Barn- och utbildningsförvaltningen i Gällivare kommun är sedan förra året igång med att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar kvalitetsutveckling av kommunens skolor. Arbetet är en del av Samverkan för bästa skola, ett regeringsuppdrag till Skolverket som går ut på att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i utvalda kommuner – och i förlängningen till hela skolsverige.
Hjälp och stöd för skolutvecklingsarbete
Samverkan för bästa skola har pågått sedan 2015 och vänder sig till huvudmän, skolor och förskolor i hela Sverige. Varje år överlämnar Skolinspektionen en förteckning över de skolor som har fått flest kritikpunkter vid inspektionerna till Skolverket. Där går man igenom förteckningen för att leta efter huvudmän och skolor som bedöms ha särskilt svåra förutsättningar att genomföra förbättringar på egen hand.
De skolor som väljs ut av Skolverket får under tre år olika former av hjälp och stöd för att starta ett långsiktigt, systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av universitet, forskningsinstitut och myndigheter. Syftet med stödet är att huvudman och skolor ska kunna fortsätta med utvecklingsarbetet på egen hand när satsningen tar slut.
För Gällivares del började det med ett telefonsamtal från Skolverket med ett erbjudande om att delta i Samverkan för bästa skola, berättar Ellinor Haglander, processledare på barn- och utbildningsförvaltningen i Gällivare kommun.
– Det fanns inte särskilt mycket att diskutera, utan barn- och utbildningsnämnden tackade ja. Entusiasmen blev förstås stor på barn- och utbildningsförvaltningen. Det var nästan för bra för att vara sant! Avstånden är stora här uppe i norr och vi har inte resurser att själva knyta kontakt med universitet och andra aktörer. Det kändes nästan lite lyxigt att få riktade insatser för att kunna utveckla och förbättra våra skolor.
Arbetet inleds med en nulägesanalys
Samverkan för bästa skola inleds alltid med att huvudman och skolor får hjälp med att göra en nulägesanalys där man identifierar och beskriver det bakomliggande problemet, berättar Pia Dannqvist, undervisningsråd på Skolverket.
– Tyvärr är det alltför vanligt att bara se på resultaten och att gå direkt till insatserna utan att identifiera och analysera orsakerna. Vi ger därför tillgång till två processtödjare från Skolverket som arrangerar workshops och ser till att analysarbetet kommer igång och genomförs. Om man inte vet vad problemen beror på, är det omöjligt att veta vilka insatser som krävs för att lösa dem.
Rektorerna sätter samman utvecklingsgrupper på sina skolor och processtödjarna träffar dem sedan ungefär en gång i månaden under ett halvt år. Under arbetets gång analyserar utvecklingsgruppen vad problemen beror på och identifierar behoven. Därefter föreslår Skolverket vilka insatser som behövs och vilka aktörer man ska arbeta med för att få tillgång till rätt kompetens.
En tydlig bild av vad svårigheterna beror på
Analysen utgår ifrån en modell med tre nivåer: strukturell nivå (organisation och grundläggande förutsättningar), processnivå (undervisningen) samt individnivå (eleven). Det är nödvändigt att ta med alla tre nivåerna i tankearbetet för att få en tydligare bild av vad svårigheterna egentligen beror på. När problemen väl kan beskrivas och förstås, går det också att formulera en lösning, säger Ellinor Haglander.
– Våra skolor har problem med att elever har hög frånvaro, halkar efter och saknar motivation för skolarbetet. Upprepade rektorsbyten på många skolor leder till att det blir mindre kontinuitet i skolutvecklingsarbetet. Vi har också länge haft svårt att rekrytera och behålla behöriga lärare. Modellen har hjälpt oss att få syn på vad problemen beror på, och det gör att vi nu kan börja ta tag i dem på allvar.
