Ur nyhetsflödet vecka 5

IKT-strategerna i Lund ger hjälp till självhjälp

Skola Hemma publicerade tidigare idag en artikel om hur IKT-strategerna i Lund ger skolpersonal, vårdnadshavare och elever hjälp till självhjälp under övergången till nätbaserad undervisning. De har sedan mars förra året byggt en webbplats som samlar tekniskt, pedagogiskt och praktiskt stöd. Innehållet vänder sig i första hand till kommunens grundskolor, men är fritt tillgängligt för alla intresserade, både i och utanför Lund.

På webbplatsen finns korta filmer som ger konkreta tekniska tips för de program och tjänster som används i skolan. Här finns också pedagogisk vägledning om vad som är viktigt att tänka på när undervisningen sker på distans, råd om vad som är viktigt att tänka på när det gäller arbetsmiljön i hemmet, och så vidare.

Lunds kommun arbetar enligt en modell som kallas supporttrappan. Om någon stöter på ett problem som rör nätbaserad undervisning, är det första steget att söka efter en lösning på webben. Skulle det inte lyckas, blir nästa steg att fråga en kollega eller klasskamrat. Om problemet kvarstår, ska man i tur och ordning använda webbplatsen, fråga de som arbetar med it-frågor på skolan och, som en sista utväg, maila eller ringa till IKT-strategerna. 

Barn- och skolförvaltningen har i princip inte fått någon kritik alls av hur den nätbaserade undervisningen över nätet har hanterats av lärarna. En elevenkät bland högstadieeleverna, som genomfördes förra veckan, visar att de allra flesta är nöjda. Lärarnas goda kompetens är förstås en viktig faktor, men det är också ett tydligt tecken på att den hjälp som ges är ganska väl anpassad efter de behov som finns.

De senaste sex, sju åren har lärare på de kommunala grundskolorna i Lund försökt skapa blended learning-liknande situationer. Det har handlat om gemensamma genomgångar och självständigt arbete på valfri plats i skolan. Tyvärr har det för det mesta inte gått särskilt bra. När inte läraren är närvarande, är det uppenbar risk för att det blir mer social samvaro än studier.

Det går betydligt bättre att arbeta självständigt när eleverna är hemma. En blandning av klassrumsundervisning och nätbaserad undervisning är alltså sannolikt den mest lämpliga lösningen. Just nu är det undantagstillstånd, men både utbildningschefen och IKT-strategerna hoppas att det blir möjligt att blanda undervisningsformerna framöver.

Det är också möjligt att skapa klassrumsliknande situationer i den virtuella lärmiljön som ger lugn och ro. En matematiklärare på en av kommunens skolor ger sina elever varsitt breakout room, där de sitter och arbetar med sina uppgifter. Läraren kan gå in i de olika rummen och ge individuell hjälp. Nu vågar eleverna ställa alla de frågor som de har, eftersom det blir mindre utpekande än att räcka upp handen i klassrummet. 

Det är viktigt att lära av egna och andras erfarenheter, men det behövs också mer forskning. Vilka förutsättningar ger den nätbaserade undervisningen för elevernas lärande? Vad är viktigt att tänka på? Vad behöver skolledare och lärare lära sig? Hur kan fortbildningen bedrivas?

Arbetet med digitalisering och skolutveckling kommer att fortsätta under överskådlig tid. Det gäller därför att lägga en stabil grund som det går att bygga vidare från, konstaterar utbildningschefen och IKT-strategerna i Lund.

Hur påverkar skolstängningen elevers trivsel och lärande?

Vilka konsekvenser får stängningen av skolans lokaler för elevers trivsel och lärande? Finns det grupper av barn som är särskilt utsatta under coronapandemin? Hur klarar föräldrar att hantera den nya situationen – och hur påverkar den familjelivet? 

I våras genomförde forskare vid Århus och Syddansk universitet en enkätundersökning bland cirka 6 000 elever och 5 000 lärare i årskurs 3-9 i sex danska kommuner för att få en inblick i vad nedstängning och nödundervisning resulterat i. Tidigare i veckan presenterades några av resultaten i en artikel i Forskerzonen.

Forskarna konstaterar att stängningen i stor utsträckning påverkade elevernas sociala trivsel negativt. 93% av eleverna uppgav att de saknade sina skolkamrater. En femtedel av eleverna var särskilt utsatta. De tyckte att det var svårt att följa med i undervisningen, hade dålig kontakt med lärarna och kunde inte få hjälp av sina föräldrar. I den här gruppen ingår elever av annan etnisk bakgrund, som har otillräckliga kunskaper i danska och en boendesituation som gör det svårt att få lugn och ro.

Det var framför allt yngre elever som tyckte att det var besvärligt. Endast var femte elev i årskurs tre hade kontakt med minst en lärare varje dag. Mer än hälften av föräldrarna ansåg att det var svårt att hantera den nya situationen. Bland föräldrar med barn i årskurs 3 handlade det om två tredjedelar.

