Ur nyhetsflödet vecka 3

Academedia Academy hjälper skolan hantera coronapandemin 

Academedia Academy är en samlad satsning på kompetensförsörjning och kompetensutveckling för hela koncernen, som startade 2012. Pedagogisk och administrativ personal ges möjlighet att utvecklas inom sina respektive yrkesområden, och man driver även centrala utvecklingsfrågor.  

I onsdags publicerade Skola Hemma en artikel om Academedias satsning på att göra ett urval av Academedia Academys material tillgängligt för alla.

Det rör sig om sex kurser och vägledningar som kan inspirera och hjälpa andra huvudmän och skolor att hantera de utmaningar som skapas eller förstärks av coronapandemin:

  • Utbildningen Tillgänglig lärmiljö ger konkreta exempel på hur det är möjligt att skapa en lärmiljö som passar alla.
  • Närvarolyftet ger vägledning som gör det möjligt för lärare att öka frånvarande elevers närvaro och hjälpa dem att klara sin utbildning. 
  • Academedias chefsöverläkare berättar i en film om vad som är viktigt att tänka på vid svåra samtal. Hon delar också med sig av verktyg som gör det enklare att sätta en ram för samtalet, att se till kontexten och att värna om de samtalandes ömsesidiga värdighet.

Digital omställning inom utbildningssektorn under coronapandemin

I juni förra året fick Post- och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag av regeringen att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som kan underlätta en digital omställning under coronapandemin. Uppdraget har genomförts i samarbete med Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), och för en vecka sedan presenterades resultatet

PTS har tittat närmare på den digitala omställningen inom kulturområdet, utbildningssektorn, vård och omsorg samt e-handel. Analysen har genomförts utifrån fyra perspektiv: digital delaktighet och tillgänglighet, distansarbete, elektronisk kommunikation samt ledarskap.

När det gäller utbildningssektorn, visar rapporten att det skedde en snabb övergång till distansundervisning i gymnasieskolan och vuxenutbildningen efter att regeringen fattat beslut om en tillfällig förordning. Skolhuvudmän, lärare och elever har på kort tid fått lära sig att arbeta på helt andra sätt än tidigare.

Stödinsatser, bland annat Skola Hemma och olika kompetensutvecklingsinsatser, har säkert haft betydelse. Det övergripande intrycket är att övergången fungerat bättre än förväntat, även om det inte varit helt smärtfritt.

Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan har många utbildningsanordnare genomgått ett digitaliseringssprång under pandemin, eftersom många moment har kunnat genomföras på distans. Under första delen av hösten återgick många utbildningar till vanlig undervisning, men det är tydligt att krisen satt fart på den digitala utvecklingen på många håll.

Nätbaserad undervisning pågår sedan länge inom högre utbildning, men den har enbárt utgjort en begränsad del av verksamheten. Under pandemin, när alla utbildningar gick över till distansundervisning över nätet, togs stora kliv i den digitala utvecklingen.  

I en bilaga analyseras hur utbildningssystemen i elva länder i Europa, Nordamerika och Oceanien har hanterat coronapandemin, vilka utmaningar de har stött på, vad som har fungerat bra och vilka lärdomar som kan dras av deras erfarenheter.

PTS föreslår i sin rapport en rad åtgärder för att hantera den fortsatta pandemin samt för att underlätta digitaliseringen och övergången till flexibel undervisning. 

Skollagen behöver ändras för att distansundervisning och digitala arbetssätt ska kunna bli en naturlig del av vardagen i gymnasieskolan och vissa lägre skolformer även efter pandemin. Det är också viktigt att tänka på att alla studerande, från grundskolan till vuxenutbildningen och högre utbildning, inte har samma förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning som sker över nätet. Det handlar både om bristande socioekonomiska förutsättningar och om bristande digital kompetens. Detta behöver följas upp mycket noga, sägs det i rapporten.

Det finns ett stort behov av praktiknära forskning kring digitala arbetssätt och undervisningsmetoder samt en ökad innovation inom området. En gemensam nationell digital infrastruktur, som inkluderar skolan, vuxenutbildningen och den högre utbildningen behövs också, för att få en mer stabil grund att stå på. Utbildningssektorn står inför en dramatisk strukturomvandling i en digital riktning. Här är det viktigt att Sverige hänger med, konstaterar PTS. 

Utredningen om stärkta skolbibliotek

I slutet av november 2019 tillsatte regeringen en utredning som skulle föreslå åtgärder för att möjliggöra en likvärdig tillgång till bemannade skolbibliotek och för att underlätta valet av ändamålsenliga och tillgängliga läromedel av hög kvalitet i skolan. I tisdags presenterades ett delbetänkande som ger förslag som rör skolbiblioteksverksamheten.

I betänkandet noteras att skollagen varken ger någon tydlig definition av vad ett skolbibliotek är eller preciserar vad som menas med att ha tillgång till ett skolbibliotek. Utredningen föreslår att ett skolbibliotek ska definieras som “en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande”. Eleverna ska i första hand ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten. 

Skollagen saknar också reglering av syftet med skolbibliotek. Utredningen föreslår därför att syftet ska vara att främja elevernas läsande samt deras medie- och informationskunnighet. Läsförståelse och informationskunnighet är förmågor som är avgörande för kunskapsutvecklingen i alla skolans ämnen och för att kunna fungera som en samhällsmedborgare som aktivt deltar i det demokratiska samtalet. 

Utredningen föreslår även att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade av utbildad personal som finns på plats i skolan. Det underlättar det pedagogiska samarbetet med lärarna och ger goda förutsättningar att bygga relationer med eleverna och att bidra till skolans värdegrunds- och trygghetsarbete.

I första hand ska huvudmannen sträva efter att anställa personal med examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Utredningen föreslår att det anordnas en uppdragsutbildning för lärare för att på kortare sikt säkra bemanningen av skolbibliotek. 

NCS – Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling – vid Skolverket föreslås få ett utvidgat uppdrag och även ansvara för skolbiblioteksfrågor. Genom att vidga NCS ansvar skapas förutsättningar för en långsiktig och systematisk utveckling av skolbiblioteksverksamheten på landets skolor, konstaterar utredningen.

Ledning av livslångt lärande i Norden

Tidigare idag publicerade finska Sitra en promemoria som jämför ledningen av livslångt lärande i de nordiska länderna. I dagens komplexa och ständigt föränderliga värld blir livslångt lärande allt viktigare, samtidigt som orsakssambanden blir alltmer invecklade. Därför lyfter promemorian fram behovet av att livslångt lärande leds som en genomgripande helhet, med utgångspunkt i ett systemiskt tillvägagångssätt. 

Ledningen är fortfarande i hög grad baserad på åtgärder inom enskilda förvaltningsområden, men i de olika länderna har det på senare år skett en utveckling mot helhetslösningar och systemtänkande. Island och Norge har en nationell samordnare för livslångt lärande och i Finland tillämpas ett systemiskt arbetssätt på budgeteringen. I Sverige finns en strategisk samarbetsgrupp som ansvarar för helheten.

Promemorians samlade budskap är att målen för ledning av livslångt lärande ska vara att stärka det långsiktiga beslutsfattandet, bygga vidare på aktuell forskning och främja samverkan mellan de olika aktörerna för att skapa en gemensam förståelse av vad som behöver göras.

Promemorian lyfter även fram en central fråga för den fortsatta diskussionen: Vilka slags nya strukturer och lösningar ger aktörerna utrymme, sam­manför dem på ett heltäckande sätt, erbjuder en helhetsbild och möjliggör dialog?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *