Kunskapsöversikter kan ge klokare beslut
Systematiska kunskapsöversikter är ett effektivt sätt att skapa överblick över aktuella teman inom olika forskningsområden. Det handlar om att ta fram breda översikter, som ringar in all relevant forskning inom temat. De har länge varit vanliga inom medicinsk forskning, men har efterhand spritt sig till andra områden, bland annat utbildning.
Kunskapsöversikterna utarbetas på ett vetenskapligt och transparent sätt, så att resonemang och slutsatser kan verifieras. Syftet är att se till att forskning, utbildning och politiska beslut kan fattas på grundval av pålitlig, forskningsbaserad kunskap.
I Norge finns Norsk nettverk for systematiske kunnskapsoppsummeringer (NORNESK) sedan tre år tillbaka. NORNESK arbetar för att öka efterfrågan och användning av kunskapsöversikter i samhället.
Styrelsen består av representanter för olika universitet, och leds av Elaine Munther, professor och chef för Kunnskapssenter for utdanning (KSU) vid Universitetet i Stavanger, som motsvarar Skolforskningsinstitutet i Sverige. Den norska regeringen tog initiativ till KSU 2014, alltså ett år innan Skolforskningsinstitutet inrättades och började arbeta med tematiska forskningsöversikter.
Oddmund Løkensgard Hoel, statssekreterare i norska utbildningsdepartementet, berättade nyligen i en intervju i Forskningspolitikk att det är viktigt att det finns en nationell aktör som KSU, som tar fram och sprider kunskapsöversikter. Den utbildningsvetenskapliga forskningen är numera väldigt omfångsrik, såväl i Norge som internationellt. Det finns därför ett växande behov av forskningsöversikter, tillägger han.
Förhoppningen är bland annat att forskningsöversikterna ska underlätta forskningsbaserade politiska beslut. För att åstadkomma det, räcker det inte att resultaten är tillgängliga. Det måste också finnas en kultur bland beslutsfattare att dra nytta av forskningen, konstaterar Oddmund Løkensgard Hoel.
En ökad dialog mellan myndigheter och forskning, forskningskompetens på departementen samt strukturer och arbetsrutiner som gör användning av forskning till en del av det dagliga arbetet, är viktiga förutsättningar för att en sådan kultur ska uppstå.
Vad händer med skrivuppgifterna när texter kan skapas av AI?
2020 presenterade det amerikanska forskningsbolaget OpenAI textgeneratorn GPT-3. På bara några få sekunder kan den skapa texter som är närmast omöjliga att skilja från texter som skrivits av en människa. Utvecklingen går snabbt framåt, och alla stora internationella teknikföretag är på väg att ta fram lösningar inom det här området.
Utvecklingen av AI-baserade textgeneratorer innebär att det är enklare än någonsin för elever att fuska med examinerande skriftliga hemuppgifter. Det här är något som alla som arbetar med eller fattar beslut om undervisning i skolan behöver känna till och förhålla sig konstruktivt till.
Hur påverkas utformning, användning och bedömning av skrivuppgifter när texter kan genereras av en dator? Uppstår det samtidigt nya möjligheter som förbättrar undervisningen och utvecklar elevernas lärande? Erik Winerö gymnasielärare i svenska och religion och doktorand vid institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet, samt Carl Heath, seniorforskare på RISE, resonerar kring detta i en artikel Spaningen publicerade igår.
Den snabba utvecklingen inom AI är ett tydligt exempel på hur de pågående samhällsförändringarna ställer krav på ständigt lärande. Förutsättningarna för skolans verksamhet är helt enkelt inte desamma som för ett par decennier sedan. Därför är det nödvändigt att lärare ges förutsättningar att förstå och hantera en verklighet som hela tiden förändras, påpekar Carl Heath.
Erik Winerö hoppas att den ökade risken för fusk leder till att skrivandet som kognitiv och intellektuell process åter hamnar i fokus. Skrivprocessen har länge varit på undantag i undervisning och bedömning, eftersom den inte är lika lätt att mäta och bedöma som den färdiga produkten. Nu är det hög tid att den lyfts fram igen.
Informella sociala strategier används för att fuska med skrivuppgifter
Det är inte enbart utvecklingen inom AI som ställer krav på att skolan behöver tänka om när det gäller individuella skrivuppgifter som utförs i hemmet. Charlotta Rönn är doktorand i pedagogik vid Institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet. Hon visar i en artikel, som nyligen publicerades i Educational Review, att problematiken är betydligt större än så.
I det pågående arbetet med sin avhandling, har Charlotta Rönn upptäckt att grundskolans formella krav och fokus på individuella arbetsuppgifter och personligt ansvar för sitt lärande frontalkrockar med den digitala delningskultur som är vanligt förekommande bland en del av eleverna.
Det är inte ovanligt att elever loggar in på varandras konton och reviderar eller skriver inlämningsuppgifter åt andra i klassen. Många delar också information med varandra via mail, chattar eller sociala medier. Det händer också att elever övertalar högpresterande klasskamrater att ta skärmdumpar på sina texter, så att de kan skriva om dem med egna ord.
Charlotta Rönn ser att det är elever med högre socialt och ekonomiskt kapital som i störst utsträckning drar nytta av de informella nätverken. De kan således få högre betyg än det finns skäl för, utan någon större ansträngning. Därmed finns det också risk för att betygens tillförlitlighet och likvärdighet hotas, menar hon. Problemet förstärks av att de nationella provens kontrollfunktion också kan undermineras i takt med att de läcks och sprids på sociala medier.
DINO stöttar innovation i offentlig sektor
Offentliga aktörer behöver utforska nya sätt att hantera livslångt lärande och kompetensförsörjning för att kunna möta de utmaningar som digitaliseringen, den demografiska utvecklingen och industrins omställning innebär för arbetsmarknaden.
I projektet DINO och rapporten Att bädda för innovation ger RISE en nulägesanalys av innovation i offentlig sektor. Åsa Vikner, projektledare på RISE enhet Livslångt lärande, berättar om rapportens slutsatser i en artikel som Spaningen publicerade igår.
Innovation möjliggör för större utvecklingssprång och är därför ett viktigt angreppssätt för offentlig sektor att ta sig an de ändrade förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det behöver finnas möjlighet att arbeta utforskande och kontinuerligt pröva nya modeller, strukturer och arbetssätt. Slutsatserna i rapporten visar att mycket kan göras i offentlig sektor för att skapa rätt förutsättningar för värdeskapande innovation – både utifrån ett verksamhetsperspektiv och i det enskilda innovationsprojektet.
Utifrån slutsatserna i rapporten utvecklar RISE nu en kvalitetssäkrad process och stöd i innovationsprojektets olika faser – allt ifrån initiering till uppföljning. Stödet tar utgångspunkt i den befintliga innovationsprocessen och anpassas efter de organisatoriska och projektspecifika faktorer som gäller. Syftet är att sänka trösklarna för offentlig sektor att påbörja ett innovationsarbete och att ge goda förutsättningar för långsiktigt värdeskapande innovation
Läget för högre yrkesutbildning i Norge
Igår publicerade Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse aktuell statistik som ger en bild av läget för högre yrkesutbildning i Norge. Det rör sig om korta utbildningar, i regel mellan ett halvt och två år, som ges på någon av landets 61 yrkesskolor (fagskoler). 16 av dem är offentligt ägda, resten är privata.
De högre utbildningarna ger rätt till lån och stipendier från Lånekassen, som är Norges motsvarighet till CSN.
Under 2021 var den samlade mängden studerande 28 200 personer. 10 897 personer examinerades från sin utbildning, vilket är en ökning med 31% sedan 2020 och 62% sedan 2019. Mer än hälften av de studerande är mellan 30 och 50 år, och männen är något fler än kvinnorna.
Antalet studerande har ökat inom samtliga yrkesområden sedan 2020, men de utbildningar som rör ekonomi och administration ökar mest. Yrkesområdena teknik, hälsa och välfärd samt ekonomi och administration samlar flest studerande.
70% av de studerande utbildade sig på deltid, parallellt med att de arbetade. Omkring 57% följde utbildningen via nätet, med eller utan fysiska träffar.
Fabriker kan designas på sätt som stärker kompetensförsörjningen
Anders Johansson disputerade nyligen vid Högskolan Väst på avhandlingen Challenging the traditional manufacturing objectives. Han har som industridoktorand från Scania studerat utvecklingen av företagets fabriker i olika delar av världen under flera år.
I avhandlingen undersöker Anders Johansson vilka intressenter som finns kring en tillverkande industri, vilka mervärden en fabrik kan bidra med samt vilken hänsyn som tas till dessa mervärden när det fattas beslut om nya investeringar i tillverkningssystem och fabriker.
Beslutsunderlagen fattas på ekonomisk grund och fokus ligger förstås på att produktionen ska fungera så bra som möjligt. Men det finns även andra värdekedjor som bör beaktas, menar Anders Johansson. Kompetensförsörjningen är en av dem. Om fabrikerna designas på sätt som gör det möjligt för skolor att komma på besök, utan att riskera säkerheten, kan det öka intresset för verksamheten och underlätta framtida rekrytering. Det blir också enklare att samarbeta med studenter och forskare.
Det är svårt att visa vilket ekonomiskt värde en mer besöksvänlig fabrik har, vilket ofta leder till att den här typen av insatser prioriteras bort. Detsamma gäller satsningar på att göra fabriken mer hållbar och att minska dess klimatpåverkan.
Anders Johansson betonar värdet av att se investeringen i en fabrik som en del i ett större sammanhang. Det gäller att inte enbart fokusera på produkterna och lönsamheten, utan också tänka mer innovativt och se till helheten.