I artikeln betonar forskarna att skolan framför allt är en social arena. Den sociala samvaron är en viktig del av elevernas vardag i skolan, och den har också avgörande betydelsen för utvecklingen av centrala sociala kompetenser. Genom att vara tillsammans med andra, som man själv inte har valt att umgås med, lär man sig bland annat att lyssna, att argumentera och att låta andra ta plats. Men allra viktigast är trivseln, påpekar forskarna. Ensamhet och bristande kontakt med lärare riskerar att leda till en negativ självbild och bristande tilltro till den egna förmågan.

En enkätundersökning från Danmarks Evalueringsinstitut, som kom i måndags, visar att situationen under coronapandemin även har en negativ inverkan på högskolestuderandes trivsel och välmående. 63% av de studerande kände sig ensamma och det var bara 43% som hade lärt känna andra studenter. I en tidigare undersökning, från 2017, handlade det om 56 respektive 74%. I rapporten nämns att enkäten genomfördes under hösten 2020, när undervisningslokalerna delvis var öppna för undervisning. Med andra ord finns en uppenbar risk för att trivseln har försämrats. 

Flera andra undersökningar pekar i samma riktning. En undersökning från utbildnings- och forskningsdepartementet visar att 70% av högskolestudenterna menar att coronapandemin har tagit bort en del av glädjen med att utbilda sig. Det har lett till att departementet har sammansatt en idékatalog med förslag på åtgärder som landets lärosäten kan genomföra för att öka de studerande trivsel, till exempel digitala fester. Man föreslår också en gemensam plattform, där lärosätena kan dela med sig av kunskaper och erfarenheter kring insatser för att öka de studerandes trivsel och välmående. 

Fakturan, lärarfortbildningen och forskningen

Fyra forskare vid Högskolan i Borås har beviljats medel av Vetenskapsrådet för att under fyra år analysera hur marknaden för lärares kompetensutveckling ser ut och fungerar. Bland annat vill man ta reda på vilken slags kompetensutveckling lärare blir erbjudna, kartlägga vilka som styr  den samt analysera vilken relevans kompetensutvecklingen har för lärares professionella lärande.

I den första fasen av projektet granskas fakturor från de tre kommuner som valts ut för projektet. De tre skiljer sig åt när det gäller befolkningsmängd, område (stad/landsbygd), antal skolor, antal friskolor och behöriga lärare. 

Arbetet i den första fasen är inte avslutat än, men det framgår redan tydligt att en stor del av kompetensutvecklingen köps av kommersiella aktörer. Flera av dem har sin grund i andra vetenskapliga discipliner än pedagogik, till exempel psykologi eller neurovetenskap. Tidigare hade lärosätena en viktig roll, men nu är de bara en av flera aktörer på marknaden. Det innebär en möjlig risk för att den vetenskapliga förankringen blir lidande.

I nästa fas kommer forskarna att titta närmare på vad kompetensutvecklingen betyder för lärares professionella lärande. Här kommer fokusgruppsintervjuer med lärare på grundskola och gymnasium att fungera som ett viktigt metodologiskt arbetsredskap. Därefter kommer de att studera vilka som har makten över kompetensutvecklingen och vad som kännetecknar beställare och utförare. Forskarna ska också undersöka om det finns några aktörer som är särskilt framträdande på marknaden. 

Genom att analysera och få en bättre bild av lärares vardag, kan forskningen underlätta för lärare att ställa konstruktiva och kritiska frågor som rör deras kompetensutveckling. Forskningen kan också leda till att beslut om fortbildning baseras på en mer solid grund och med tydliga mål. Projektet kommer även att vara till nytta för den pedagogiska forskningen, genom att ge teoretiska och metodologiska insikter som kan användas i andra sammanhang. Resultaten kan dessutom sannolikt hjälpa de akademiska aktörer som verkar på fortbildningsmarknaden.  

Finland vill bli en förebild för flexibelt lärande

Alla universitet och högskolor i Finland har enats om en gemensam vision för utvecklingen av de högre utbildningarna de kommande tio åren – Digivision 2030. Det övergripande målet är att förnya utbildningarna genom att dra nytta av digitaliseringens möjligheter, och att göra Finland till en global förebild för flexibelt och livslångt lärande. 

Den gemensamma visionen är central för genomförandet av regeringsprogrammet för Sanna Marins regering, som presenterades 2019. Här sägs bland annat att högskolesystemet ska bli en plattform för kontinuerligt lärande, som gör det lättare att överblicka och välja studier, oavsett var man bor och oavsett vilket lärosäte som ansvarar för utbildnngen. 

En grundläggande förutsättning är att de högre utbildningarna gemensamt utvecklar en rad digitala, sammankopplade tjänster som hanterar det administrativa arbete som krävs. En systematisk och genomtänkt användning av distansundervisning och blended learning är också avgörande. Därför är det viktigt att satsa på pedagogisk utveckling, så att undervisningen kan möta de nya förutsättningarna.

Undervisnings- och kulturministeriet stödjer arbetet med totalt 37.8 miljoner euro under åren 2021-2024.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *