Nationell satsning på digitala lärresursers kvalitet efterlyses
Den digitala omställningen under pandemin har lett till att digitala lärresurser börjar bli en integrerad del av vardagen i skolan. Den här utvecklingen kommer att fortsätta även efter pandemin, skriver företrädare för Swedish Edtest, Sveriges första nationella testbädd för digital utbildningsteknologi, i en debattartikel som publicerades tidigare i veckan. Nu behövs en samlad satsning på att kvalitetssäkra digitala lärresurser, så att skolan bättre kan dra nytta av teknikens möjligheter och utveckla sin undervisning, tillägger man.
Swedish Edtest har under två år, tillsammans med skolhuvudmän, akademi och edtech-företag, arbetat med att ta fram en strukturerad metod för utvärdering av digitala lärresurser. Totalt har över 200 tester genomförts på skolor hos de kommunala och fristående huvudmän som deltar i projektet.
Skolornas beställarkompetens har förbättrats och det driver samtidigt på utvecklingen av digitala lärresurser, så att de kan möta verkliga pedagogiska behov på ett adekvat sätt. Ett ekosystem börjar växa fram och innovationsklimatet har förbättrats. Skolhuvudmän och näringsliv har tillsammans arbetat för att driva på utvecklingen, skriver företrädarna för Swedish Edtest. Nu är det dags för staten att ta ett större ansvar i den sektorsövergripande samverkan som delvis redan är igång.
I Danmark finns sedan flera år tillbaka ett nationellt kunskapscenter för läromedel, som drivs gemensamt av fyra yrkeshögskolor. I Helsingfors kommer Helsinki Education Hub, som är tänkt att fungera som ett innovationscenter för lärande, att öppna till hösten. Syftet är att knyta samman kunskaper och erfarenheter från olika samhälssektorer för att skapa lösningar för livslångt lärande som även är konkurrenskraftiga på den globala marknaden.
Företrädarna för Swedish Edtest menar att den svenska staten behöver tänka i samma riktning. Det är viktigt att hela den svenska utbildningssektorn, från förskola till vuxenutbildning och högskola, kan bli delaktiga i den snabba utvecklingen. Kunskapsdelning och samverkan är vägen framåt.
SKR utbildar huvudmän i att leda användarcentrerad utveckling
I oktober startar SKR sin nya utbildning i tjänstedesign – Att leda användarcentrerad utveckling i skolan – som pågår till mars nästa år. Processledare från sex kommunala skolhuvudmän samt SPSM, som är huvudman för landets specialskolor, kommer att delta i utbildningen.
Utbildningen tar avstamp i regeringens nationella digitaliseringsstrategi och den nationella handlingsplanen för skolans digitalisering.
Arbetet omfattar initiativ 11-13 i handlingsplanen:
- Säker och effektiv tillgång till digitala lärresurser
- Stärkt kompetens i användarcentrering hos huvudmännen
- Stöd för upphandling, tekniska lösningar och infrastruktur samt för pedagogisk och teknisk support.
Varje huvudman deltar med ett team på två till fyra personer, som ska arbeta med en lokal generisk utmaning som de stött på under arbetet med skolans digitalisering. Utmaningen ska kunna kopplas till den nationella digitaliseringsstrategin, och teamen ska ha ett tydligt mandat att försöka lösa den utmaning som huvudmannen ansökt om att arbeta med.
Utbildningen genomförs av Innovationsguiden, och bygger på den innovationsmodell i sex steg som de tidigare har tagit fram.
Deltagarna får först en nätbaserad grundutbildning i tjänstedesign under två intensiva dagar- Här går de bland annat igenom en utvecklingsprocess och testar praktiskt några olika metoder och tillvägagångssätt. Resten av utbildningstiden arbetar teamen med sina respektive projekt. En av hörnstenarna är att de under arbetets gång ska testa och skapa lösningar tillsammans med de som ska utföra tjänsterna eller processerna hos huvudmannen.
Teamen har under utbildningen tillgång till coachning från handledare med lång erfarenhet av användarcentrerad utveckling. För att arbetet ska fungera, är det viktigt att huvudmannen har en ledningsfunktion som stödjer teamet och fattar de beslut som krävs för att utmaningen ska kunna hanteras.
De sju teamens arbete under utbildningen blir också underlag för ett digitalt stödmaterial om användarcentrerad utveckling som SKR ska producera senare. Det kommande stödmaterialet kommer att vända sig till samtliga skolhuvudmän.
Pandemin och studerandes psykiska hälsa
Riskerar pandemin, övergången till distansundervisning och den sociala isoleringen att leda till försämrad psykisk hälsa bland studerande? För två veckor sedan publicerade Scandinavian Journal of Public Health en artikel som redovisar en kohortstudie som genomförts bland drygt 1 800 studerande på sex högskolor i Stockholm. Depressions-, ångest- och stressymptom ligger kvar på samma nivåer under pandemins första tre månader. Under den tidsperioden finns det alltså inget som pekar på att den psykiska ohälsan har ökat bland de här studenterna.
Studien är en mindre del av det fleråriga forskningsprojektet SUN – Sustainable University Life – som inleddes hösten 2019 och är världens hittills största studie om orsakerna till att högskolestuderande utvecklar psykisk ohälsa och kroppslig smärta. 5 000 studerande i Stockholm ingår i projektet, som leds av Eva Skillgate, professor i vårdvetenskap vid Sophiahemmet Högskola. Forskare från Karolinska Institutet, OsloMet och Ontario Tech University medverkar i analysarbetet.
Det övergripande syftet med SUN är att få en bättre förståelse av varför antalet studerande som drabbas av psykisk ohälsa har ökat kraftigt på senare år – och varför en del studerande klarar sig. Utan den kunskapen blir det svårt att greppa och att hantera problematiken.
En digital läskompis kan hjälpa elever att utveckla sin läsförståelse
Josefine Karlsson, som forskar i pedagogik vid Örebro universitet, disputerade nyligen vid Leidens universitet i Nederländerna på en avhandling om barns kognitiva läsprocesser. Hon arbetar sedan några år tillbaka med att utveckla en digital läskompis, som genom att ställa frågor och ge återkoppling hjälper elever att utveckla sin läsförståelse. Frågorna kan handla om ordförståelse, om textens innehåll eller hur en bild hänger samman med en text.
Med hjälp av maskininlärning och AI vill Josefin Karlsson skapa en dialogpartner som kan anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Tillsammans med det lokala företaget Talkamatic, som har skapat själva “motorn” i systemet, har hon nu tagit fram en första prototyp, som under våren har testats bland ett tiotal elever i Örebro. Eleverna läser ett kapitel i en bok, och därefter ringer de upp roboten, som ställer frågor och samtalar med eleverna.
Läskompisen finns ännu inte i fysisk form, men den skulle till exempel kunna vara en del av en liten robot, en avatar i en e-bok eller ett program med dialogrutor som är integrerat i skolans lärplattform.
I dagens medielandskap blir det allt viktigare att eleverna utvecklar sin läsförståelse och lär sig att förstå texter och samspelet mellan text och bild på djupet. Läskompisen kan ge eleverna individanpassad återkoppling och stöd samtidigt som lärares arbetsbelastning kan minska.
