Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.
Elevhälsa online
I onsdags publicerade Skola Hemma en artikel om Elevhälsa online, en nätbaserad tjänst som Norrtälje kommun tagit fram för att göra det lättare för eleverna att nå skolsköterska och skolkurator under coronapandemin.
Redan under förra året diskuterade man olika sätt att öka tillgängligheten. Eftersom skolsköterskor och skolkuratorer ofta delar sin tjänst mellan flera skolor, upplever eleverna ofta att de är svåra att få tag i. Förra sommaren testades en stödlinje per telefon, och den visade sig fungera bra. När regeringen i mitten av mars rekommenderade en stängning av gymnasieskolornas lokaler, såg de ansvariga på elevhälsan i Norrtälje det som ett utmärkt tillfälle att testa en nätbaserad lösning.
Det fanns redan en upphandlad e-tjänst som bland annat används för att skicka orosanmälningar till socialtjänsten via ett formulär på Norrtälje kommuns webb. Den kunde lätt anpassas till det här syftet och den uppfyller säkerhetskraven i dataskyddslagen. Idén kläcktes på ett krisledningsmöte, och fyra dagar senare var Elevhälsa online igång.
I formuläret på kommunens webbplats anger eleven om hen vill ha kontakt med skolsköterska eller skolkurator, och ger även en kort beskrivning av det problem som ska diskuteras. Eleven kan välja att logga in på tjänsten med BankID, men det går också bra att skicka formuläret utan att vara inloggad. Om eleven är inloggad, fortsätter dialogen i MS Teams. Om inte, kan hen välja att bli kontaktad på telefon, med sms eller via mail. Svar utlovas inom ett dygn.
Alla elever på Norrtäljes kommunala skolor, från årskurs 4 till och med gymnasiet, har tillgång till varsin digital enhet, antingen en ipad eller en laptop, som kan fjärrstyras och konfigureras av personalen på kommunens it-enhet. De har därför lagt in en Elevhälsa Online-ikon på varje enhets skrivbord. Eleverna kan alltså lätt hitta formuläret om de behöver komma i kontakt med skolkurator eller skolsköterska.
När coronapandemin bröt ut, sattes två medarbetare vid elevhälsan i karantän hemma, eftersom de tillhör en riskgrupp. Istället för att bli sjukskrivna, arbetar de nu med att ta emot elevernas meddelanden i Elevhälsa Online. De har också hand om stödlinjen på telefon, som fick en nystart när webbtjänsten drog igång.
Redan nu står det klart att både Elevhälsa Online och den telefonbaserade stödlinjen kommer att bli en permanent del av elevhälsoarbetet i Norrtälje kommun. Båda tjänsterna kommer även att vara tillgängliga under sommarlovet. Elevhälsan planerar också att ta fram en app, som gör det möjligt för eleverna att kommunicera med skolsköterska och skolkurator via chatt och videosamtal. Förhoppningsvis kan den lanseras när nästa läsår startar, men det krävs en upphandling först.
Distansundervisning riskerar att minska likvärdigheten
I onsdags presenterade Lärarförbundet resultatet av en enkät av Kantar Sifo, som visar att lärare tror att coronapandemin kan öka problematiken med bristande likvärdighet i grundskolan och på gymnasiet. Detta beror på att det finns stora skillnader mellan elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig distansundervisning hemifrån. Lärarna som deltog i enkäten bedömer att det rör sig om knappt hälften av eleverna på högstadiet från familjer med låg socioekonomisk status.
Skälen kan vara allt ifrån trångboddhet eller en otrygg hemmiljö till att datorer och nätverk inte når upp till den tekniska standard som krävs. För elever från familjer med hög socioekonomisk status ser det däremot helt annorlunda ut. Enligt lärarnas bedömning har 86 procent av dem goda förutsättningar att hantera distansundervisningen.
Den här oron finns på många håll runt om i världen, till exempel i Australien, där många delstater och territorier har gått över till distansundervisning eller blended learning i skolan. Nyligen gav den federale utbildningsministern i Australien i uppdrag åt Australian Academy of Science att analysera risken för en minskad likvärdighet och en försämrad undervisning bland grupper av elever.
