Elevhälsa Online och förebyggande arbete kan stärka elevers psykiska välmående
I tisdags tog Skola Hemma upp den nystartade satsningen Elevhälsa Online i Härjedalens kommun. Det här betyder att grundskole- och gymnasieeleverna kan kontakta skolsköterska och kurator över nätet dygnet runt under hela läsåret. Helgfria vardagar garanteras svar inom ett dygn.
I Härjedalens kommun finns nio grundskolor och en gymnasieskola, som är utspridda över ett vidsträckt geografiskt område mitt i Jämtland. Ungefär tjugo mil skiljer skolorna i de yttre ändarna av kommunen. Totalt är fyra skolsköterskor och två kuratorer anställda på bildningsförvaltningen, och alla arbetar inte heltid. Elevernas möjligheter att få stöd och hjälp på plats i skolan har därför varit begränsade till bestämda tider några dagar i veckan.
De senaste åren har skolsköterskorna, skolkuratorn och skolpsykologen i Härjedalen observerat att ångest, stress och oro har ökat bland eleverna. Det finns tydliga tecken på att problemen har förstärkts ytterligare under pandemin. Något måste göras.
Bildningsförvaltningen tog kontakt med Norrtälje kommun, som startade sin satsning Elevhälsa Online för ett år sedan. Där kan eleverna, via ett formulär på kommunens webbplats, snabbt och enkelt kontakta skolsköterska och kurator. De kan antingen legitimera sig med BankID eller skriva in namn och kontaktuppgifter manuellt. I formuläret beskriver eleverna vad de behöver hjälp med, och de blir kontaktade inom ett dygn. Bildningsförvaltningen bestämde sig för att också börja arbeta så här.
Härjedalens kommun har kunnat bygga vidare på erfarenheterna från elevhälsan i Norrtälje, som bistått med tips och stöd när tjänsten har byggts upp. Precis som i Norrtälje användes redan en etjänstplattform för att hantera delar av kommunens administration. Nu sköter den också de digitala kontakterna mellan eleverna och elevhälsans personal. Plattformen uppfyller de sekretesskrav som formuleras i dataskyddslagen och för automatiskt över all information till det webbaserade journalsystemet.
Nästa läsår kommer Härjedalens kommun att ta ett ordentligt krafttag för att se till att mentorer och elevhälsans personal kommer till klassrummen och informerar om Elevhälsa Online. Alla elever måste bli medvetna om att tjänsten är tillgänglig.
Att kunna nå elevhälsan när det behövs är en avgörande faktor, men det gäller även att arbeta förebyggande och att skapa miljöer som ökar deras välmående och kan förbättra deras hälsa. Här kan till exempel Kulturskolans verksamhet spela en viktig roll. När eleverna utövar kultur, antingen enskilt eller i grupp, utvecklas deras sociala, motoriska och emotionella förmågor. Självkänslan blir också starkare, uthålligheten ökar och eleverna blir bättre på att koncentrera sig.
Under våren har kulturskolan i Härjedalen arbetat med dans på distans, med hjälp av en danspedagog i Umeå. De elever som vill vara med, kopplar varje torsdag upp sig på den videoplattform som används och dansar tillsammans, samtidigt som var och en är hemma. Begränsningarna ger också nya möjligheter: alla elever som är intresserade kan vara med och dansa, utan att behöva tänka på resor och avstånd.
Undervisning utanför klassrummet – under och efter pandemin
Att undervisa i helklass utomhus kan vara ett bra komplement till distansundervisning under pandemin. Det kan även komplettera den vanliga klassrumsundervisningen när pandemin är över. Schillerska gymnasiets försök med att undervisa utomhus med ett trådlöst guidesystem, som Spaningen tog upp förra veckan, är ett aktuellt exempel. Det finns även forskning som pekar i samma riktning.
Inom den pedagogiska forskningen talar man om undervisning utanför klassrummet (Teaching Outside the Classroom). Det rör sig om undervisning utomhus – eller på muséer, bibliotek och liknande – som är en integrerad del av den vanliga undervisningen. Platsen blir ofta är en del av det som eleverna ska lära sig. Den här formen av undervisning kan i princip användas i alla ämnen, på alla nivåer.
Christoph Mall, senior research fellow i idrotts- och hälsovetenskap vid Münchens tekniska universitet, forskar sedan flera år tillbaka inom det här området. Han intresserar sig framför allt för hur elevernas fysiska aktivitet, hälsa och studiemotivation påverkas.
2017 publicerade Christoph Mall, tillsammans med några kollegor, en litteraturöversikt som visar att undervisning utanför klassrummet har en positiv påverkan på elevers psykiska hälsa, deras fysiska aktivitet, den sociala interaktionen och deras studiemotivation.
