Italienska skolsystemet och coronapandemin
Skola Hemma kommer under våren att publicera en serie artiklar som beskriver hur några länder i Europa hanterar de utmaningar som coronapandemin och distansundervisningen skapar. Tonvikten kommer att ligga på viktiga frågor som exempelvis kunskapstapp och försämrat psykiskt välmående, men artiklarna kommer även att peka på andra risker och möjligheter som blivit synliga.
Den första artikeln – som handlar om Italien – kom i onsdags. Italien är ett land med stora socioekonomiska skillnader, inte minst mellan landets norra och södra delar. Detta leder bland annat till att eleverna inte har likvärdiga förutsättningar att skapa en trygg studiemiljö hemma. Alla kan inte få hjälp och stöd av sina föräldrar och många saknar tillgång till dator eller Internet.
Enligt en rapport som Unicef publicerade i februari, kunde uppemot en tredjedel av de italienska eleverna – knappt tre miljoner – inte följa med i distansundervisningen under förra året. Med andra ord krävs stora insatser för att öka likvärdigheten och ge alla elever möjlighet att ta del av den nätbaserade undervisningen. I november förra året inleddes en satsning på totalt 85 miljoner euro, som innebär att 200 000 datorer och 100 000 bredbandsabonnemang blir tillgängliga för behövande elever, Med tanke på det stora behovet, är det uppenbarligen långt ifrån tillräckligt.
Det råder ingen tvekan om att grupper av elever har halkat efter, men det är i nuläget inte möjligt att få en tydlig bild av hur det faktiskt ser ut runt om i landet. Varje vår brukar INVALSI, det nationella institutet för utvärdering av skolsystemet, arrangera nationella prov i italienska, matematik och engelska, från grundskolans lägre år till och med gymnasiet. Syftet med de här proven är att få en bättre förståelse av hur den italienska skolan fungerar, vilka kunskapsskillnader och kunskapsluckor som finns, och så vidare.
Proven har arrangerats under en följd av år, så det är även möjligt att överblicka utvecklingen på längre sikt. Tyvärr kunde bara några få av proven genomföras förra året, och det är fortfarande osäkert hur det blir i år. Det är olyckligt, eftersom de både kan ge en tydlig indikator på det kunskapstapp som uppstått under pandemin och peka på nödvändiga insatser.
Även bland de elever som kan följa med i distansundervisningen, finns det problem som måste hanteras. Flera tecken – bland annat en enkätundersökning av italienska psykologförbundet (CNOP) bland äldre elever – pekar på att isolationen i hemmet ger upphov till såväl stress som växande tristess bland en stor andel av eleverna, precis som i många andra länder. Skolan är inte bara en plats för undervisning och lärande, utan också en viktig social arena för eleverna.
För någon månad sedan tecknade italienska utbildningsdepartementet ett samförståndsavtal med CNOP. Tanken är att dra nytta av psykologers kunskaper och erfarenheter för att skapa en kultur av hälsa och välmående i skolan. Man kommer även att arbeta aktivt med att upptäcka problem och skapa ett nationellt stödsystem som kan hjälpa skolpersonal, familjer och elever att hantera de situationer som uppstår.
Singapore satsar på att alla ska lära för livet
I Singapore har regeringen under flera år talat om och genomfört åtgärder för att alla medborgare ska lära för livet. En alltmer komplex, teknikdriven och sammankopplad värld ställer krav på ett livslångt lärande för att kunna möta de risker och möjligheter som uppstår.
För ett år sedan meddelade regeringen att det var dags för nästa steg i satsningen. För skolans del handlar det bland annat om att ta fram en ny läroplan för “character and citizenship education”. Syftet är att barn och unga ska lära sig att styra sitt eget liv, att bete sig ansvarsfullt mot andra och utveckla de kunskaper och förmågor som krävs för att fungera som en aktiv medborgare. Det mentala välmåendet är en central del av detta. Det är också viktigt att stärka och utveckla elevernas digitala kompetens. Utvecklade kompetensutvecklingsmöjligheter för lärare är ytterligare en viktig byggsten.
Efter ett år med corona har det blivit ännu tydligare vad Singapore måste satsa på inom det här området. För skolans del är det viktigt att se till att alla elever blir redo att möta framtiden (future-ready). Det innebär inte minst att elevernas mentala välmående behöver stärkas. För att möjliggöra detta satsar man både på erfarna lärare som kan hålla ett extra öga på detta samt på att utbilda 5% av eleverna till “peer support leaders”, som kan ge hjälp och stöd åt sina kamrater.
Singapores regering satsar också på att blended learning ska bli en del av undervisningen i år sex till tio. Minst två dagar i månaden ska eleverna arbeta hemifrån på egen hand, över nätet. För att det ska bli möjligt, kommer varje elev att få tillgång till en egen dator. Tanken med att eleverna till viss del ska arbeta hemifrån, är att de ska tränas i att bli självgående och själva ta ansvar för sitt lärande. De ska också lära sig att utforska ämnen och sakområden som ligger utanför läroplanen och som de själva är intresserade av. Det är en viktig del i utvecklingen mot ett livslångt lärande, menar Singapores regering.
Inom de högre utbildningarna ska blended learning och andra former av hybridundervisning ta större plats framöver. Regeringen kommer också att satsa mer på estetiska högre utbildningar. Mjuka kompetenser blir allt viktigare i en digital och sammankopplad värld.
IT-branchen och Edtech Denmark vill skapa en digital vision för danska skolan
I måndags meddelade IT-branchen och Edtech Danmark att de tillsammans vill samarbeta med relevanta skolaktörer för att ta fram en vision för hur den danska grundskolan ska se ut 2026. Tanken är att ta avstamp i erfarenheterna från coronapandemin och att lyfta fram hur en genomtänkt användning av de digitala möjligheterna kan stärka undervisning och lärande.
Danmark är ett av de ledande länderna i världen när det gäller framväxten av nya edtech-företag. Det vill IT-branchen och Edtech Denmark ta vara på för att skapa optimala förutsättningar för lärande och kompetensutveckling i skolan. De vill också ha ett annat politiskt fokus i debatten om it och digitala mediers roll i skolan. Idag handlar det mycket om att vara för eller emot digitalisering, menar de. En bättre utgångspunkt, enligt de båda branschorganisationerna, vore att istället diskutera hur it- och edtech-företag kan samarbeta med skolan för att säkerställa en god kvalitet på utbildning och undervisning.
Planen är att senare i år samla lärares och skolledares fackföreningar, elev- och föräldraorganisationer, utbildningsdepartementet, Kommunernes Landsforening och andra relevanta aktörer till en gemensam politisk hearing på Christiansborg i Köpenhamn. De båda organisationerna hoppas att alla ska kunna enas om en vision som kan föra skoldebatten och skolutvecklingen framåt.
Gymnasieelevers digitala medborgarlitteracitet
Thomas Nygren, docent i historia vid Uppsala universitet, har länge intresserat sig för de kunskaper och förmågor som krövs för att kunna söka, värdera och använda information om viktiga samhällsfrågor i dagen digitala och komplexa medielandskap. Ofta samlas dessa kunskaper och förmågor under samlingsnamnet digital medborgarlitteracitet, det vill säga den kritiska bildning som krävs för att fungera som en aktiv och medveten medborgare idag.
I måndags publicerades en artikel i Scandinavian Journal of Educational Research, som Thomas Nygren skrivit tillsammans med Mona Guath, postdoktor vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Artikeln bygger på en studie av 2216 gymnasieelevers digitala medborgarlitteracitet. Studien omfattar såväl teoretiska program som yrkesprogram, och är en del av projektet Nyhetsvärderaren, som genomfördes tillsammans med bland annat Vinnova och RISE från 2017 till och med 2020.
Ett viktigt resultat av studien är att elever som anser att det är viktigt att ta del av pålitliga nyheter är betydligt bättre på att hantera och skilja mellan trovärdig och vilseledande information. Studien visar också på tydliga skillnader mellan teoretiska program och yrkesprogram. Elever på naturvetenskapsprogrammet är till exempel betydligt bättre än elever på andra program när det gäller att värdera vilseledande information om klimatet. Ämnesspecifika kunskaper har således en stor betydelse.
Nygren och Guath konstaterar att medborgarlitteracitet är en en komplex blandning av attityder, kunskaper och färdigheter. Det krävs både klassisk bildning, goda ämneskunskaper och kunskaper i digital källkritik för att kunna hantera dagens nyhetsflöden på ett bra sätt. Här har läraren en viktig roll. Det är centralt att läraren styr undervisningen och ger eleverna kunskaper, översikt, underlag och en struktur som hjälper dem att lära sig detta.