I rapporten, som presenterades för en vecka sedan, konstateras att forskningen visar att distansundervisning kan fungera minst lika bra som klassrumsundervisning. Samtidigt är det tydligt att det kräver tillgång till dator och Internet, bra lärmiljö och stöd hemma samt att både lärare och elever är digitalt kompetenta och väl förberedda.
Rapporten hänvisar till flera undersökningar och forskningsöversikter som visar att socioekonomiskt utsatta elever, i synnerhet de som bor i glesbygden, har sämre förutsättningar än de som har det bättre ekonomiskt ställt. En stor andel av de här eleverna har inte tillgång till en dator med tillräcklig hög teknisk kapacitet eller tvingas dela dator med en förälder eller ett syskon. Det är också mindre sannolikt att de har tillgång till snabbt bredband.
Aktuella undersökningar pekar på att många av de här eleverna inte kan studera på egen hand, utan behöver tillgång till hjälp och stöd. Det är också vanligt att de saknar en lugn plats i hemmet där de kan studera.
En nationell enkät bland drygt 10 000 australiska lärare, som genomfördes i april, visar att endast 30% av lärarna fått träna distansundervisning innan coronapandemin inträffade. Ungefär 80% av lärarna anser sig vara dåligt förberedda att hantera de nya förutsättningarna, och bland de som bor i glesbygden är andelen ännu högre.
Rapportens slutsats är att ungefär hälften av eleverna på Australiens motsvarigheter till grundskolan och gymnasiet riskerar att drabbas av försämrad undervisning av de här skälen.
Världens största föräldrakväll
För två veckor sedan tog Spaningen upp att Utbildningsstyrelsen tillsammans med Finlands föräldraförbund för fjärde året skulle arrangera Världens största föräldrakväll över nätet den 28 april. Den här gången deltog mer än 8 000 föräldrar och vårdnadshavare.
Temat var skolstängningarna och distansundervisningen samt hur elever och föräldrar upplevde detta. Dagen efter evenemanget bestämde den finska regeringen att skolorna ska öppna igen den 14 maj.
Utbildningsstyrelsen berättar i sin sammanfattning att de föräldrar som deltog både tog upp utmaningar och framgångar med distansundervisningen. Många var oroliga över att deras barn blev drabbades av hög arbetsbelastning och stress, att de kände sig ensamma och att den fysiska aktiviteten minskat.
Flera klagade också över att elever i behov av särskilt stöd inte fick tillräcklig hjälp och att många hade svårt att strukturera sin vardag. Men det gavs även flera exempel på att distansundervisningen fungerat bra och några lyfte fram att det till och med fungerade bättre än när eleverna var i skolan.
Överläkare Jukka Mäkelä från Institutet för hälsa och välfärd påminde om hur viktigt det är med föräldrarnas stöd och att barnen lär sig att upprätthålla vardagsrutinerna. Han pekade också på att många barn upplevde att föräldrarna var mer närvarande än vanligt och att det blev mer tid till gemensamma aktiviteter. Till sist konstaterade han att den kraftigt ökade skärmtiden kan leda till att barnen lär sig att det även finns en verklighet bortom skärmen och att de utvecklar rutiner som hjälper dem att lägga mobilen åt sidan.
Veckans tips
I höst och under vårterminen arrangerar ABF Vux yrkeshögskoleutbildningen Design av digital didaktik i halvfart, på distans. Utbildningen pågår under 16 veckor, från 31 augusti till och med 18 december, och vänder sig till yrkesverksamma lärare. Tanken är att studierna ska kunna genomföras vid sidan av arbetet.
Utbildningen går ut på att de studerande ska lära sig att självständigt planera, genomföra och utvärdera sin egen pedagogiska verksamhet, utifrån direktiv i styrdokument, teoretisk teoribildning och forskning. De ska också utveckla de kunskaper som krävs för att kunna möta de möjligheter och utmaningar som uppkommer i tekniktäta miljöer.
Sista ansökningsdag till höstens utbildning är den 25 maj.
