Ur nyhetsflödet vecka 18

Öka närvaron i klassrummet med 360-graders video

360-graders strömmande video gör det möjligt för frånvarande elever att kliva in virtuellt i klassrummet och vara med i undervisningen som om de vore på plats. I onsdags tog Spaningen upp ett test av den här tekniken, som just nu pågår hos RISE skolpartners Eskilstuna och Kungsbacka kommun. 

Lév Grünberg, utvecklare i Kungsbacka kommun och Ranald MacDonald, digitaliseringsstrateg i Eskilstuna kommun, berättade om vad som har gjorts så här långt och vad som närmast är på gång.

Tillsammans med forskaren Gunnar Oledal på RISE, har de båda skolhuvudmännen tagit fram ett webbaserat klient-serversystem – Inclubit-360 – som gör det möjligt att streama 360-gradersvideo direkt till en elev som är hemma. Inclubit-360 bygger på öppen källkod och kan installeras på en server i kommunen. Kommunikationen sker direkt mellan klassrummet och eleven, inga molntjänster används, ingen data lagras och dataskyddsdirektivet följs till punkt och pricka. Dessutom är förseningen i dataöverföringen närmast minimal jämfört med de vanligaste streamingtjänsterna på nätet. 

Läraren i klassrummet bär på en 360-kamera som via dennes dator är inloggad på Inclubit-360. Eleven som är hemma har ett headset på sig, som via den inbyggda webbläsaren är uppkopplat på Inclubit-360. Headsetet ger en 360-graders bild av klassrummet, som följer lärarens rörelser. Eleven kan höra vad som sägs i klassrummet och via mikrofon även själv kommunicera med läraren och med klasskamraterna.

De primära målgrupperna är studiemotiverade elever som inte kan komma till skolan på grund av sjukdom samt elever med psykisk ohälsa eller andra hinder. På sikt är målet att även kunna nå hemmasittare.

Det finns några företag som arbetar med den här sortens lösningar, men att använda Inclubit-360 är både billigare och mer kostnadseffektivt. Egentligen är det bara hårdvaran, det vill säga 360-kameran och headsetet, som kostar pengar. Tröskeln är låg och det är lätt att komma igång. Dessutom använder programmet öppen källkod. De som vill kan göra egna anpassningar och utveckla vidare på egen hand.

Nästa steg i utvecklingen av Inclubit-360 är att göra det till ett pedagogiskt verktyg, som integrerar powerpoint-presentationer och andra digitala hjälpmedel som används i klassrummet. Än så länge kan bara en elev i taget vara med, men man vill bygga en säker miljö där flera elever kan vara med samtidigt. Det vore också intressant att utforska vad som händer när läraren är hemma med Inclubit-360 och följer eleverna som pedagog. Men det här förutsätter förstås att projektet kan få finansiering som möjliggör en fortsatt utveckling. 

Under förmiddagen den 27 maj arrangerar RISE och de båda kommunerna ett kostnadsfritt webbinarium som är öppet för alla intresserade. Syftet är både att intressera fler skolhuvudmän att vara med i projektet och att presentera möjligheterna för tänkbara finansiärer. Det finns även en förhoppning om att engagera en forskare, som kan ge nya perspektiv på hur 360-graders strömmande video kan användas i undervisningen. 

LEADS – ett forskningsprojekt om att leda digitalisering i skolan

Hur leder rektorer arbetet med skolans digitalisering? Hur har deras ledarskap förändrats under pandemin? Vad behöver de lära sig för att föra skolutvecklingen vidare? Det är några av de frågeställningar som analyseras i forskningsprojektet LEADS – Leda digitalisering i skolan – som är ett samarbete mellan Högskolan Väst, Foxway och Tänk Om. Igår gav Sara Willermark, universitetslektor i informatik vid Högskolan Väst och projektledare för LEADS, en inblick i projektet i en artikel på Spaningen.

Skolans digitalisering handlar inte i första hand om teknik eller kompetensutveckling av individer, utan om verksamhetsutveckling. Därför är det centralt att fokusera på rektor och på ledarskapsrollen. Förutom att undersöka det digitala ledarskapet, går projektet ut på att ta fram ramverk och verktyg som kan underlätta rektorers arbete med skolutveckling.

Coronapandemin har lett till att planerna inte ser ut riktigt som man tänkte sig från början. Ett viktigt mål är nu att ta reda på hur ledarskapet förändras när de vanliga villkoren för skolans arbete inte längre gäller.

Ett intressant resultat är att rektorerna överlag känner en stolthet över att de faktiskt kunde hantera övergången till distansundervisning på ett snabbt och smidigt sätt. De kan se att de leder en kompetent och flexibel organisation, och de klarade av krisen även om det är en erfarenhet de önskar att de vore utan. 

Det är uppenbart att stängningen av skolans lokaler förändrar ledarskapets förutsättningar. Rektorer kan inte längre förlita sig på oplanerade, informella samtal med lärare och annan personal som de stöter på i korridoren. De saknar också den överblick av verksamheten som de får när alla är på plats. En mer tillitsbaserad styrning blir helt enkelt nödvändig, och den kan sannolikt leva vidare när pandemin är över.

De ändrade förutsättningarna leder ibland till att sådant som tidigare sågs som självklart nu börjar ifrågasättas. Möteskulturen är ett exempel. Under pandemin  har många begränsat antalet möten till de som har ett mycket tydligt syfte och där det finns frågor som behöver diskuteras. Det är också påtagligt att mötena behöver vara mer agendastyrda för att fungera.

Det finns också sådant som rör skolans vardag och kontakterna med hemmet som det uppstår frågetecken kring. Rektorer frågar sig bland annat varför en del av eleverna upplever att de har bättre studiero hemma än i skolan. Vad behöver förändras i skolans miljö för att förutsättningarna ska bli bättre? Kanske behöver man även tänka mer flexibelt kring elever som har hög frånvaro eller är sjuka och dra bättre nytta av de digitala möjligheterna. Det uppstår också en nyfikenhet på hur kontakterna med hemmet kan hitta nya vägar.

Många rektorer upplever att de saknar den kompetens som krävs för att kunna driva och leda skolans digitalisering. Ett av delmålen i LEADS är därför att ta fram ett ramverk och verktyg som kan fungera som stöd i det arbetet. I den här delen av projektet spelar Foxway och Tänk Om en viktig roll, eftersom de har lång erfarenhet av kompetensutveckling, processledning och verksamhetsutveckling i skolan.

Det är avgörande att ramverk och verktyg inte uppfattas som något som pressas på rektorn ovanifrån. De ska vara en hjälp i vardagen, som gör det lättare att hantera utmaningarna och att komma vidare med skolans digitalisering.

Kunskapstapp i Nederländerna under pandemin

Under veckan har en nyligen publicerad vetenskaplig studie av nederländska låg- och mellanstadieelevers kunskapstapp under åtta veckors skolstängning förra våren uppmärksammats av bland annat Svenska Dagbladet och SVT. Den slutsats som presenteras är att eleverna inte lärde sig något alls när undervisningen bedrevs på distans.

Studien jämför resultaten vid de nationella diagnostiska proven i läsning, stavning och matematik, som genomfördes i juni förra året, med resultaten från de senaste tre årens prov. Analysen visar att eleverna i genomsnitt presterade 20% sämre. Enligt forskarna motsvarar den försämrade kunskapsutvecklingen ungefär åtta veckors studier. Elever från hem med lågutbildade föräldrar presterade upp till 60% sämre. 

Studien har utförts av den svenske sociologen Per Engzell och två av hans kollegor vid Oxfords universitet. Deras huvudsakliga intresse med studien var att undersöka om elevernas kunskapsutveckling “bromsade in” under pandemin och om elever med lågutbildade föräldrar drabbades extra hårt. De har inte tittat närmare på hur distansundervisningen har bedrivits, utan studien bygger på en jämförelse av resultaten på de diagnostiska proven.  

De tre forskarna konstaterar att Nederländerna har ett väl fungerande skolsystem, och att man tidigt såg till att eleverna hade tillgång till datorer och Internet hemma. Nederländerna presterar kring genomsnittet i läsförmåga i PISA och ligger över genomsnittet i matematik. Det finns alltså skäl att anta att landets elever trots allt hör till de som klarat sig bäst under pandemin, menar de. I länder med mindre gynnsamma förutsättningar har elevernas kunskapsutveckling sannolikt varit ännu sämre.

I oktober presenterade Basalt Groep rapporten Ieder kind kansrijk (Alla barn ska ha en chans) – som bygger på en undersökning bland lärare och skolledare i hela landet. Den lyfter bland annat fram att tre av fem lärare menar att eleverna inte har lika möjligheter. Hälften av lärarna är bekymrade över detta. De pekar också på att distansundervisningen under pandemin förvärrar situationen. 

Barn till föräldrar med låg utbildning har mindre möjligheter till stöd hemma och de har ofta en sämre tillgång till dator och Internet, sägs det i rapporten. Det påpekas också att det inte enbart handlar om att undanröja hinder, utan också om att påverka de här elevernas inställning till skolan i en positiv riktning. Det gäller att de inte fastnar i de negativa mönster som finns i deras omgivning och det är avgörande att stärka deras självförtroende.

I mitten av februari presenterade Nederländernas regering ett flerårigt stödprogram för hela utbildningssektorn, från grundskolan till högskola och universitet, som totalt omfattar 8.5 miljarder euro. Syftet är att på olika sätt möta och hantera de utmaningar som corona har orsakat och synliggjort.

Från och med nästa läsår kommer varje grund- och gymnasieskola att få pengar för att hjälpa sina elever att komma ikapp och utvecklas vidare efter pandemin. Det handlar både om extra undervisning och handledning och om socio-emotionellt stöd. Dessutom kommer det att ske en satsning på att anställa fler lärarassistenter och annan stödpersonal för att minska lärares arbetsbörda. 

Tips till elever som pluggar på distans

För någon månad sedan publicerade Skola Hemma stödmaterial för elever som studerar på distans. Här tar man upp sådant som är viktigt att tänka på för att allt ska fungera, alltifrån rutiner för dagen till värdet av att hålla kontakten med skolan. Nu har man även tagit fram en film, där Pelle Enocsson, vice ordförande för Sveriges Elevkårer, under drygt tre och en halv minut ger konkreta råd och tips som bland annat är baserade på hans egna erfarenheter. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *