Lärdomar av coronapandemin
I april förra året inledde konsultföretaget Educate och forskare vid universitetet i Cambridge en gemensam studie av hur det engelska utbildningssystemet hanterat pandemins utmaningar under 2020. För två veckor sedan presenterades den samlade analysen i en rapport, tillsammans med en bilaga med praktiska tips och råd för skolans fortsatta arbete. Häromdagen kom en kompletterande volym och ett appendix, som redovisar det material analysen bygger på. Här beskrivs även de metoder som använts i studien.
I rapporten betonas betydelsen av att fästa blicken på hela ekosystemet – alltifrån lärare, elever och föräldrar till edtech-branschen, forskare och politiska beslutsfattare – när man undersöker pandemins konsekvenser. Annars blir det omöjligt att få den överblick som krävs för att se vad som fungerade, vad som gick snett och vad som kan göras för att förbättra förutsättningarna.
Sex sammankopplade utmaningar blev synliga när skolorna stängdes. Det handlar om genomförandet av den nätbaserade undervisningen, lärares kompetensutveckling, föräldrars roll och engagemang, elevers kunskapstapp och försämrade välmående, brister i den digitala infrastrukturen samt förtroendet för regering och myndigheter.
Pandemin har inneburit att digitaliseringen av skolan har tagit en ordentlig fart, men varken den engelska skolan eller skolsystemen i resten av världen var förberedda på detta. Behovet av snabba förändringar kom som en chock för alla.
Utmaningarna pekar på att det finns luckor i ekosystemet som behöver täppas till. De svårigheter som visade sig beror på att det inte finns tillräckligt starka kopplingar mellan skolan, edtech-branschen, forskning och beslutsfattare, konstateras det i rapporten. Aktörerna kan inte bygga vidare på varandras kunskaper, och det får negativa konsekvenser. Det finns till exempel en omfattande forskning om distansundervisning under normala omständigheter som hade kunnat komma till nytta, men så skedde inte. Edtech-företagen har haft ett gyllene tillfälle att lära sig mer om hur deras produkter används i skolan, men det har de tyvärr inte gjort i någon större utsträckning.
Studiens slutsats är att beslutsfattarna måste se skolsystemet som ett ekosystem med en mängd olika delar. Annars blir det svårt att ge ett adekvat stöd som kan föra utvecklingen framåt. För att det ska fungera så bra som möjligt, är det både viktigt att se till att delarna är väl sammankopplade och att förstå att de fungerar på olika sätt och behöver varierande former av stöd.
Det behövs en bättre och tydligare kommunikation mellan olika aktörer, inte minst mellan staten och skolan. Det är även nödvändigt att skapa en nationell digital datainfrastruktur, baserad på öppna standarder, som samlar kunskaper och erfarenheter från alla aktörer i skolans värld.
Öppna lärgemenskaper på nätet, där lärare kan lära av varandra, bör också prioriteras framöver. Att skapa en ordentlig infrastruktur för kompetensutveckling och att dra nytta av diversiteten mellan delarna i ekosystemet är andra centrala delar som behöver lyftas fram.
Skolinspektionen undersöker pandemins konsekvenser för elevers måluppfyllelse och hälsa
Under förra året genomförde Skolinspektionen sju undersökningar av hur coronapandemin påverkar skolans verksamhet och elevernas situation. Nu har man, tillsammans med Skolverket, fått i uppdrag av regeringen att titta närmare på konsekvenserna för elevers måluppfyllelse och hälsa. Det är särskilt viktigt att se på förutsättningarna för de elever som har haft svårt att hantera undervisning på distans.
Fokus kommer att ligga på hur elever i grund- och gymnasieskolan och komvux påverkas av den nya undervisningssituationen, samt vad pandemin innebär för arbetet med språkintroduktion för nyanlända, skolans sociala uppdrag och elevhälsan.
Totalt ska åtta distansinspektioner genomföras under året. Det samlade resultatet kommer att sammanfattas i en slutrapport som presenteras i december.
Panel ska ge råd till danska regeringen om hur ungas välmående kan förbättras
Spaningen har tidigare tagit upp att flera undersökningar i Danmark pekar på att övergången till distansundervisning i hög grad har påverkat studerandes lärande, trivsel och välmående i en negativ riktning. För två veckor sedan beslöt regeringen att satsa 600 miljoner danska kroner för att komma tillrätta med det här.
Nu är fler åtgärder på gång. Igår tillsatte regeringen en ungdomspanel med representanter för elevorganisationer, politiska ungdomsorganisationer, fackförbund och organisationer från civilsamhället. Arbetet leds av föreståndaren för en folkhögskola strax norr om Köpenhamn.
Panelens uppgift är att ge förslag på satsningar som regeringen, skolorna, civilsamhället och andra samhällsaktörer kan genomföra för att öka ungas trivsel och välmående. Det rör sig om åldersspannet från högstadiet till och med gymnasiet. Förslagen ska inte enbart ta fasta på vad som kan göras under pandemin. Tanken är att de ska ha ett mer långsiktigt fokus.
Senast den 1 maj ska panelen presentera sina förslag.
Digital kompetens handlar om likvärdighet och demokrati
Skolverket publicerade nyligen en artikel om betydelsen av att alla medborgare utvecklar digital kompetens, skriven av av de båda gävleprofessorerna Guadalupe Francia, Silvia Edling samt Signhild Olsson, verksamhetsutvecklare vid RucX, Regionalt utvecklingscentrum vid Högskolan i Gävle. Artikeln bygger på svenska och internationella utvärderingar samt svenska kunskapsöversikter och forskningsstudier från de senaste åren.
Med utgångspunkt i Digitaliseringskommissionens utredning från 2015, Gör Sverige i framtiden – digital kompetens, menar de tre författarna att digital kompetens ytterst bör förstås och behandlas som en likvärdighets- och demokratifråga. Det beror på att brist på kunskap och förmåga att delta i den digitala utvecklingen riskerar att rubba tilltron till samhällets institutioner. Utredningen har haft betydelse för hur digital kompetens beskrivs i skolans styrdokument.
Malmöforskaren Anna-Lena Godhe visar i en studie från 2019 att synen på digital kompetens i de svenska styrdokumenten, liksom i de andra nordiska länderna, präglas av ett kritiskt samhällsperspektiv som bottnar i bildningstraditionen. Digital kompetens kopplas också till likvärdigheten: alla ska ha möjlighet att utveckla digital kompetens utifrån sina behov och förutsättningar.
Utvecklingen av digital kompetens ska inte ske som en isolerad aktivitet, utan vara en integrerad del av ämnesundervisningen och skolans värdegrundsarbete. Det betonas i Skolverkets kunskapsöversikt Digitalisering i skolan – utmaningar och möjligheter, som kom 2018.
För att alla ska ges likvärdiga möjligheter att utveckla adekvat digital kompetens, behöver skolans personal bli medvetna om att det rör sig om en avgörande demokratifråga. Det kan till exempel ske genom att de digitala möjligheterna blir en del av den dagliga undervisningen och att lärare får den kompetensutveckling som de behöver. Men det krävs också att alla i hela Sverige kan få likvärdig tillgång till en stabil digital infrastruktur i hemmet. Betydelsen av detta har blivit särskilt tydlig under den pågående pandemin, konstateras det i artikeln.
Livslångt
Snart är det dags för en ny podd från RISE – Livslångt – med Lars Lingman, Katarina Pietrzak och Carl Heath. Precis som namnet antyder, handlar det om livslångt lärande.
De tre RISE-medarbetarna kommer tillsammans med inbjudna gäster från olika samhällsområden att diskutera utbildnings- och arbetsmarknadspolitik, synen på kunskap och lärande och mycket mer utifrån perspektivet livslångt lärande.
Första avsnittet är på gång, men redan nu finns en teaser.
