Ur nyhetsflödet vecka 19

Läsförmåga i en digital värld

Förra veckan släppte OECD en rapport om ungas digitala läsförmåga och de krav som ställs på goda lässtrategier och kritisk förståelse i dagens digitala medielandskap. Analysen är baserad på resultaten i PISA 2018. 

I en värld där i princip vem som helst kan publicera vad som helst, är det nödvändigt att elever lär sig att bedöma texters trovärdighet och att kunna navigera på Internet för att hitta pålitlig information. Det krävs både för att kunna bidra till en demokratisk samhällsutveckling och för att skydda den egna personliga integriteten och säkerheten. 

Skärmen är numera fönstret mot världen, och detta måste skolan lära alla elever att hantera, konstaterar OECD i rapporten. En god läsförmåga är en nödvändig förutsättning, men eleverna behöver också lära sig digitala lässtrategier och utveckla en adekvat medie- och informationskunnighet. 

Det är viktigare än någonsin att kunna hantera komplexiteten i det digitala informationsflödet, och att kunna skilja mellan desinformation och pålitlig information. I genomsnitt uppger 54% av eleverna i OECD att de lär sig detta i skolan. 70% av eleverna från Australien, Danmark, Kanada och USA säger att detta är en del av undervisningen. I Israel, Lettland, Schweiz, Slovakien och Slovenien är det mindre än 45%. 

Det finns även stora variationer inom länderna när det gäller möjligheten att lära sig detta. I genomsnitt är det 8 procentenheters skillnad mellan elever med socioekonomiskt gynnad respektive missgynnad bakgrund. I bland annat Sverige, Danmark, Storbritannien och Tyskland är skillnaden 14 procentenheter eller mer, visar rapporten.

Rapporten understryker betydelsen av att medlemsländernas skolor både utvecklar elevernas läslust och allmänna läsförmåga och tränar dem i att förstå och hantera dagens medielandskap. Det krävs också en betydligt större likvärdighet än idag, såväl mellan som inom länderna.

Alla behöver lära sig det här för att kunna fungera som kritiska samhällsmedborgare idag och imorgon. Det blir också allt viktigare att ha en kritisk digital läsförmåga i takt med att AI och automatisering ersätter många arbeten och arbetsuppgifter. För att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden, är det värdefullt att kunna sådant som är svårt att replikera med maskininlärning.

MIK Sveriges Kunskapsbank

Förra året grundades nätverket MIK Sverige, vars verksamhet samordnas av Statens medieråd. Det är en del av regeringens demokratistrategi och omfattar ett tjugotal organisationer och myndigheter. Nätverkets verksamhet syftar till att höja hela befolkningens medie- och informationskunnighet, från förskolebarn till pensionärer. 

Nu har MIK Sverige lanserat en kunskapsbank som samlar information och pedagogiska resurser om medie- och informationskunnighet. Innehållet är indelat i lättöverskådliga ämnesområden, men det är också sökbart. 

Än så länge finns material från Digiteket, Internetstiftelsen, Statens medieråd och UR, men fler kommer efterhand att bidra. Tanken är att göra det lättare för bland annat bibliotekarier och lärare att hitta lärresurser av hög kvalitetet för olika målgrupper. MIK Sverige vill också öka användningen av det material som tas fram av aktörerna inom området, genom att göra det mer samlat och lättillgängligt. 

SELFIE för lärare

Spaningen har tidigare tagit upp EU-kommissionens satsning SELFIE, ett självuppskattningsverktyg som underlättar för skolledare och beslutsfattare i EU:s medlemsländer att få en bild av hur det går med skolans digitalisering. Som en del av EU:s nya handlingsplan för digital utbildning, är man nu igång med att ta fram ett självskattningsverktyg som gör det möjligt för lärare att överblicka, förstå och reflektera kring sin digitala kompetens. 

Pilottest pågår i Estland, Irland, Italien, Litauen och Portugal. Enligt planen ska SELFIE for Teachers lanseras under hösten på samtliga 24 officiella EU-språk. Verktyget vänder sig främst till medlemsländerna, men det kommer att vara fritt tillgängligt för alla. 

En lärare som vill testa sig, kopplar upp sig mot en plattform och besvarar anonymt frågor inom sex olika områden:

  1. Användning av digital teknik  för att utveckla undervisning och lärande
  2. Digitala lärresurser
  3. Användning av digital teknik för att stärka elevernas lärmöjligheter
  4. Bedömning
  5. Kollegialt samarbete
  6. Utveckling av elevernas digitala kompetens

Testet beräknas ta ungefär 20 minuter att genomföra. Läraren får en rapport som pekar på styrkor och svagheter inom de olika områdena. Det ges också förslag på vad läraren kan göra för att bli bättre. Resultatet kan användas som en del av lärares individuella yrkesutveckling, men det kan också bidra till den kollegiala utvecklingen i till exempel arbetslaget eller på en skola.

Hybridundervisning – ett sätt att utveckla campus och att nå fler studenter

Högskolan Väst satsar på hybridundervisning inom ramen för arbetet med Campusplan 2030, som beskriver färdriktningen under de kommande tio åren. Genom att möjliggöra flexibla studier, som är mer oberoende av tid och plats, hoppas man kunna attrahera fler studenter. Samtidigt ges det utrymme att testa de tekniska och pedagogiska möjligheterna.

Målet med Campusplan 2030 är att skapa en kreativ miljö för livslångt lärande där akademi och arbetsliv kan mötas, och där studenter, medarbetare, samverkanspartners och allmänheten vill vara. 

Övergången till hybridundervisning ställer andra krav på den tekniska infrastrukturen och på lokalernas utformning. Just nu är högskolan igång med ett pilotprojekt för att testa hur det är möjligt att skapa en större digital närvaro i lärosalarna på campus. 

Förutsättningarna för hybridundervisning skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Därför vill Högskolan Väst testa några olika utbildningar i taget, för att få en bättre överblick över hinder och möjligheter. Ett exempel är teknikutbildningarna, där det pågår tester med laborationer på distans

AI i högre utbildning

Jisc, är en icke-vinstdrivande organisation som hjälper brittiska högre utbildningar att använda it i sina verksamheter. Nyligen öppnade de ett nationellt center för att ta ett samlat grepp kring utforskandet av hur AI kan användas för att utveckla utbildning och undervisning. Det nationella centret fungerar som ett stöd för Storbritanniens nationella AI-strategi och satsningen Lifetime Skills Guarantee, som är tänkt att möjliggöra och underlätta ett livslångt lärande.

Ett av målen med verksamheten är att testa lösningar som finns på marknaden, för att se om de kan användas för att utveckla och förbättra undervisningen. Andra mål är att ta fram skräddarsydda lösningar och att bistå med pedagogisk hjälp och teknisk support. 

För någon vecka sedan presenterade Jisc en rapport som sammanfattar dagens läge och som presenterar fallstudier av olika tekniska lösningar. Fallstudierna handlar bland om chatbottar och andra system som som ger hjälp och vägledning, adaptiva undervisningssystem och automatisk betygsättning. Jisc ger också en rad exempel på befintliga AI-lösningar inom olika områden på sin webbplats. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *