Student och utspring på ett smittsäkert sätt
Pandemin och risken för smittspridning sätter precis som förra året ramarna för studentfirandet. Men det är fullt möjligt att arrangera ett minnesvärt firande som hindrar smittspridning och är väl i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Igår publicerade Skola Hemma två artiklar där sju huvudmän berättar om hur de går tillväga i år, och hur de bygger vidare på förra årets erfarenheter. I den ena artikeln delar Realgymnasiet i Gävle och RISE skolpartners NTI-gymnasiet, Kungsbacka och Västerviks kommun med sig av sina tankar och planer. Almåsgymnasiet i Borås samt RISE båda skolpartners Eskilstuna kommun och Stadsmissionens skolstiftelse ger i den andra artikeln en inblick i hur man kan göra det bästa av situationen.
Det framgår tydligt att planering är A och O och att det är viktigt att hela skolan hjälps åt, så att studentfirandet kan gå i lås. Försiktighetsprincipen står i främsta rummet, det blir klassvisa utspring och antalet personer som kan närvara är begränsat till närmaste anhöriga, för det mesta två per student. Det är vanligt att utspringen livestreamas eller görs tillgängliga i efterhand, så att så många intresserade som möjligt kan följa med i firandet.
Det är viktigt att studenterna upplever att det är deras dag och att de känner att det är högtidligt och festligt. Skolorna gör sitt bästa för att försöka kompensera för det begränsade firandet, till exempel genom att servera lite finare mat än vanligt. En erfarenhet från förra årets firande är att utspringen blev betydligt lugnare än vanligt, samtidigt som det blev en större närhet. Föräldrar, syskon och andra närstående kunde se sina studenter på ett helt annat sätt än när alla springer ut samtidigt.
Pandemin har fått huvudmän och skolor att tänka i nya banor kring studentfirandet. Flera pekar bland annat på betydelsen av att se till att alla studenter blir uppmärksammade och sedda. Det anses också värdefullt att öka tillgängligheten till firandet. Med andra ord kommer livestreaming och liknande lösningar säkert att användas och utvecklas under de kommande åren.
Distansundervisning kräver tillit, lärarnärvaro och struktur
Skolverket publicerade i onsdags en artikel om några internationella studier om nätbaserad distansundervisning, som genomförts under de senaste åren. Det rör sig alltså inte om skolans nödundervisning under pandemin, utan om en grundligt planerad verksamhet, i regel inom högre utbildning.
Syftet med artikeln är att lyfta fram några faktorer som är viktiga att tänka på vid distansundervisning och som lärare i grund- och gymnasieskolan kan ha nytta av att känna till. Framför allt handlar det om betydelsen av att eleverna känner tillhörighet i klassen och undervisningen. Artikeln ger exempel på hur detta kan skapas när undervisningen sker på distans.
Det gäller till exempel att se till att undervisning och bedömning läggs upp så att de upprätthåller klassgemenskapen. Om eleverna arbetar gemensamt med bedömningsuppgifter, leder det till sociala interaktioner som bidrar till en ökad känsla av samhörighet.
Undervisning i en digital miljö skiljer sig i grunden inte från undervisning i den fysiska klassrumsmiljön. Lärande sker på samma sätt, genom repetition, motivation och interaktion. Men för att undervisningen ska fungera, är det avgörande att skapa en pålitlig, medkännande och uppmuntrande lärmiljö för eleverna.
Lärarens aktivitet och närvaro är särskilt viktig för att få igång lärandet och för att skapa tillit. Det gäller att läraren finns till hands för att förtydliga, ge tips och ledtrådar samt för att följa upp och ge återkoppling. Det kan bland annat ske via chat och de samarbetsytor som används i undervisningen, det vill säga wikis, Google Docs, och så vidare.
Artikeln avslutar med att betona värdet av att skapa tillit, tillhörighet, gemenskap och en känsla av närvaro mellan elever, men också mellan lärare och elev. I den nätbaserade undervisningen krävs mer medvetna aktiviteter kring detta än vad som är nödvändigt i klassrummet. Detta ställer högre krav på läraren, men ger samtidigt nya möjligheter att utveckla och förbättra undervisningen.
Lärares digitala vardag fungerar, men det finns utrymme för förbättring
I Danmark har folketinget bestämt att regeringen ska genomföra undersökningar som ger de folkvalda och allmänheten en bild av hur lärares digitala vardag ser ut. Som en del av det arbetet genomförde Styrelsen for It og Læring under slutet av förra året en enkätundersökning bland kommunala skolchefer, skolledare och lärare. Resultatet sammanfattas i en rapport, som presenterades tidigare i veckan.
De lärare som deltagit i undersökningen är i allmänhet nöjda med sin digitala vardag. Det finns stora skillnader mellan lärarna när det gäller användningen av digitala läromedel och andra digitala lärresurser. De flesta anser emmellertid att de använder de digitala möjligheterna lagom mycket och att de både underlättar arbetet och förbättrar undervisningen.
Men det finns utrymme för förbättring. 40% av lärarna menar att utbudet av digitala läromedel är alltför begränsat. Lika många pekar på att de har en begränsad nytta av lärplattformar och andra it-system på skolan – och att de tar alldeles för mycket tid i anspråk. Här finns det alltså en del att göra.
Tutorlärare främjar lärares arbete och yrkesutveckling
Finland har sedan 2016 satsat på tutorlärare för att utveckla lärares arbete och yrkesutveckling. Det handlar om en kollegial fortbildning och handledning, där lärare under delar av sin arbetstid fungerar som mentor för sina kollegor. Syftet är att förändra skolans verksamhetskultur i en mer kollaborativ riktning och att underlätta införandet av nya undervisningsformer och arbetsmetoder.
Verksamheten var ursprungligen tänkt att avslutas förra året, men på grund av coronapandemin har den förlängts till och med nästa år. Utbildningsstyrelsen har finansierat verksamheten, och det har gett upphov till ett nätverk med mer än 2 000 tutorlärare i Finland. Tre fjärdedelar har varit tutorlärare på en specifik skola, medan resten har rört sig mellan olika skolor. Nästan 95% av alla lärare på grundskolan har fått stöd av en tutorlärare i sitt arbete.
Institutet för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet har genomfört en undersökning av tutorlärarverksamheten, som bland annat samlar lärares och utbildningsanordnares erfarenheter. Undersökningen visar att tutorlärare har använts på en rad olika sätt ute på skolorna. Fokus har legat på att utveckla lärares användning av digitaliseringens möjligheter i sin undervisning. Detta har fungerat bra, men det vore lämpligt om möjligheterna även kom till nytta vid bedömningen av elevernas lärande. Det här behöver utvecklas framöver, påpekas i rapporten.
Tutorlärarna har även främjat en mer mångsidig användning av lärmiljöerna och bidragit till en ämnesöverskridande undervisning. De har också förbättrat det ömsesidiga stödet och tilliten bland lärarna.
Rapporten visar att i stort sett alla lärare är nöjda med tutorlärarverksamheten. 91% anser att den har gynnat deras yrkesutveckling och 94% vill att den ska erbjudas även i fortsättningen.
MIT satsar på AI som ett stöd i undervisning och lärande
MIT har nyligen startat det tvärvetenskapliga initiativet RAISE – Responsible AI for Social Empowerment and Education – för att undersöka hur de innovativa möjligheterna bäst kan användas i skolan och för det livslånga lärandet. Teknikutvecklingen går snabbt, och man vill därför lägga tid och kraft på att ta reda på hur en inkluderande och likvärdig tillgång till de nya vägar som öppnar sig kan underlättas.
MIT Media Lab, MIT Schwarzman College of Computing och MIT Open Learning arbetar tillsammans med forskning, undervisning och olika aktiviteter för att nå ut med sina resultat i samhället. Det handlar både om att lära sig mer om hur AI fungerar och kan användas och att dra nytta av tekniken i undervisning och lärande, från förskolan till lärandet i yrkeslivet.
Under våren genomförs bland annat projektet FutureMakers, som särskilt vänder sig till skolor och elever i socioekonomiskt missgynnade områden. Lärare och elever provar tekniska lösningar hands-on och ges en grundläggande inblick i hur maskininlärning och AI fungerar. På så vis kan de efterhand få en bättre förståelse för de risker och möjligheter som finns, såväl för individen som för samhället. Användningen av AI sprids snabbt inom allt fler områden. Det är avgörande att börja reflektera kring vad det innebär och hur utvecklingen kan påverkas.
