Ur nyhetsflödet vecka 11

Svenska huvudmäns och skolors arbete under pandemin

I tisdags presenterade Skolinspektionen sin årsrapport för 2020, där man analyserar hur huvudmän och skolor hanterat utmaningarna under pandemin. Under förra året kunde endast ett fåtal regelrätta inspektioner genomföras. Analysen bygger därför på digitala intervjuer och dialoger med huvudmän och rektorer.

Den övergripande slutsatsen är att stora delar av skolans verksamhet har fungerat väl, trots de ansträngande omständigheterna. Stora insatser genomförs för att eleverna ska få en så god utbildning som möjligt. För några elevgrupper är svårigheterna extra stora. Hit hör bland annat nyanlända elever med svaga språkkunskaper och elever i behov av stöd. 

Det är tydligt att praktiska undervisningsmoment och arbetsplatsförlagt lärande i regel är svåra att genomföra på distans. En stor andel av gymnasieeleverna pekar på svårigheter att ta till sig distansundervisningen och att behålla motivationen, när de sitter hemma. 

Skolinspektionen redovisar också resultatet av den kvalitetsgranskning som genomförts på 445 skolor under 2019 och 2020. Här konstateras att styrning och ledarskap är avgörande faktorer för de skolor som bedöms ha hög kvalitet i arbetet. Dessa skolor är inte alls någon homogen grupp när det gäller förutsättningar. Det som förenar dem är att rektor har goda kunskaper om skolans uppdrag, genomför utvecklingsåtgärder och fördelar resurser utifrån grundliga analyser av förutsättningarna. Ett annat viktigt utmärkande drag är att rektor underlättar för lärarna att bygga vidare på varandras kunskaper och erfarenheter. 

Skolinspektionen har även tittat närmare på skolor i socialt utsatta områden, genom att analysera granskningsbeslut från 2015-2020. Det framgår bland annat att många av dem har brister när det gäller trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling samt stöd till eleverna. Detta påverkar elevernas allmänna välmående negativt och gör det svårare för dem att tillgodose sig undervisningen. 

En stor andel av de här skolorna har få behöriga lärare – trots att de skulle behöva fler för att klara sina utmaningar. Samtidigt påpekar Skolinspektionen att det finns en stor variation mellan skolorna. Det finns även de som har en väl fungerande verksamhet med ett stabilt ledarskap. 

Likvärdigheten är avgörande. Därför är det nödvändigt att huvudmännen verkligen satsar på åtgärder för att stärka den, konstaterar Skolinspektionen. Likvärdigheten är av central betydelse när skolan fungerar som vanligt, men den blir ännu viktigare under en pandemi, när de normala förutsättningarna ställs på huvudet.

Corona och högskolan

Förra sommaren fick Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag av regeringen att undersöka hur högskolans forskning och utbildning påverkas av pandemin. Uppdraget går ut på att analysera en rad olika delar av verksamheten, för att få en bättre bild av både kort- och långsiktiga konsekvenser. Det rör sig om en rad olika områden, alltifrån studie- och arbetsmiljö och utbildningskvalitet, till arbetsmarknad, mobilitet och internationalisering. Uppdraget ska slutredovisas senast 1 december 2022.

Häromdagen kom den första delrapporten, som bland annat fäster blicken på övergången till distansundervisning och vad den inneburit för lärare och studenter. Den allmänna bilden från landets lärosäten är att övergången har fungerat bra, mycket tack vare att den tekniska infrastrukturen redan var på plats. Men det är också tydligt att det inte är alldeles enkelt att genomföra digitala examinationer på ett rättssäkert sätt. Det beror bland annat på att det är svårt att upprätthålla effektiva kontrollfunktioner. En konsekvens av detta är att antalet disciplinärenden har ökat med 61% under 2020. Det handlar inte enbart om anklagelser om plagiering, utan också om otillåtet samarbete. 

Delrapporten visar att lärares och studerandes arbetsmiljö har påverkats i en negativ riktning. Lärare tar bland annat upp att stillasittande, arbetsbelastning och stress har ökat, och att arbetsron har påverkats negativt. Många studenter menar också att de upplevt ökad oro och stress och ett sämre välmående. En stor andel nämner att de känner sig mer ensamma och isolerade, och att de längtar efter det sociala studentlivet. Men övergången till distansundervisning har även positiva sidor. Många menar att de kan studera effektivare, de slipper resorna, flexibiliteten har ökat och mer studiematerial finns tillgängligt på nätet.

Generation Ekvation

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) startade 2019 det långsiktiga projektetet Framtidens kunskapssamhälle. Visionen är att skapa ett samhälle där kun­skap ger människor möjligheter att bygga en bättre värld för alla. Här har skolan en avgörande roll. Därför är det viktigt att på olika sätt arbeta för att stärka och utveckla skolan. Tanken är inte att arbeta helt på egen hand, utan IVA vill gärna samarbeta med andra organisationer, för att kunna samla mer kraft bakom arbetet. 

I slutet av augusti förra året publicerade IVAs kunskapsöversikten Fokus på lärarna i det svenska skolsystemet, där man analyserar skolsystemets utformning och läraryrkets förutsättningar. För ett par dagar sedan var det dags för en ny rapport: Generation Ekvation – en rapport om barns och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande, framtagen tillsammans med Vetenskap och Allmänhet.

Syftet med den nya rapporten är att lägga grunden för en saklig och konstruktiv diskussion om hur barn ser på och tar till sig kunskap och lärande, i och utanför skolan. Fokus ligger på naturvetenskap, matematik och läsning. 

Analysen använder framför allt resultaten från de senaste upplagorna av PIRLS, PISA och TIMMS, men drar också nytta av svenska studier från de senaste åren, som till exempel Skolverkets nationella undersökning Attityder till skolan, Skolinspektionens kvalitetsgranskning om lust att lära fysik i grundskolan och Läsdelegationens betänkande. 

Det är en komplex bild som framträder i rapporten. De allra flesta barn och ungdomar trivs i skolan, men det är allt färre som tycker att skolan ger lust att lära mer. Den här trenden är särskilt vanlig bland flickor. Det är också tydligt att intresset för matematik och naturvetenskapliga ämnen minskar när eleverna börjar högstadiet. Men det finns inga säkra svar på vad det beror på.

PIRLS 2016 och PISA 2018 visar att svenska barn och unga presterar över OECD-genomsnittet i läsförståelse. Däremot är intresset för att läsa lågt. Enligt PIRLS är bara 18% av eleverna i årskurs 4 som tycker om att läsa. Det internationella genomsnittet ligger på 43%. Det är oroväckande siffror.

Enligt rapporten har två av tre 15-åringar i Sverige ett “growth mindset”. Med andra ord ser de inte intelligens  som något medfött, som man inte själv kan påverka. Istället menar de att de i hög grad själva kan utveckla sin tankeförmåga och sina kunskaper genom hårt arbete, vilket ger många fördelar under studierna.  

Sju av tio svenska 15-åringar tror att de kommer att genomgå en akademisk utbildning, men skillnaderna är stora inom åldersgruppen och förklaras främst med socioekonomiska faktorer. 11% av eleverna anses ha akademisk resiliens – de presterar alltså betydligt bättre än genomsnittet, trots sämre socioekonomiska förutsättningar. Det ligger väl i linje med genomsnittet i OECD.

En avslutande diskussion tar upp tre områden som behöver lyftas fram för att ge en bättre förståelse av barns och ungas attityder till kunskap och lärande: tidsandan (bland annat klimatföräöndringarna, pandemin och digitaliseringen), den bristande likvärdigheten mellan pojkar och flickor och barn från olika socioekonomisk bakgrund samt utformningen av skola och undervisning. 

Nästa steg för IVA blir att tillsammans med andra aktörer diskutera frågor som: Vad det är som får människor att vilja lära sig? Vad för slags kunskap skapar mening – för individen och för att bygga ett hållbart och demokratiskt samhälle? Vad får barn och unga att anstränga sig för att komma framåt? Hur stor roll spelar bakgrund och förutsättningar? 

Tanken är att diskussionerna ska leda fram till konkreta förslag på vad som kan göras för att väcka ungas upptäckarglädje, nyfikenhet och lust att lära på bättre sätt än idag – i och utanför skolan

Traditionell användning av it i norska högstadieklassrum

Digitala färdigheter och digital kompetens har varit en del av den norska läroplanen ända sedan Kunnskapsløftet 2006. Den norska skolan har också en väl utbyggd digital infrastruktur och många elever har en egen dator. Trots detta bedrivs undervisningen ofta fortfarande på traditionellt vis, åtminstone i ämnet norska. Det visar en ny studie från QUINT vid Universitetet i Oslo.

De båda professorerna Marte Blikstad-Balas og Kirsti Klette har analyserat 178 inspelade lektioner i norska från 47 högstadieklassrum runt om i Norge. På samtliga skolor är den tekniska infrastrukturen av hög kvalitet och eleverna har varsin dator. Trots detta ligger it-användningen på en låg nivå och undervisningen är i hög grad monologisk.

Lärarna använder mest Powerpoint eller smartboard för att presentera innehåll på letionerna. Eleverna sitter i regel i Word och skriver texter på egen hand, utan att dra nytta av några som helst andra digitala möjligheter. Lärarna tycks inte heller ha några särskilda förväntningar på elevernas digitala kompetens. 

Enligt forskarna visar detta – än en gång – tydligt att det inte räcker med tillgång till tekniken för att undervisningen ska utvecklas och förändras. De hänvisar till senaste TALIS, från 2018, där många norska lärare menade att de inte var redo att dra nytta av den digitala teknikens möjligheter i sin undervisning. Därför är det viktigt att satsa på kompetensutveckling och andra insatser, anser de båda forskarna, så att utvecklingen äntligen kan börja ta fart på allvar.

Livslångt lärande och högskolornas uppdragsutbildning

Det är hög tid att livslångt lärande blir en naturlig del av arbetslivet. Detta ställer nya krav på samverkan mellan en lång rad olika aktörer, inte minst bland högskolorna. Under tre år har Högskolan Väst tillsammans med Högskolan i Gävle, KTH, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet genomfört projektet LUPP – Samverkan för livslångt lärande och uppdragsutbildning. Nu är projektets slutrapport klar.

Med uppdragsutbildning blir det möjligt för högskolan att ge personal i arbetslivet löpande tillgång till behovsanpassad kompetensutveckling. Syftet med slutrapporten är att hjälpa högskolor att analysera nuvarande och kommande kompetensutvecklingsbehov hos företag och organisationer samt att utveckla arbetet med att ta fram uppdragsutbildningar. 

I rapporten beskrivs olika metoder och verktyg och det ges rekommendationer och tips kring hur man bör gå tillväga. Vad är det bästa arbetssättet för att utveckla arbetet med uppdragsutbildning? Vilka hinder och möjligheter finns?

Det material som slutrapporten bygger på, kommer efterhand att bli tillgängligt som webbaserat vägledningsstöd för de som arbetar med att ta fram uppdragsutbildningar på landets högskolor.  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *