Ur nyhetsflödet vecka 4

Skolutveckling kräver helhetssyn, ansvar och ledarskap

I tisdags publicerade Spaningen ett samtal med Annika Agélii Genlott, som nyligen disputerade på en avhandling i informatik vid Örebro universitet. I sin avhandling beskriver och analyserar hon vad som krävs för att digitalisering ska bidra till en genomgripande pedagogisk utveckling i skolan. Hur kan en undervisning som drar nytta av digitaliseringen och förbättrar elevernas lärande designas på vetenskaplig grund? Vilka krav ställer det på skolans organisation, på ledarskap på olika nivåer och på lärares kompetensutveckling?

Första steget var att ta fram och att testa en teknikstödd pedagogisk modell, baserad på aktuell forskning, som kan fungera som motor i utvecklingsarbetet. Modellen ska både utveckla och förändra lärares undervisning och bidra till att eleverna lär sig mer än tidigare. I det här fallet blev det STL – Skriva sig till lärande.

Modellen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och är baserad på ett aktivt och synligt lärande, där eleverna strukturerat och formativt, med stöd av teknik, lär sig att skriftligt återkoppla på varandras arbete. STL är en strukturerad cirkulär process som läraren fyller med innehåll beroende på ämne, årskurs och mål. Användningen av digitala lösningar kopplas samman med avgörande faktorer, som enligt forskningen ger ett gott stöd åt språkutveckling och lärande. 

Nästa steg bestod av två delar. Den ena delen handlade om att utveckla ett ramverk som hjälper skolledare att driva och genomföra det komplexa utvecklingsarbetet på längre sikt. Den andra delen gick ut på att skapa en fortbildning för lärare, som inspirerar och motiverar dem att arbeta med STL i sin undervisning.

Avhandlingen bygger på en analys av fyra delstudier. I den första delstudien analyserade Annika Agélii Genlott om STL ger förbättrade resultat när den används i svenskundervisningen i årskurs 1. Hon kunde se att så var fallet, men fick också indikationer om att resultaten i matematik påverkas positivt.

I den andra delstudien undersöktes hur det gick när STL användes i både svenska och matematik i årskurs 3. Slutsatsen var att modellen höjde resultaten i båda ämnena. Det var tydligt att det behövs en forskningsbaserad modell, som ger struktur och riktlinjer för hur teknik och pedagogik på ett framgångsrikt sätt kan förenas i undervisningen.

I delstudie tre och fyra analyserades hur fortbildningen fungerade, vilka hinder som lärare mötte och vad som krävdes av skolledare för att driva förändringsarbetet framåt. När lärare ska arbeta på nya sätt i undervisningen, gäller det att vara medveten om komplexiteten. Alla lärare skulle gå fortbildningen för att ha en gemensam pedagogisk referensram när de implementerade tekniken i sin undervisning.

Förändringsarbete innebär många utmaningar för skolledare. En del lärare tar snabbt till sig förändrade arbetssätt och utvecklar sin praktik, medan andra behöver ha mer tid på sig. Det är därför viktigt att vara öppen för att stötta sina lärare på olika sätt, men med samma mål.

Annika Agélii Genlott betonar värdet av att alla nivåer deltar i utvecklingsarbetet, från politiska beslutsfattare till lärare. När det ska ske en genomgripande förändring som omfattar alla i skolan, måste hela organisationen involveras och dra åt samma håll. Alla behöver förstå varför undervisningen behöver utvecklas. Det krävs också ett aktivt ledarskap på alla nivåer, som kan ge adekvat stöd.

Digital kompetens i Svenskfinland

Igår presenterade Svenska Kulturfonden utredningen Digital kompetens i Svenskfinland – nulägesanalys och goda modeller, som genomförts av forskaren och föreläsaren Linda Mannila. Ett viktigt syfte är att flytta fokus från tekniken, för att istället lyfta fram den pedagogiska förnyelse som den digitala utvecklingen möjliggör. 

Coronapandemin, som inträffade under arbetet med utredningen, har bidragit till att den pågående digitaliseringen och betydelsen av digital kompetens numera hör till de mer uppmärksammade frågorna i skoldebatten och i skolans vardag.

Utredningen ger en bild av hur skolorna i Svenskfinland hanterar betoningen av digitalisering i de nya läroplansgrunder för grundskolan som trädde i kraft 2016, samt hur de klarar arbetet med att utveckla elevernas digitala kompetens. 

Linda Mannila tar upp sex framgångsfaktorer när det gäller skolans digitalisering:

  • Tillräcklig tillgång till ändamålsenlig teknisk utrustning.
  • Stöd från lärarkollegor och skolledning.
  • En stark dela-kultur på skolan.
  • Lärare vågar tänka om och tänka nytt.
  • Det finns en gemensam vision och plan på skolan för hur undervisningen ska utvecklas vidare.
  • Lärarna utvecklar metoder för att arbeta med digital kompetens i olika ämnen. 

Bristande infrastruktur, tidsbrist, otillräcklig fortbildning och otydliga förväntningar är några av de utmaningar som måste hanteras. Linda Mannila pekar bland annat på att det behövs tydligare beskrivningar i läroplanen av vad digital kompetens innebär i olika årskurser. 

Det är avgörande att skolans rektor och lärare gemensamt kommer fram till en klar ansvarsfördelning när det gäller undervisning i olika delområden av digital kompetens, alltifrån programmering och multimediaproduktion till digitaliseringens påverkan på samhället. En ändamålsenlig kompetensutveckling för lärare och rektorer, fungerande modeller för statligt finansiellt hjälp åt kommunerna samt ett större fokus på årskurs 7-9, som riskerar att halka efter, är också centralt. En kontinuerlig uppföljning på lokal och nationell nivå och omvärldsbevakning av teknik- och samhällsutveckling får inte heller glömmas bort. 

Coronakrisen och övergången till distansundervisning har satt fart på arbetet med skolans digitalisering, konstaterar Linda Mannila i utredningen. Nu gäller det att arbeta systematiskt med identifierade framgångsfaktorer och utmaningar för att driva på utvecklingen och för att stärka likvärdigheten. 

Handbok för test av digitala lärresurser på lärarutbildningen

Spaningen har tidigare tagit upp Swedish Edtest, Sveriges första nationella testbädd för edtech, som drivs av Nacka kommuns skolor tillsammans med tio andra skolhuvudmän. Projektet syftar till att på vetenskaplig grund stärka edtechbolagens arbete och att öka skolhuvudmäns och skolors förmåga att värdera lärresurser.

Ett av delprojekten går ut på att ge lärarstuderande bättre förutsättningar att välja och dra nytta av digitala lärresurser i sin undervisning. Under hösten 2020 har Högskolan i Halmstad och Region Halland, tillsammans med flera edtechbolag, genomfört tester av några olika produkter och tjänster. Tanken är  att stärka blivande förskollärares digitala kompetens och att hjälpa dem att ställa tydligare krav. Det gynnar deras eget arbete, samtidigt som de ger viktig återkoppling till produkt- och tjänsteutvecklarna. Testerna har både ägt rum som en del av utbildningen och under praktiken. 

Nu har erfarenheterna från höstens arbete samlats i en handbok som är fritt tillgänglig. Syftet är att hjälpa förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningar runt om i landet att inspireras av och bygga vidare på höstens erfarenheter.

Den metodik och de arbetssätt som Swedish Edtest har tagit fram, är en väg att ge lärarstudenter verktyg som främjar deras professionella utveckling och livslånga lärande. 

Coronapandemins konsekvenser för unga

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) publicerade i onsdags en antologi som analyserar hur coronapandemin påverkar barn och ungdomar i Sverige. Antologin tar bland annat upp hur stor skolfrånvaron har varit och vilka samhällsekonomiska kostnader den kan ge på längre sikt, riskerna från barn från redan utsatta miljöer, den ökade efterfrågan på högre utbildning samt svårigheterna för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. 

En av antologins slutsatser är att det är avgörande att kunna utvärdera pandemins konsekvenser för att kunna möta de problem som uppstår. Dessvärre leder avsaknaden av nationell statistik om elevfrånvaro, undervisningsformer och inställda nationella prov till att det är svårt att se vilka effekter coronapandemin har på skolans likvärdighet och kvalitet. 

Utan överblick och detaljkännedom är det svårt att besluta om rätt åtgärder. Här behöver det snarast ske en förändring, konstateras det i antologin.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *