Undervisa hela klassen utomhus med ett trådlöst guidesystem
Att undervisa i helklass utomhus kan vara ett bra komplement till distansundervisning under pandemin. Det kan även komplettera den vanliga klassrumsundervisningen när pandemin är över. Idag publicerade Skola Hemma en artikel där Karin Berg, förstelärare i svenska och religion på Schillerska gymnasiet i Göteborg, berättar om sina erfarenheter av att testa ett trådlöst guidesystem under en månad.
Den stora svårigheten för många elever är att behålla studiemotivationen när det invanda sammanhanget och det normala sociala umgänget försvinner. För lärarnas del var det uppenbart att det här problemet inte kan lösas med de tekniska lösningar som används i distansundervisningen. Det var dags att prova något helt annat.
Karin Berg och hennes kollegor började fundera på om de kanske kunde förlägga en del av undervisningen utomhus. De ville hitta ett sätt att undervisa i helklass som kan ge samma sociala förutsättningar som när vi sitter i klassrummet. Det ska kännas som en riktig skoldag, och då räcker videokonferenssystemen inte till.
Den stora frågan var hur läraren kan göra sin röst hörd och fånga elevernas uppmärksamhet när hela klassen är utanför klassrummet. Lärare och elever kan inte stå alltför nära inpå varandra, eftersom undervisningen ska vara smittsäker. Här finns det tekniska lösningar som kan hjälpa till. Vid exempelvis stadsvandringar använder guide och åhörare ett trådlöst guidesystem som både gör det enkelt att föreläsa och att samtala. Det vore värt att prova.
RISE hjälpte lärarna på Schillerska gymnasiet att komma i kontakt med ett företag som erbjuder den här typen av lösningar. Företaget lät dem prova utan kostnad under en hel månad. Guidesystemet har en räckvidd på upp till femtio meter utomhus. Läraren har ett headset och en kombinerad sändare och mottagare. Eleverna har en hörsnäcka i ena örat och en kombinerad sändare och mottagare som även har en mikrofon. Läraren kan med hjälp av utrustningen styra och reglera när eleverna kan prata.
Utrustningen förvaras i en väska som rymmer en hel klassuppsättning och är enkel att bära med sig. Lärare och elever kan ge sig ut i samhället och bedriva undervisningen på någon lämplig plats.
Efter en månads användning är det tydligt att den här typen av trådlösa guidesystem ger många intressanta möjligheter. Det går att kommunicera på ett enkelt sätt, samtidigt som man är ute i samhället eller i naturen. Undervisningen kan bedrivas smittsäkert och klassen får träffas och umgås, nästan som vanligt.
Det är naturligtvis inte problemfritt att undervisa på det här sättet. Ett problem som snabbt blev synligt, är att det finns väldigt få offentliga platser i Göteborg som är tillräckligt stora för en hel klass och som även har tak. Så är det säkert på de allra flesta håll i landet. Ett annat problem är att läraren inte har tillgång till de hjälpmedel som är självklara i klassrummet. Det går till exempel inte att skriva på tavlan eller att visa en powerpoint.
Schillerska gymnasiet har köpt en hel klassuppsättning av det trådlösa guidesystemet, så undervisningen utomhus kommer att fortsätta även när pandemin är över. Under testperioden testades möjligheterna ganska fritt och oplanerat, men nu kan lärarna planera och designa undervisningen på ett mer systematiskt och genomtänkt sätt.
Pandemins påverkan på skolväsendet
För en vecka sedan presenterade Skolverket den tredje delrapporten i sin undersökning av pandemins konsekvenser för det svenska skolväsendet, från förskolan till och med komvux. Den första delrapporten kom i augusti förra året, och två månader sedan var det dags för den andra delrapporten. Undersökningen, som utförs på uppdrag av regeringen, kommer att slutredovisas i december 2022.
Den här delrapporten består av fyra intervjustudier om förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och komvux samt en studie av elever i behov av stödinsatser, som genomförts av Skolinspektionen. Studierna har genomförts under våren.
Den periodvisa distansundervisningen har inneburit utmaningar för både lärare och elever. Den övergripande bilden är att distansundervisningen har fungerat, men att den inte bedöms hålla samma kvalitet som klassrumsundervisningen. Enligt Skolverket finns det, framför allt i gymnasieskolan, risk för ett utbildningstapp. Men än så länge är det för tidigt att säga om det påverkar vårterminens betyg.
Många skolhuvudmän har använt möjligheterna att undanta vissa grupper av elever från distansundervisning. Trots detta har det ibland varit svårt att ge dessa elever det stöd som de har rätt till.
Skolverkets sammantagna bedömning är att pandemin har en negativ inverkan på skolornas förmåga att ta hänsyn till barns och elevers olika behov i utbildningen. Det innebär i sin tur att pandemin riskerar att bidra till en försämrad likvärdighet i skolan.
Fjärr-och distansundervisning i grundskolan
I tisdags publicerade Skolinspektionen sin andra granskning av grundskolan under coronapandemin. Den här gången fäster man blicken på hur fjärr- och distansundervisningen har fungerat och vad landets grundskolor kan lära av sina erfarenheter. Granskningen bygger på intervjuer med rektorer och elever i 56 olika skolor.
Skolinspektionen konstaterar att skolorna överlag har lyckats väl, även om det finns tecken på att den nätbaserade undervisningen inte håller samma kvalitet klassrumsundervisningen. Eleverna upplever att det är svårare att ställa frågor, vilket både leder till att de blir utan svar och att de går miste om det fördjupade lärande som uppstår när en fråga diskuteras i klassrummet. Ett annat problem är att praktiska undervisningsmoment och prov har genomförts när eleverna är på plats i skolan. Det leder till att stressen ökar bland eleverna, eftersom det är mycket som ska göras under en kort tid.
Skolinspektionen ger följande rekommendationer till grundskolorna:
- Ta vara på gymnasieskolans erfarenheter av distansundervsining, exempelvis när det gäller genomförandet av praktiska moment och arbetet med att upprätthålla elevernas motivation.
- Undersök om en del praktiska moment och examinationer kan genomföras på distans.
- Arbeta mer systematiskt med att ta reda på hur eleverna mår, så att de så snabbt som möjligt kan få den hjälp och det stöd som de behöver.
- Arbeta förebyggande mot hån, pikningar och annat kränkande beteende när undervisningen sker på distans. En del elever har påpekat att det förekommer, och här har skolan ett viktigt ansvar.
- Anpassa bedömning och betygsättning till de förutsättningar som råder när undervsiningen sker på distans.
- Utvärdera hur perioderna med distansundervisning har fungerat, och sätt in de insatser som krävs för att komplettera undervisningen eller för att öka elevernas välmående.
Metastudie visar att flippad undervisning fungerar
Forskare vid Hong Kongs universitet och vid Deakinuniversitetet i Australien har nyligen publicerat en artikel i Australasian Journal of Educational Technology om flippad undervisning. Den visar att studerandes lärande och prestationer förbättras när undervisningen “flippas”. Läraren vänder upp och ned på – “flippar” – hur undervisningen traditionellt brukar bedrivas, genom att ge genomgången av ett moment i läxa och använda tiden i klassrummet till förklaring och fördjupning. Ofta handlar det om att de studerande ser en film som läraren – eller någon annan – spelat in.
Forskarna har gjort en metaanalys av femton publicerade och opublicerade metaanalyser som tidigare genomförts av andra forskare i olika delar av världen. Studien omfattar totalt knappt 157 000 studerande inom högre utbildning och genomfördes under förra året.
Flippad undervisning ställer högre krav på de studerande självdisciplin och studieförmåga. De som har problem inom dessa båda områden, får det i regel svårare att klara den här typen av undervisning. Forskarna rekommenderar mer forskning kring vad som kan göras för att motivera och stödja eleverna att förbereda sig inför lektionerna genom att göra sin hemläxa. De menar också att det är viktigt att undersöka närmare inom vilka ämnesområden som det fungerar att “flippa” undervisningen. Går det lika bra i alla ämnen eller finns det några där det fungerar bättre respektive sämre?
Vad händer med yrkeskunnandet när digital teknologi tar över arbetsuppgifter?
Utvecklingen av AI och den allmänna digitaliseringen driver i hög grad utvecklingen av dagens arbetsliv, vilket bland annat leder till ökad effektivitet och minskade kostnader. Men vad händer när arbetsuppgifter läggs över på teknologin? Riskerar människans kunnande och produkternas kvalitet att försämras? Om så är fallet – vad kan vi göra för att undvika det?
Detta är några av de frågeställningar som Anders Sandblad, industridoktorand på Combitech, analyserar i sin avhandling, som sannolikt blir färdig mot slutet av året. Avhandlingsarbetet genomförs inom ramen för Högskolans Västs tvärvetenskapliga forskningsområde I-AIL, industriellt arbetsintegrerat lärande.
Förutsättningen för att kunna dra nytta av den digitala utvecklingens fördelar, är att man både inser vad man kan vinna och vad man kan förlora. En bättre förståelse av det mänskliga yrkeskunnandets natur samt dess roll och utveckling i ett digitaliserat arbetsliv är avgörande för att undvika att den här typen av kunskaper marginaliseras eller försvinner, konstaterar Anders Sandblad.