European Educational Research Association presenterade nyligen en text som Mall skrivit tillsammans med en doktorand och en assistent. Här knyter de an till aktuell forskning och lyfter även fram fördelarna med att undervisa utomhus under coronapandemin. Risken för smittspridning minskar, hela klassen kan undervisas samtidigt och intressanta pedagogiska möjligheter blir synliga.
Stödpaket i Finland för att motverka pandemins effekter
Coronapandemin har påverkat undervisning och lärande i hela det finskautbildningssystemet, barns, ungas och barnfamiljers välfärd har försämrats, ungdomsarbetslösheten har ökat och unga har större behov av psykosocialt stöd. Situationen har framför allt försämrats för de som redan tidigare var utsatta.
Finlands regering satsar nu 111 miljoner euro på olika åtgärder som ska motverka att motverka riskerna för ett kunskapstapp, stärka arbetet med psykisk hälsa och välmående och öka ungas möjligheter på arbetsmarknaden.
65 miljoner euro går till olika utbildningsinsatser, från förskola till och med universitet och högskola. Målet är att nå alla som behöver någon form av stöd för att klara sin utbildning eller för att möta problem med ensamhet, oro och stress.
42 miljoner euro satsas på olika åtgärder som ska hjälpa barnfamiljer med missbruksproblem och försämrad psykisk hälsa. En mindre del av den här satsningen går till riktade insatser för att förebygga psykiska problem bland utsatta unga. De har ofta fått bära den tunga bördan av pandemins effekter och kan behöva hjälp att komma vidare.
Regeringen stärker även stödet till kommunernas arbete med navigatorer, som ger unga under 30 år vägledning kring frågor som rör sysselsättning, utbildning och hälsa. För närvarande arbetar ungefär en tredjedel av Finlands 309 kommuner med navigatorer. Riksdagen har tidigare fattat beslut om att införa en incitamentsmodell som ska stärka navigatorernas kompetenser inom sina arbetsområden. Under åren 2021-2024 kommer 13 miljoner euro att satsas på det här.
Reflektioner kring inspelade lektioner kan stärka lärares ledarskap
På Mälardalens högskola pågår sedan hösten 2019 forskningsprojektet DIGI-Reflect, där man använder videoinspelningar för att stärka lärares och lärarstuderandes yrkesroll och deras ledarskap i klassrummet. Det handlar om att bli bättre på att förstå klassrumsinteraktion och grupprocesser och att kunna leda arbetet i ett klassrum.
Projektet, som leds av Olcay Sert i MIND Research Group, bedrivs inom ramen för lärarutbildningsprogrammet och planeras att avslutas i april nästa år. Lärarstuderande som genomför verksamhetsförlagd utbildning i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk deltar i projektet tillsammans med sina mentorer på skolor i Eskilstuna och Västerås kommun.
Videoinspelningarna taggas med metadata som beskriver vad den blivande läraren gör vid olika tidpunkter under sin undervisning. Efter lektionen kan den studerande, tillsammans med mentorer och forskare, med stöd av taggningen analysera och reflektera kring sin undervisning och direkt få adekvat återkoppling. Vad fungerade? Vad fungerade inte? Vilka förbättringar är möjliga?
Förhoppningen är att det här sättet att arbeta på sikt ska bli en integrerad del av yrkesverksamma lärares professionella utveckling och livslånga lärande.
Satsning på högre kvalitet på distansutbildning vid universitet och högskolor
Förra hösten föreslog regeringen en satsning på lärcentra och distansutbildning. Det övergripande syftet är att ge bättre förutsättningar för alla i hela landet att få en högre utbildning samt att säkra kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.
15 miljoner av den här satsningen, som totalt omfattar 70 miljoner kronor, ska användas till att höja distansutbildningarnas kvalitet och att ge ett bättre stöd till studieovana, så att genomströmningen kan öka. Uppdraget utförs av Universitets- och högskolerådet (UHR) under det här året och nästa.
Uppdraget består av tre sammanhängande delar:
Första delen handlar om att arbeta med olika faktorer som stärker distansutbildningars kvalitet. En arbetsgrupp med representanter från sju lärosäten är just nu i färd med att identifiera kvalitetsfaktorer och att beskriva hur man arbetar med dem.
Andra delen går ut på att bygga en plattform för kollegialt lärande kring distansutbildning. Här erbjuder UHR bland webbinarier och poddar samt ett forum för erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande kring distansutbildning.
Det första webbinariet, där UHR ska berätta mer om uppdraget, äger rum den 10 juni. Sista anmälningsdag är den 8 juni.
Tredje delen är en utlysning av utvecklingsmedel, som gör det möjligt för landets högre utbildningar att förbättra kvaliteten på sina distansutbildningar. Utlysningen ska ske i höst, och det samlade beloppet kommer att uppgå till minst 12 miljoner kronor.
