Arbetslivet har förändrats i grunden de senaste femtio åren – från industrisamhälle till kunskaps- och tjänstesamhälle. Men vad har egentligen hänt med arbetskvaliteten under den här perioden? I en ny avhandling i sociologi från Stockholms universitet undersöker Edvin Syk hur olika dimensioner av arbetskvalitet utvecklats över tid – i Sverige och Europa – och hur dessa förändringar fördelats mellan grupper som kön, utbildning och yrkesklass.
Avhandlingen bygger på tre studier, varav två använder data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) och den tredje från European Working Conditions Survey. Genom dessa datakällor har Syk följt utvecklingen av arbetskvalitet i Sverige från 1968 till 2020 och i Europa mellan 1995 och 2015. I fokus för studien står objektiva aspekter av arbetsvillkor – som arbetskomplexitet, fysisk arbetsmiljö, autonomi, stressnivåer och flexibilitet. Faktorer som enligt forskning är starkt kopplade till individers välbefinnande, motivation och livschanser.
Förbättringar – men med nyanser
Resultaten visar på en övergripande förbättring av arbetskvaliteten i Sverige sedan slutet av 1960-talet. Särskilt gäller detta för kvinnor, där den ökade arbetskvaliteten till stor del kan förklaras av att kvinnor i större utsträckning idag arbetar i andra typer av jobb än tidigare. För män syns förbättringar främst inom befintliga yrken, snarare än genom förflyttning mellan jobb. En viktig nyckelinsikt är att ojämlikheten i arbetskvalitet inte ökat trots att andra former av ojämlikhet (exempelvis inkomst) har gjort det. Istället syns en trend av ökande genomsnittlig kvalitet utan att gapen mellan grupper vuxit på motsvarande sätt. Samtidigt kvarstår tydliga skillnader. Utbildningsnivå har fortsatt stor betydelse för vilka arbetsvillkor man får genom livet, och karriärrörlighet tenderar att förstärka dessa skillnader – särskilt för män.
Klass viktigare än land
I den tredje studien, som fokuserar på Europa, visar Syk att yrkesklass har större betydelse än vilket land en arbetar i för att förklara skillnader i arbetskvalitet. Det är alltså inom och mellan olika yrkesgrupper – snarare än mellan nationer – som ojämlikheten i arbetsvillkor tydligast framträder. Särskilt i de sydligare delarna av Europa är variationen inom lågkvalificerade yrken stor. De nordiska länderna, inklusive Sverige, utmärker sig dock med lägre ojämlikhet både inom och mellan yrkesklasser – vilket kan kopplas till både arbetsmarknadens struktur och välfärdssystemets utformning.
Relevans för framtidens kompetensförsörjning
Denna avhandling ger viktiga insikter för alla som arbetar med arbetsmarknadsfrågor och kompetensförsörjning. Genom att sätta ljus på hur arbetskvalitet fördelas och förändras över tid, ger den verktyg för att förstå vilka strukturella villkor som påverkar människors möjlighet till ett hållbart och meningsfullt arbetsliv. Den visar också att förbättringar är möjliga – men inte automatiska.
Att förstå och mäta arbetskvalitet är avgörande för att kunna forma arbetsplatser och utbildningsinsatser som möter både individers behov och samhällets mål om jämlikhet och välmående.
Läs avhandlingen i sin helhet här : Quantifying (ine)quality : Job quality over half a century in Sweden and Europe