Glesbygd, stora avstånd, gruvor och samhällsförändring
En avgörande övergripande faktor är att Gällivare ligger i glesbygden, där det är stora avstånd mellan orterna. Det leder till att det är svårt att rekrytera den kompetens som behövs. En annan är att Gällivare är en kommun där näringsliv och samhälle helt domineras av de två stora gruvorna, säger Ellinor Haglander.
– Gruvorna behöver många anställda, de erbjuder skiftgång och ger bra betalt. LKAB har därför högre status i kommunen än vad skolan har. Det är i sin tur en viktig orsak till att få väljer att utbilda sig vidare efter gymnasiet. Många föräldrar har också en negativ syn på skolan. Vi vill naturligtvis inte lägga ner gruvorna! Det är tack var dem som vi har ett blomstrande och levande samhälle. Men det gäller att vara medveten om den här problematiken för att kunna möta den på ett konstruktivt sätt.
Den pågående samhällsförändringen är ytterligare en faktor. Mineralbrytningen sker under jorden och det har gått så långt att hela Malmberget måste flytta till Dundret, eftersom rasrisken är överhängande. LKAB löser därför in invånarna från sina bostäder och bygger nytt. Samtidigt pågår en förändring av skolstrukturen i Gällivare. Alla högstadieelever i tätorten kommer att samlas på en skola och de tre övriga blir F-6-skolor. Detta sker främst på grund av kompetensförsörjningen och för att så många elever som möjligt ska få undervisning av behöriga lärare, säger Ellinor Haglander.
– Först tänkte vi att det kanske var dumt att gå med i Samverkan för bästa skola nu när det pågår så många strukturella förändringar. Ganska snart insåg vi att det är bättre att få stöd nu, när vi skapar en ny organisation. Det ger oss otroliga möjligheter att få fart på utvecklingsarbetet!
En nystart
Efter valet 2018 fick kommunfullmäktige i Gällivare en ny majoritet. Det blev ett helt nytt presidium, och ingen av ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden har arbetat med utbildningsfrågor tidigare. Politikerna är nyfikna på allt och har en uppfattning om vart vi ska, men de har inte något behov av att detaljstyra hur vi gör för att komma dit, säger Eva Martinsson, skolchef i Gällivare kommun.
– Förändringen av skolstrukturen var beslutad sedan tidigare och det passade bra in i det här arbetet. Det blev lite av en nystart för oss. Kommunen har ett nytt politiskt styre, förvaltningsorganisationen är ganska ny och vi har också en ledningsgrupp med flera nya rektorer. Jag tror att det här gör att vi lättare kan ta tag i de problemområden som vi identifierat.
Fyra skolor valdes ut
Skolverket brukar välja ut tre skolor som fått kritik från Skolinspektionen, och sedan blir det huvudmannens uppgift att sprida utvecklings- och förändringsarbetet vidare i kommunen. Den pågående omorganisationen och omflyttningen av lärare och elever ledde till att det blev fyra skolor i Gällivare: Myranskolan, Sjöparkskolan, Tallbackaskolan och Hedskolan. När det nya läsåret startar i höst, blir Sjöparkskolan en högstadieskola och de andra F-9, berättar Eva Martinsson.
– När nulägesanalysen var genomförd, formulerade vi åtgärdsplaner som vi skickade vidare till Skolverket. Allt var klart i juni förra året, men efter sommaren gjorde vi några ändringar. Arbetet har tagit tid, men det är nödvändigt att det får ta tid. Analysen måste vara genomarbetad, så att vi verkligen ser var problemen finns och vad som behöver göras.
Fyra partners och insatser på alla nivåer samtidigt
Skolverket föreslog Umeå universitet och SPSM som partners i arbetet med undervisningsnära insatser för lärare respektive elever i behov av särskilt stöd. Stockholms universitet hjälper till med de strukturella och organisatoriska insatserna på huvudmannanivå och ansvarar även för handledning av rektorerna. För RISE del handlar det om att stödja huvudmannen och rektorerna, så att digitaliseringen kan bidra till kvalitetsutvecklingen.
Det är ovanligt att så här många aktörer deltar i arbetet med Samverkan för bästa skola. Samtidigt är det nödvändigt för att få ett kvalificerat vetenskapligt och erfarenhetsbaserat stöd i arbetet med de problem som identifierats, menar Eva Martinsson.
– Vi ville hitta de som är riktigt bra på att hantera de olika frågor som vi ska arbeta med. Då är det bättre att ha med flera aktörer som kan koncentrera sig på sina respektive specialiteter. Det räcker inte att välja en eller två som är hyfsat bra. Vi har även frigjort tid för Ellinor Haglander, så att hon kan ägna 50% av sin tid åt det här. Det är viktigt att hon kan vara med och se till att det blir en sammanhållen helhet av insatser som leder framåt.
Pia Dannqvist instämmer i att det är värdefullt att det blir ett samlat arbete i kommunen, från beslutsfattare och förvaltning till skolledning och lärare.
– Insatserna behöver genomföras på alla nivåer samtidigt, från beslutsfattare till lärare. Hela styrkedjan måste vara med för att det här verkligen ska fungera. Samtidigt är det viktigt att inte greppa över för mycket, utan att göra genomtänkta prioriteringar och att begränsa utvecklingsarbetet till de avgörande områdena. Det tror och hoppas jag att vi kommer att lyckas med.
Digitalisering och verksamhetsutveckling
Det är naturligtvis av stor betydelse att även beakta och nyttja digitaliseringens möjligheter i utvecklingsarbetet, säger Kristina Björn, projektledare för Samverkan för bästa skola på RISE.
– Det är första gången som RISE är partner i den här typen av projekt. Det kopplar väldigt bra till den tillämpade forskning som vi bedriver kring digitalisering och verksamhetsutveckling. Det är också intressant för oss att bidra ett samverkansprojekt där man så medvetet kombinerar och använder olika aktörers expertkompetenser för olika projektområden och insatser. Samverkan mellan de olika insatsutförarna är utmanande och gör oss alla bättre.
Ett fokus för RISE är att undersöka och vägleda i hur digitalisering kan ge Gällivare utökade möjligheter att stödja lärande och utveckling, berättar Kristina Björn.
– Snart är vi klara med en första intervjustudie som kartlägger it-infrastrukturen och dess funktionalitet i Gällivare. Här tittar vi närmare på flera olika aspekter av hur it-miljön kan stödja styrning och ledning, lärprocesser och formativ bedömning, dokumentation av elevers utveckling samt kommunikation, tillgänglighet och kompetensutveckling. Studien kommer att följas av olika aktiviteter som gör det möjligt att växla upp det strategiska tänkandet inom det här området.
Det är också möjligt att dra nytta av digitaliseringen för att göra skolverksamheten tydligare och mer synlig, tillägger Kristina Björn.
– Verksamheten behöver i högre grad formulera och dela berättelsen om skolan i Gällivare och allt spännande utvecklings- och förändringsarbete som pågår. Men det kräver att man förstår den digitala medieutvecklingen och kan använda de nya möjligheterna i sin interna och externa kommunikation. Det ska vi hjälpa till med.
En mer stödjande roll för förvaltningen
Forskare från Stockholms universitet arbetar tillsammans med förvaltningsgruppen – skolchef, biträdande skolchef, kvalitetsutvecklare, it-strateg och logistiksamordnare – för att analysera hur barn- och utbildningsförvaltningen kan utveckla och förändra sitt arbete, berättar Ellinor Haglander. Hur använder de sin tid? Vad kan de göra för att få en mer stödjande funktion för skolorna?
– Vi tittar bland annat på årshjul för att se hur mycket tid vi lägger på rena driftsfrågor och hur mycket tid vi lägger på utveckling. Det är uppenbart att vi ägnar mycket tid åt driften och det innebär tyvärr att vi inte hinner arbeta med utvecklingen i den grad som det behövs. Just nu är det mycket “brandsläckning”, men framöver hoppas vi kunna arbeta mer med utveckling och långsiktiga åtgärder som främjar verksamheten.
Färre rektorsbyten
Gällivare kommun har länge haft problem med rektorsbyten, men läget har börjat stabiliseras efter att Samverkan för bästa skola startade. När rektorerna stannar blir det en helt annan kontinuitet och det märks i ledningsgruppen, säger Ellinor Haglander.
– Att vara rektor är ett väldigt komplext uppdrag. Det handlar både om att vara chef och att fungera som pedagogisk ledare. Dessutom har alla i samhället tankar och åsikter om skolan, och rektorn blir ofta den som hamnar i skottgluggen om det är någon som menar att det finns saker som inte fungerar. Vi har börjat arbeta med stöd åt nya rektorer för att ge dem stöd i sitt arbete, och det verkar fungera bra så här långt.
Kompetensbristen måste hanteras
Kompetensbrist är av de största och mest svårhanterliga problemen i Gällivare. Det är besvärligt att hitta behöriga lärare och det är inte heller lätt att få tag i vikarier, konstaterar Ellinor Haglander. Därför är det viktigt att verka för att de behöriga lärarna stannar kvar och att försöka få lärare som arbetar i andra yrken att återvända till skolan.
– Lönen är inte avgörande. Det handlar mer om organisatoriska frågor och insatser som kan underlätta och ge stöd åt lärares dagliga arbete. Här har vi börjat titta närmare på vad vi kan göra. Bland annat har vi startat ett projekt med klassmentorer, som tar hand om de psykosociala frågorna. Det kan vara en väg att lösa problemet med lärares arbetsbelastning. Förhoppningsvis kan det även bidra till att göra läraryrket mer attraktivt.
Nyckelpedagoger är en avgörande faktor
Arbetet med RISE kring digitaliseringen är också en viktig pusselbit i utvecklingsarbetet, tillägger Ellinor Haglander. Gällivare kommun har en it-strateg på barn- och utbildningsförvaltningen och ute på skolorna finns nyckelpedagoger som har fortbildats i pedagogisk it-användning. De har en central roll i det pedagogiska arbetet och är en avgörande faktor i arbetet med att få kompetensutvecklingen att fungera.
– Lärare och elever har sedan tidigare varsin dator, men utvecklingen har gått trögt. Under coronapandemin tvingas lärare att komma igång och många som tidigare varit osäkra börjar se nyttan. It-strategen har bland annat sett hur elever i behov av särskilt stöd har vuxit genom att få hjälp av digitala verktyg. Men det hänger på att läraren tar sig an detta och vågar be om hjälp. Nu känns det som att det börjar lossna!
Elevhälsan – viktig för att elever ska lyckas i skolan
Elevhälsan – både centralt i kommunen och på de olika skolorna – är en viktig hörnsten i arbetet med att få eleverna att trivas och lyckas i skolan.
– Vi arbetar tillsammans med SPSM för att förändra elevhälsans arbete i en förebyggande och främjande riktning. De ska ha en utbildning för elevhälsoteamen på skolorna för att lära dem hur de kan arbeta för att fungera som ett så bra stöd som möjligt. Bland annat är det viktigt att hålla ett öga på elevernas frånvaro och att reagera tidigt om man märker att den börjar öka. Det gäller också att vi inte fastnar på individnivån, utan att vi börjar arbeta mer aktivt mot grupper och klasser.
Ny organisation med arbetslag på Sjöparkskolan
Nästa läsår blir Sjöparkskolan en högstadieskola och elever och lärare från tre skolor kommer att flyttas dit. Under våren handlar arbetet mycket om att bygga organisationen och att skapa en kultur som präglas av samarbete och kollegialt lärande, säger Camilla Eriksson, som är en av två rektorer på Sjöparkskolan.
– Jag och min kollega får enskild handledning av forskare från Stockholms universitet, som utgår från skolans konkreta behov och förutsättningar. Arbetslag är en viktig fråga som vi arbetar mycket med. Tidigare var lärarna så pass få att vi inte behövde ha något arbetslagstänk. Men nu blir det annorlunda och det måste vi ta höjd för.
Forskningen visar att det finns mycket att vinna med arbetslag, inte minst skapas en vi-känsla som ger förutsättningar för ett tätare samarbete mellan lärarna. Samtidigt blir det också ett större fokus på eleverna och deras behov.
– Vi har fått mycket hjälp med hur vi ska organisera arbetslagen. Det gäller till exempel att de inte är för stora, för då kan inte alla komma till tals. Vi måste också tänka på arbetslagsledarens roll och mandat, och en hel del annat. Nu har vi bildat fyra arbetslag som kommer att arbeta mot samma klasser. Vi har även sett till att eleverna som börjar i åttan och nian får behålla sina mentorer. Det är viktigt med trygghet när man kommer till en ny skola.
Undervisningsnära utvecklingsarbete
Varje tisdagseftermiddag träffas de lärare som ska arbeta på Sjöparkskolan i höst för att lära känna varandra och för att få igång det pedagogiska samtalet. På de här seminarierna får de hjälp och stöd av förstelärarna och av forskare från Umeå universitet, säger Camilla Eriksson.
– Bättre måluppfyllelse och det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. Som en del av det arbetet läser de forskningsbaserade texter som diskuteras på tisdagarna och de har också kommit igång med klassrumsobservationer hos varandra. Förtydliga kunskapskraven. Eleverna förstår inte alltid varför de ska lära sig vissa saker, och det leder till att de blir mindre motiverade. Här måste vi alltså bli tydligare.
Maria Isaksson är en av fyra förstelärare på Sjöparkskolan. Hon konstaterar att seminarierna har en stor och viktig roll i det undervisningsnära utvecklingsarbetet.
– Det är sällan lärare har tid att sätta sig ner och analysera viktiga frågor på djupet, men nu kan vi göra det. Bland annat gäller det att få en samsyn bland lärarna kring undervisningen. Vi måste också se eleverna som våra elever, som vi har ett gemensamt ansvar för. Då får vi bättre förutsättningar att samarbeta och dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter.
Maria Isaksson känner att hon och hennes kollegor har blivit mer trygga med varandra, och det bådar gott inför övergången till arbetslag efter sommaren.
– Jag tror att arbetslagen kommer att ge ett bättre stöd åt det kollegiala och gemensamma lärandet. Vi har så smått kommit igång med klassrumsobservationerna. De visar tydligt värdet av att vi lär av varandra, både när det gäller det pedagogiska ledarskapet och hur lektionen läggs upp. Vi behöver få en gemensam bild av hur vi ska tänka och arbeta för att kunna se till att alla elever kan lyckas i skolan.
Ett förändringsarbete som lever vidare på lång sikt
Målet med Samverkan för bästa skola är att få igång ett förändringsarbete som lever vidare och utvecklas långt efter att projektet har avslutats. Det är det som är kärnan i Skolverkets regeringsuppdrag. Men eftersom skolorna både behöver akuta hjälpinsatser och mer långsiktiga åtgärder, kan det ibland vara svårt att se effekterna, säger Pia Dannqvist.
– Samverkan för bästa skola ska ses som ett medel och inte som ett mål. Syftet är att huvudmannen och skolorna ska få utbildning och handledning som ger en förbättrad förståelse för hur man ska fortsätta förändra och utveckla sitt arbete. Det här tar sin tid och det måste man vara medveten om. I Gällivare är beslutsfattare och förvaltning väldigt intresserade och engagerade, samtidigt som de förhåller sig reflekterande kring sina respektive roller och vad som behöver göras. Det bådar gott inför framtiden!
