Ur nyhetsflödet vecka 2

Den digitala klyftan bland skolor och elever i England

I april förra året presenterade The Sutton Trust en undersökning som visar att förutsättningarna för barn i England att få tillgång till distansundervisning under coronapandemin är långtifrån likvärdiga. Det finns stora skillnader när det gäller tillgång till datorer och andra digitala enheter, tillgång till Internet och tillgång till lär- och kommunikationsplattformar. 

Enligt uppgifter från Ofcom från mars förra året, saknar omkring 1.8 miljoner barn i England tillgång till dator eller platta hemma och ungefär en miljon saknar uppkoppling. Dessutom är det många barn med tillgång till en digital enhet som måste dela den med syskon och/eller föräldrar, enligt The Sutton Trust. 

15% av lärarna i fattiga områden konstaterar att drygt en tredjedel av eleverna inte har  tillräckliga resurser för att delta i distansundervisning hemifrån. Detta ska jämföras med 2% i mer välbeställda områden. 

I våras inledde den brittiska regeringen en satsning på drygt 100 miljoner pund för att förbättra likvärdigheten. Trots detta kvarstår stora skillnader. Så här långt har endast omkring 560 000 enheter delats ut och många elever saknar fortfarande förutsättningar att delta i distansundervisning hemifrån. 

I måndags presenterade The Sutton Trust en ny undersökning – Remote Learning: The Digital Divide. Den visar klart och tydligt att det inte har hänt särskilt mycket. 54% av lärarna i fristående skolor rapporterar att alla elever har tillgång till en digital enhet hemma. Förra året var det 42%. 5% av lärarna i de allmänna skolorna rapporterar att alla elever har tillgång till en digital enhet. I den förra undersökningen handlade det om 4%. 11% av lärarna säger att en femtedel av deras elever inte har tillgång till Internet hemma. 

The Sutton Trust rekommenderar nu regeringen att ge insatserna för att minska den digitala klyftan en högre prioritering. Man betonar också att det krävs mer pengar för att ge stöd åt elever från fattiga områden under tiden som skolan är stängd för undervisning. Det är de som drabbats allra hårdast.

21CS MAP

IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement), som bland annat genomför de återkommande storskaliga internationella studierna TIMMS, PIRLS och ICILS, planerar nu att starta ännu en: 21CS MAP – 21st Century Skills Mapping

Tanken är att undersöka hur olika länders skolsystem tar sig an att uppgiften att hjälpa sina elever att utveckla förmågor som ibland samlas under namnet 21st century skills. Det handlar om eleverna måste lära sig att förstå och hantera ett samhälle som präglas av snabb teknisk utveckling, globalisering  och ständig förändring. Samhällsutvecklingen ställer bland annat krav på livslångt lärande, kritiskt tänkande, kreativitet och interkulturella kompetenser. Det är också viktigt att elever blir “självgående” och lär sig att ta kontroll över sitt eget lärande.

Övergången till distansundervisning under coronapandemin visar tydligt hur viktigt det är att barn och ungdomar lär sig att ta ansvar för sitt eget lärande och utforskar nya sätt att samarbeta och lära, påpekar IEA.  

Studien kommer att fästa blicken på två åldersgrupper – årskurs 4 och årskurs 8. Den ska ge en bild av länders övergripande mål för 21st century skills i sina styrdokument, beskriva vilka förmågor det rör sig om, visa hur de tas upp i ämnesplanerna och redogöra för vad eleverna förväntas lära sig. 

Målet är att få tillförlitlig och jämförbar information om hur länder från olika delar världen ser på och implementerar 21st century skills i läroplaner och andra styrdokument. 21CS MAP ska ge en bättre förståelse för hur skolan både kan utveckla personliga egenskaper och traditionella ämneskunskaper. IEA hoppas att studien ska kunna ge vägledning i hur regeringar kan gå tillväga för att utveckla sina skolsystem efter dagens förutsättningar och krav.  

I november arrangerade IEA ett webbinarium för intresserade, och man välkomnar fortfarande länder att delta i den kommande studien. Arbetet inleds i april. Resultatet kommer att offentliggöras i slutet av 2022.

DALI – Data Literacy for Citizenship

I somras tilldelades Centre for the Science of Learning & Technology (SLATE) vid Universitetet i Bergen cirka 350 000 euro av Erasmus+ för att leda och genomföra forskningsprojektet DALI – Data Literacy for Citizenship i samarbete med universitet i Spanien, Storbritannien och Tyskland. DALI drog igång vid årsskiftet och pågår till och med december 2023. 

DALI går ut på att hitta vägar och metoder att hjälpa vuxna att utveckla en grundläggande datakompetens (data literacy) genom informellt lärande. Vi lever i ett samhälle där digitala tjänster ständigt samlar in enorma mängder data om hur vi lever, tänker och agerar i olika vardagliga sammanhang. Därför blir det allt viktigare att vi förstår vad detta innebär, att vi får grepp om hur algoritmerna fungerar och hur vi kan kan få makt över datainsamlingen och lära oss att dra nytta av den för att förbättra livet och tillvaron. 

De tillämpningar som tas fram kommer att ges en fri Creative Commons-licens, så att de kan utvecklas vidare av andra intresserade. När projektet är avslutat kommer alla forskningsresultat att göras fritt tillgängliga för att främja den fortsatta utvecklingen av datakompetens och digital kompetens, i Europa och runt om i världen.

CIRILA

2019 startade Wallenbergstiftelserna det nationella forskningsprogrammet WASP-HS (The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society). Under tio år kommer man att satsa upp till 660 miljoner kronor på projekt som undersöker vad utveckling inom AI, maskinlärande och automatisering innebär för människan och för samhället.

Ett av de pågående projekten är Culturally Informed Robots in Learning Activities (CIRILA) vid KTH. Arbetet satte igång 1 januari och kommer att pågå under tre år. Under den här tiden ska man undersöka några viktiga förutsättningar för att en social robot ska kunna ge högskolestuderande – exempelvis blivande lärare och sjuksköterskor – löpande hjälp och stöd under sin utbildning. 

Forskarna använder den svenskutvecklade roboten Furhat, som med hjälp av audiovisuell information kan “läsa av” hur studenter reagerar. Om de exempelvis är undrande eller frustrerade, kan roboten “se” detta och den “vet” hur den ska göra för att hjälpa till. 

Första steget blir att utveckla ett AI-system som fungerar för studenter med svenska som modersmål. Nästa steg blir att testa systemet på studenter med svenska som andraspråk. Vilka svårigheter stöter de på? Vad fungerar? Vad fungerar inte? Behöver roboten prata långsammare? Behöver den kanske bli bättre på att avläsa studenternas reaktioner? 

I det tredje steget ska det modifierade systemet testas på studenter som har svenska som modersmål. Presterar roboten bättre, sämre eller lika bra som tidigare? Drar gruppen, eller delar av den, nytta av de ändringar som har gjorts?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *