Skolbibliotekarien under pandemin samt kritisk förståelse av datafieringen i sociala medier

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.

Skolbibliotekariens arbete och roll under coronapandemin

Hur förändras skolbibliotekariers arbete när skolans lokaler är stängda för undervisning och eleverna inte längre är på plats? Kanske är pandemin ett gyllene tillfälle att visa att skolbiblioteket är mer än ett rum med böcker och att skolbibliotekarien kan ha en viktig pedagogisk och stödjande roll i undervisningen?  

Anette Holmqvist, undervisningsråd på Skolverket, bad nyligen skolbibliotekarier som deltar i diskussionsforumet Skolbiblistan att berätta om hur de arbetar med att ge lärare och elever vägledning, hjälp och stöd på distans när skolans lokaler är stängda. Svaren presenteras i en sammanfattande form på Skolverkets webbplats, och här finns även länkar till fördjupande information om lärresurser och arbetssätt.

En typ av insats handlar om digitalt stöd, alltifrån att ge länktips och sammanställa länklistor på skolans lärplattform till att vägleda lärare om databaser och filmtjänster som kan användas som lärresurser. Skolbibliotekarien kan också finnas till hands för eleverna via chatt för att hjälpa till med resurser som de behöver i skolarbetet. Vid behov kan hen även delta i distansundervisningen tillsammans med läraren.

Att inspirera till läsning är också viktigt. Skolbibliotekarien kan till exempel dra nytta av sociala medier för att ge tips om böcker eller dela med sig av inspelade boktips och boksamtal som poddar eller korta filmer. Det finns också ett antal chattjänster som kan användas för att arrangera boksamtal över nätet, där eleverna kan berätta för varandra om böcker som de har läst. Bokcirklar, frågesporter och boklotterier är ytterligare möjligheter.

Skolbiblioteket är stängt för eleverna, men det måste inte betyda att de inte kan låna böcker. Utlåning kan ske under bestämda eller förbokade tider och kan exempelvis ske vid dörren eller via ett utlåningsbord. Skolbibliotekarien kan också visa eleverna hur de kan låna e-böcker, ljudböcker och talböcker över nätet samt hjälpa dem att skapa konton på de tjänster som skolan har tillgång till. 

Undervisning i medie- och informationskunnighet är en insats som kanske är särskilt värdefull nu, när rykten, myter och konspirationsteorier om pandemin snabbt sprids i olika kanaler. Skolbibliotekarien kan till exempel ge lärare och elever tips om texter och andra resurser, spela in lektioner om informationssökning, källkritik och andra relevanta områden eller bistå med hjälp och stöd över nätet under skoldagen.

Kritisk förståelse av datafieringen

Luci Pangrazio och Neil Selwyn är forskare vid Deakin University respektive Monash University i Australien. De har i tre forskningsprojekt undersökt hur undervisningen i grundskolan kan hjälpa elever att utveckla en kritisk förståelse av digitala sociala medieplattformars insamling och kommersiella användning av personliga data och hur det formar samhället, ekonomin och vardagen.

Nu har de båda forskarna publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften Pedagogy, Culture & Society, som kort analyserar hur de gick tillväga och pekar på några utmaningar som behöver hanteras.

Undervisningen hade tre mål: Först handlade det om att synliggöra för eleverna hur data samlas in och används. Därefter stimulerade man till reflektion och diskussion kring för- och nackdelar med detta samt vad datafieringen betyder för samhället och för den enskildes privatliv och integritet. Till sist provades olika strategier som kan användas för att hantera och skydda personliga data.

De båda forskarna konstaterar att projekten lyckades tämligen bra med att uppfylla de tre målen. Eleverna fick en inblick i hur deras personliga data samlas in och hanteras i bakgrunden. Detta problematiserades i de gemensamma diskussionerna och därigenom utvecklade eleverna tillsammans en större kritisk medvetenhet om individen som datasubjekt. Användningen av strategier för att skydda personliga data, gav dem en bättre förståelse för hur det är möjligt att skapa en mer öppen och demokratisk kontext. 

Pangrazio och Selwyn identifierade även tre utmaningar. En av dem handlar om att undervisningen måste vara tydlig med att det inte handlar om datasäkerhetsfrågor. Problemet är alltså inte att någon utifrån försöker stjäla användarnas personliga data, utan att de frivilligt delar med sig av sina data för att kunna använda tjänsten. Därför är det viktigt att skapa en större med medvetenhet om vad som pågår och hur användarna kan förhålla sig till och hantera detta. 

Den andra utmaningen är att det ofta är tekniskt komplicerat för lärare och elever att använda tjänster som visar hur datahanteringen ser ut “under ytan”. Undervisning inom det här området väcker också en del etiska frågor, eftersom den förutsätter att minderåriga elever använder kommersiella tjänster som ger företag tillgång till deras personliga data. Det är den tredje utmaningen.

Forskarnas slutsats är att barn och ungdomar behöver lära sig hur användningen av deras data ser ut och vad det innebär. Det är en viktig pusselbit i deras utveckling till aktiva och kritiska medborgare, som ju är en central del av skolans uppdrag i många länder. Detta kräver hjälp och stöd och kommer inte av sig själv. Det är inte heller något som uppmuntras av de som driver de här tjänsterna, eftersom tillgången till användarnas data behövs i deras affärsmodell. 

Trots att det här inte direkt är någon enkel uppgift, menar Pangrazio och Selwyn att skolan och lärarna har en viktig roll att spela. Hur rollen ska se ut, hur undervisningen ska gå till samt vilka förutsättningar som är nödvändiga, är frågor som kräver mer reflektion och diskussion.

Veckans tips

Göteborgsregionen (GR) har på uppdrag av Västra Götalandsregionen tagit fram webbplatsen distanspedagogik.se för att ge lärare stöd i omställningen till fjärr- och distansundervisning under coronapandemin. Tanken är att lägga fokus på hur lärare ska tänka och göra för att allt ska fungera så bra som möjligt. 

Under våren kartlägger GR parallellt skolpersonalens tankar, funderingar och behov i 20 kommuner i Västra Götalandsregionen. Det är ett sätt att försöka säkerställa att innehållet på distanspedagogik.se är aktuellt och relevant.