Ur nyhetsflödet vecka 7

Nätbaserad undervisning i skolan – nu och framöver

I onsdags presenterade Skolverket en rapport som beskriver omfattningen av nätbaserad undervisning på landets högstadie- och gymnasieskolor i början av månaden. 

Hälften av skolhuvudmännen har helt eller delvis gått över till undervisning över nätet på alla eller nästan alla högstadieskolor. Två femtedelar bedrev inte någon fjärr- eller distansundervisning alls. Det är en ökning med tio procentenheter sedan den undersökning Skolverket presenterade i början av januari

I regel är det högst hälften av den totala undervisningen som sker på distans. Mindre än tio procent av huvudmännen på högstadiet uppger att all undervisning sker på distans. En stor del av undervisningen sker alltså numera i klassrummet. 

Det vanligaste skälet (77%) till att övergå till distansundervisning var att begränsa antalet elever som är på skolan samtidigt. 52% av huvudmännen uppgav att övergången skett för att motverka smittspridning.

På gymnasieskolan har en klar majoritet av huvudmännen börjat återgå till undervisning i skolans lokaler. Det är vanligast att ungefär hälften av undervisningen sker över nätet. Ett fåtal av huvudmännen bedriver all undervisning på distans och en tredjedel av huvudmännen gör det nästan helt. För en knapp femtedel av huvudmännen utgör distansundervisningen mindre än hälften av undervisningstiden.

En övervägande andel prioriterar elever i introduktionsprogram (75%) och elever i behov av stöd (68%) när undervisningen återgår till klassrummet. Många prioriterar också elever på yrkesprogram och elever som går sista året.

Tidigare idag meddelade Utbildningsdepartementet att de tillfälliga ändringar i regelverket som möjliggör nätbaserad undervisning och lovskola förlängs till att gälla till och med juli månad 2022. På detta sätt vill man både underlätta skolornas långsiktiga planering och lätta på lärarnas arbetsbörda. Samtidigt påpekas att delar av förordningen kan upphöra att gälla när smittspridningsläget förbättras. När skolorna kan vara öppna som vanligt igen, bör undervisningen ske i klassrummet och inte över nätet, tillägger Utbildningsdepartementet.

Regeringen har också beslutat att bidra till finansieringen av Uppdrag fullföljd utbildning, som SKR bedriver sedan 2019. Satsningen bygger vidare på framgångsfaktorerna från Plug-in-projektet och andra liknande satsningar, och går ut på att motverka avhopp från gymnasieskolan genom att stödja utvecklingen av huvudmännens förebyggande arbete. 

Övergången till distansundervisning påverkar många elevers motivation i en negativ riktning, samtidigt som de får ett större ansvar för sin utbildning, konstaterar Utbildningsdepartementet. För att minska risken för att mängden avhopp ökar, ges 16 miljoner kronor i stöd till satsningen. Summan fördelas jämnt över 2021 och 2022.

Danmark satsar 600 miljoner på att öka elevers lärande och trivsel

För två veckor sedan tog Spaningen upp att flera undersökningar i Danmark pekar på att övergången till distansundervisning i hög grad har påverkat studerandes lärande, trivsel och välmående i en negativ riktning.  

Igår enades en majoritet av partierna i folketinget om att fram till sommaren genomföra en rad åtgärder för att öka trivseln och skapa bättre förutsättningar för undervisning och lärande. Satsningen vänder sig grund- och gymnasieskolan samt till vuxenutbildningen och omfattar totalt 600 miljoner danska kroner. Den största andelen, 512 miljoner, avsätts till satsningar som ska stärka kunskapsutveckling och lärande. 

390 miljoner är reserverade för lokala insatser för att på olika sätt främst stärka undervisningen för studerande som ska gå upp till examen i slutet av vårterminen. Här finns det stor flexibilitet att anpassa insatserna efter förutsättningar och behov på den enskilda skolan. 122 miljoner ska användas för att förlänga den praktiska undervisningen på de yrkesinriktade utbildningarna och för att ge möjlighet till praktik.

88 miljoner avsätts till att stärka de studerandes hälsa och välmående. Hälften av pengarna är öronmärkta till satsningar på pedagogisk psykologisk rådgivning för elever som befinner sig i riskzonen. Det handlar bland annat om att skapa mindre trivselgrupper, där lärare och elever träffas utomhus för att uppmuntra varandra och hålla studiemotivationen uppe. 

Chalmers har byggt två studior för distansundervisning

Lärare vid institutionen för fysik på Chalmers byggde inför höstterminen två egna undervisningsstudior för att skapa så bra tekniska förutsättningar som möjligt för synkron distansundervisning. De kursutvärderingar som genomförts hittills, visar att intentionerna har lyckats. 

Med hjälp av kunskaper och erfarenheter från professionella e-sportare och twitchare, har lärarna tagit fram en lösning som gör att undervisningen nästan kan bedrivas som vanligt. De har köpt in strömningsutrustning med hög upplösning och låg latens, och använder flera olika kameror, trådlösa mikrofoner och annan teknik för att möjliggöra interaktion och en större känsla av närvaro och gemenskap.

En avancerad videokamera, med hög upplösning, filmar tavlan. En webbkamera, som står på ett flyttbart stativ, används för att förevisa experiment, och en annan används för att interagera med studenterna i närbild. Fler kameror kan anslutas efter behov. 

I varje studio finns också en stor tv, som läraren använder för att se studenterna, som deltar via Zoom. Läraren får en känsla av att ha en publik och kan enkelt följa med i samtalsflödet när studenterna chattar. De ställer ofta öppna frågor när något är oklart, vilket gör det lättare för läraren att upptäcka när något behöver förklaras eller förtydligas.  

En viktig fördel är att de båda studiorna är multifunktionella, och alltså kan användas av lärare med olika behov och olika nivåer av digital kompetens. Det är möjligt att skapa avancerade strömningar där bilder från flera kameror kombineras på skärmen, men det går också bra att göra enklare liveströmningar. 

De flesta lärarna på fakulteten har använt studiorna under höstterminen, och satsningen har även uppskattas av studenterna. I kursutvärderingarna nämns bland annat att kvaliteten på undervisningen är betydligt bättre än under våren. 

Lärarna som byggt studiorna, menar att möjligheten att genomföra liveströmningar av hög kvalitet förbättrar undervisningen på flera plan. Om studenterna enbart har tillgång till förinspelade föreläsningar, ökar risken för att de skjuter sina studier framför sig. Nu är de med i realtid, nästan som när undervisningen sker i Chalmers lokaler. Lärarna konstaterar också att den synkrona undervisningen skapar ett mer aktivt engagemang bland studenterna och leder till att känner en större samhörighet med varandra.

Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum

Lunds universitet arbetar sedan 2017 med olika samverkansinitiativ, där forskare tillsammans med aktörer inom andra samhällsområden försöker hitta lösningar på angelägna utmaningar och problem. Satsningen finansieras ur universitetets gemensamma forskningsmedel och varje initiativ rymmer forskare från minst tre fakulteter, med flera olika samverkanspartners ute i samhället.

Idéerna kommer från forskarna själva och sträcker sig över en rad olika områden, alltifrån migration och sociala rättigheter för äldre till bioekonomi och artificiell intelligens.

Ett av initiativen är Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum, som samordnas av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap och forskningsledare för The Educational Technology Group. Det var med redan i den första omgången, och beviljades nyligen tre års förlängning.

Tillsammans med skolhuvudmän, muséer, spelföretag och andra aktörer undersöker forskarna nästa generations lärandeteknologier och hur de kan användas i praktiken. De tittar också närmare på vilka för- och nackdelar det finns med teknikstödda lärmetoder och tar reda på hur de kan kombineras med andra metoder och arbetssätt. Förhoppningen är att samarbetet ska leda till en bättre förståelse för lärande och undervisning samt bidra till att utveckla bättre undervisningspraktiker och mer innovativa stöd med den digitala teknikens hjälp.

Ett av projekten går ut på att hjälpa lärare att välja digitala läromedel. Syftet är att ge dem de verktyg som behövs för att de ska kunna bedöma digitala läromedels kvalitet och för att se hur det kan fungera i deras undervisning. 

Genom att bland annat använda tre kvalitetsmarkörer när läromedlen testas och utvärderas, blir det enklare för lärare att bedöma vilka läromedel som kan fungera bra i undervisningen, menar Agneta Gulz och hennes kollegor. 

Den första kvalitetsmarkören är om läromedlet kan stå emot att eleverna provar sig fram för att hitta rätt lösning, utan att tänka efter och utan att lära sig något. Om läromedlet inte klarar av att hantera ett sådant trial-and-error-beteende, är det inte användbart i undervsiningen. Den andra kvalitetsmarkören är om läromedlet ger någon informativ återkoppling eller vägledning utöver att meddela om lösningen är rätt eller fel. Den tredje kvalitetsmarkören är läromedlets adaptivitet. Med andra ord: i vilken mån det kan anpassa uppgifterna och vägledningen efter elevernas olika behov av utmaningar och stöd.

Ett annat projekt går ut på att undersöka hur AR och VR kan användas i undervisningen. Forskarna samverkar med Malmö stad, som är i färd med att bygga visualiseringscentret Wisdome på Malmö Muséer.

Målet är att flytta delar av undervisningen från klassrummet till muséet, och att skapa ett undervisningsinnehåll som gör det möjligt att visualisera och att uppleva resultaten av aktuell forskning inom olika vetenskapsområden. Forskarna och museipedagogerna tar tillsammans fram ett undervisningsinnehåll som följer läroplanens mål. 

Nytänkt – kompetensomställning och livslångt lärande efter pandemin

RISE arbetar sedan slutet av förra året med satsningen Nytänkt. Tillsammans med företag och organisationer presenteras olika vägar att ställa om och att testa nya idéer för att skapa ett hållbart samhälle och ett livskraftigt näringsliv efter coronapandemin. Med hjälp av webbtv och andra sätt att berätta, görs möjligheterna mer synliga, och det kan bli lättare att tänka om och tänka nytt.

Det tredje webbtvavsnittet, som publicerades för någon dag sedan, handlar om kompetensomställning och livslångt lärande. Hur förändras kompetensbehovet när ny teknik börjar ersätta befintliga lösningar? På vilka sätt kan livslångt lärande underlätta anpassningen till de pågående förändringarna? Hur behöver utbildningssystemet förändras för att kunna möta kommande behov av ny kompetens?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *