LEADS – ett forskningsprojekt om att leda digitalisering i skolan

Hur leder rektorer arbetet med skolans digitalisering? Hur har deras ledarskap förändrats under pandemin? Vad behöver de lära sig för att föra skolutvecklingen vidare? Det är några av de frågeställningar som analyseras i forskningsprojektet LEADS – Leda digitalisering i skolan – som är ett samarbete mellan Högskolan Väst, Foxway och Tänk Om. 

Skolans digitalisering handlar om verksamhetsutveckling

Den nationella strategin för skolans digitalisering och de reviderade läroplanerna lägger ett stort ansvar på rektor att ge lärare förutsättningar att undervisa i enlighet med styrdokumentens riktlinjer och mål. Digitalisering kan både försämra och förbättra undervisningen och elevernas lärande. Det finns forskning som pekar i båda riktningarna, berättar Sara Willermark, universitetslektor i informatik vid Högskolan Väst och projektledare för LEADS.

  – Skolans digitalisering handlar inte i första hand om teknik eller kompetensutveckling av individer, utan om verksamhetsutveckling. Därför är det centralt att fokusera på rektor och på ledarskapsrollen. Vad behöver rektor kunna för att leda arbetet med skolans utveckling i önskad riktning? Hur ska ledarskapet se ut och organiseras för att fungera så bra som möjligt? På vilka sätt kan forskning och näringsliv ge hjälp och stöd? Det tittar vi närmare på i det här projektet.

LEADS drivs av Högskolan Väst tillsammans med utbildnings- och konsultföretagen Foxway och Tänk Om, med finansiering av KK-stiftelsen. Projektet inleddes 2020 och pågår till och med halvårsskiftet 2022. Förutom att undersöka det digitala ledarskapet går projektet ut på att ta fram ramverk och verktyg som kan underlätta rektorers arbete med skolutveckling. 

Hur förändras rektors ledarskap under coronapandemin?

Coronapandemin har lett till att planerna inte ser ut riktigt som man tänkte sig från början. Ett viktigt mål är nu att ta reda på hur ledarskapet förändras när de vanliga villkoren för skolans arbete inte längre gäller. Vilka möjligheter och hinder blir synliga? Hur förändras vardagen och arbetet med skolans digitalisering under de nya villkoren? Sara Willermark och hennes kollegor har nyligen genomfört en studie som tittar närmare på detta.

  – Ett intressant resultat är att rektorerna överlag känner en stolthet över att de faktiskt kunde hantera övergången till distansundervisning på ett snabbt och smidigt sätt. Många upplever att det gick över förväntan och omställningen beskrivs ofta i positiva termer.  De kan se att de leder en kompetent och flexibel organisation, och de klarade av krisen även om det är en erfarenhet man önskar att man vore utan.

Det är uppenbart att stängningen av skolans lokaler förändrar ledarskapets förutsättningar, konstaterar Sara Willermark. Rektorer kan inte längre förlita sig på oplanerade, informella samtal med lärare och annan personal som de stöter på i korridoren, och de saknar också den överblick av verksamheten som de får när alla är på plats. 

  – Många upplever att de får minskad kontroll över verksamheten när skolan blir digital och virtuell. Några beskriver det här som frustrerande, medan andra lyfter fram att den minskade kontrollen har en positiv effekt. Det är inte möjligt att vara överallt och att få inblick i alla processer som pågår. En mer tillitsbaserad styrning blir helt enkelt nödvändig, och den kan nog leva vidare när pandemin är över.

En annan vanlig upplevelse är att rektorer känner att de kan lägga mer fokus på kärnverksamheten och att de får en mer direkt, operativ och stödjande roll i skolans vardag. 

  – Just den här effekten uppger många är positiv och man upplever att man kommit att ompröva vad man lägger sin tid på, men det finns även nackdelar. Några rektorer pekar till exempel på att det strategiska utvecklingsarbetet har fått stå åt sidan under pandemin. Fokus har varit på att hålla igång verksamheten. En del lyfter också fram att arbetsbelastningen har ökat, fast här är bilden långt ifrån entydig. Det finns även rektorer som säger att de nu för första gången kan avsluta arbetet kl 16 och ägna kvällen åt annat.

Självklarheter börjar ifrågasättas

De ändrade förutsättningarna leder ibland till att sådant som tidigare sågs som självklart nu börjar ifrågasättas. Möteskulturen är ett exempel. 

  – Det finns dom som kommit att ompröva synen på när och hur man ska ha möte. I pandemin  har många begränsat antalet möten till de som har ett mycket tydligt syfte och där det finns frågor som behöver diskuteras. Det är också påtagligt att mötena behöver vara mer agendastyrda för att fungera. De ska ha en tydlig början och ett tydligt slut och det man kommer fram till måste summeras och dokumenteras, så att det finns svart på vitt.

Det finns också sådant som rör skolans vardag och kontakterna med hemmet som det börjar uppstå frågetecken kring.

  – Rektorer frågar sig bland annat varför en del av eleverna upplever att de har bättre studiero hemma än i skolan. Vad behöver förändras i skolans miljö för att förutsättningarna ska bli bättre? Kanske behöver man även tänka mer flexibelt kring elever som har hög frånvaro eller är sjuka och dra bättre nytta av de digitala möjligheterna. Det uppstår även en nyfikenhet på hur kontakterna med hemmet kan hitta nya vägar. Måste exempelvis samtalen mellan lärare och vårdnadshavare ske i det fysiska rummet, eller blir de kanske bättre om de sker över nätet?

Rektor ska spela en operativ roll och leda skolutvecklingsarbetet

Tidigare forskning visar att det är viktigt att rektorer är fungerar som förebilder när de leder arbetet med skolans digitalisering, säger Sara Willermark. Det är viktigt att ta fasta på.

  – Det handlar inte om att rektor ska vara någon slags it-expert. Däremot är av det stor betydelse att hen kan hantera de digitala system som skolan använder. Men egentligen handlar det mer om att länka digitaliseringen till skolans mål och att kunna möta de problem som dyker upp när skolan digitaliseras.

En hjälp att hantera utmaningarna och komma vidare

Många rektorer upplever att de saknar den kompetens som krävs för att kunna driva och leda skolans digitalisering. Ett av delmålen i LEADS är därför att ta fram ett ramverk och verktyg som kan fungera som stöd i det arbetet.

  – Det handlar både om att utforska vad som utgör ‘adekvat digital kompetens’ för skolledare och hur arbetet för att utveckla sådan kompetens kan stödjas. Rektorn ska spela en operativ roll och kunna initiera och driva skolutveckling. Det förutsätter pedagogiska visioner men också en viss kunskap om hur samhällets och skolans digitalisering förändrar villkoren för lärande, lärare och ledarskapet.

I den här delen av projektet spelar Foxway och Tänk Om en viktig roll, eftersom de har lång erfarenhet av kompetensutveckling, processledning och verksamhetsutveckling i skolan, säger Sara Willermark.

  – Det är avgörande att ramverk och verktyg inte uppfattas som något som pressas på rektorn ovanifrån. De ska vara en hjälp i vardagen, som gör det möjligt att hantera utmaningarna och att komma vidare med skolans digitalisering. Vi ska testa i praktiken och utvärdera löpande, tillsammans med skolledarna, så att de får det stöd att leda och utveckla skolans verksamhet som de behöver.

Ett svar till “LEADS – ett forskningsprojekt om att leda digitalisering i skolan”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *