Ur nyhetsflödet vecka 13

Hur ser kunskapstappet ut? Vilka åtgärder krävs?

Skolverket har tidigare fått i uppdrag av regeringen att undersöka pandemins följdverkningar inom utbildningsområdet och att genomföra insatser som gör det lättare för skolan att hantera de svårigheter som uppkommer. I onsdags fick Skolverket ett nytt, kompletterande uppdrag inriktat mot skolan, som ska utföras tillsammans med SPSM och Skolinspektionen. 

Den ena delen av det nya uppdraget är en nationell kartläggning av hur elevers kunskapsutveckling faktiskt ser ut. Den andra går ut på att ta reda på vilka kunskaper som elever inte kunnat tillägna sig under pandemin. De här kunskaperna är nödvändiga för att regeringen ska få en bättre bild av läget och kunna fatta beslut om vilka åtgärder som krävs. Skolverket ska också – tillsammans med bland annat huvudmännens organisationer, elevorganisationer och berörda fackförbund – lyfta fram och sprida goda exempel på hur problemen kan hanteras.

Resultatet av arbetet med de tre delarna av uppdraget ska redovisas senast den 17 december i år, den 3 juni 2022 respektive den 16 december 2022. 

Vad krävs för att ge elever likvärdig tillgång till distansundervisning?

Igår publicerade Utbildningsstyrelsen i Finland en lägesanalys av hur distansundervisningen fungerat i grund- och gymnasieskolan under förra året. Rapporten använder aktuell forskning för att ge en överblick av läget, jämför med hur det har gått i andra länder och lyfter fram angelägna utvecklingsbehov som olika utredningar och andra undersökningar pekar på. 

Finland hör till de länder som klarade övergången till distansundervisning bäst, eftersom man både har en väl utbyggd digital infrastruktur och lärare med tillräckligt hög digital kompetens. Men det finns ändå problem som måste hanteras för att alla elever ska få likvärdiga möjligheter att delta i nätbaserad undervisning. 

Tillgängliga undersökningar visar att gymnasieskolan klarade övergången bättre än grundskolan. Det beror främst på att man har betydligt bättre tillgång till datorer och annan ändamålsenlig digital teknik som håller tillräckligt hög kvalitet för att distansundervisningen ska fungera. På grundskolan är tillgången på sina håll betydligt sämre. En del lärare har inte ens en egen arbetsmobil. Några av eleverna kunde kompensera för skoldatorns brister genom att använda familjens dator. Det innebär å sin sida att socioekonomiska faktorer blir avgörande, och det är inte önskvärt. 

Det framgår också att de digitala möjligheterna ofta inte använts i någon högre grad i skolan innan pandemin slog till. Både lärare och elever utvecklades snabbt under förra våren och anpassade sig i regel tämligen väl till de nya förutsättningarna. Samtidigt är det uppenbart att ganska många elever, särskilt på gymnasiet, behöver utveckla sin digitala kompetens mer, påpekar Utbildningsstyrelsen i rapporten. 

Lärarna upplevde att de fick ett gott stöd av skolledare och kollegor under övergången. Här hade verksamheten med tutorlärare, som bygger på kollegialt lärande, en särskilt viktig roll.

Förutom att beskriva hur det har gått hittills, vill Utbildningsstyrelsen med den här rapporten även få fart på diskussionen om hur det fortsatta arbetet med skolans digitalisering ska bedrivas. Bland annat tar man upp att det behövs en nationell strategi och långsiktiga mål och visioner för att driva utvecklingen i rätt riktning. 

Utan nationella riktlinjer finns det risk för att den digitala klyftan växer, menar Utbildningsstyrelsen. Men allt ska inte strömlinjeformas, utan det krävs också utrymme för lokala lösningar som är anpassade till rådande förutsättningar och behov. 

Under våren kommer Utbildningsstyrelsen, tillsammans med elevorganisationer, fackförbund, utbildningsanordnare, forskare och andra sakkunniga, påbörja arbetet med att ta fram förslag på konkreta åtgärder som kan möta de utmaningar som finns idag. 

EU:s digitala handlingsplan för utbildningsområdet är godkänd

I oktober förra året tog Spaningen upp att EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för digital utbildning, som sträcker sig fram till 2027. Den här veckan godkändes den av EU-parlamentet, och är nu alltså ett policydokument som lägger grunden för hur medlemsländerna formulerar och genomför sin utbildningspolitik.

Handlingsplanen har två strategiska prioriteringar. För det första gäller det att skapa ett digitalt ekosystem för utbildning som fungerar på ett bra sätt. För det andra är det avgörande att stärka kunskaper och förmågor som blir allt viktigare när samhällsutvecklingen går i en digital riktning –  alltifrån att kunna använda teknikens möjligheter och att kunna hantera sin egen integritet och säkerhet till att kunna hantera informationsöverflödet på ett kritiskt och medvetet sätt.  

Pandemin har visat att det på många håll är svårt att hantera övergången till distansundervisning och det växande behovet av digitalisering i skolan. Digital Europe Programme, som omfattar hela samhället, började genomföras den 1 januari och sträcker sig också fram till 2027. Den här strategiska satsningen handlar om att Europa måste bli mer digitalt och kunna utnyttja alla de möjligheter som teknikutvecklingen skapar.

Skolan är en viktig pusselbit i det fortsatta arbetet med samhällets digitalisering. Existerande brister behöver därför lösas, så att alla kan ges möjlighet till en likvärdig utbildning som motsvarar dagens förutsättningar och krav. 

Medel från EU:s digitala övergångsfonder ska – enligt handlingsplanen – användas för att överbrygga de digitala klyftorna i skolan. Här handlar det både om att förbättra infrastruktur och tillgång till datorer och om att öka lärarnas kunskaper och vana att dra nytta av it och digitala medier för att utveckla sin undervisning.

EdtechLNU och Utbildningsteknologi i grundskolan

För ungefär ett år sedan skapades forskargruppen EdTechLNU vid Linnéuniversitetet. Arbetet leds av Italo Masiello, som innehar Sveriges första professur inriktad mot edtech, och universitetslektor Susanna Nordmark

Forskningen är inriktad mot tre områden:

  1. Utveckling av ny teknologi som stödjer utbildning och lärande.
  2. Studier av undervisning och lärande där lärare och studerande använder digitala lösningar.
  3. Förändra undervisningen genom att visa hur olika tillämpningar av digital teknologi kan öppna nya vägar.

Strax efter årsskiftet började forskarna arbeta med ett nytt projekt: Utbildningsteknologi i grundskolan. Det rör sig om praktiknära och tvärvetenskaplig forskning där forskare och lärare gemensamt arbetar för att utveckla skolan.  Tillsammans med edtech-företag, läromedelsförlag och Växjö kommun undersöker man hur digitala lärresurser kan användas för att förbättra lärares undervisning och öka elevers lärande inom ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk. 

De skolor som deltar i projektet delas in i två kategorier. Den ena kategorin är experimentskolor, där projektet genomförs. Den andra kategorin är kontrollskolor, som har tillgång till samma digitala läromedel som experimentskolorna, men som inte får något systematiskt stöd när de används i undervisningen.  

Projektet är långsiktigt och kommer att pågå till och med 2030. Intresserade huvudmän och skolor har fortfarande möjlighet att anmäla sig.

Arbetet sker inom tre huvudområden. Det ena handlar om utveckling av ett datadrivet visuellt analysverktyg som hjälper läraren att analysera och följa elevernas individuella utveckling. Det andra är inriktat mot en systematisk utveckling av lärares professionella digitala kompetens samt pedagogiskt stöd för att använda specifika undervisningsmetoder kopplade till digitala läromedel. Det tredje utvecklingsområdet fäster blicken på organisatorisk förändring på systemnivå. Rent konkret handlar det om att stärka skolledares kompetens och att utveckla ett följsamt ledarskap som kan resultera i ett långsiktigt hållbart förbättringsarbete.

De avgörande faktorerna handlar om kompetens, organisation och ledarskap. Därför är det viktigt att under den inledande fasen ta reda på behov och önskemål när det gäller fortbildning, att inventera befintligt verksamhetsstöd – alltifrån it-support till skolbibliotek – och att förbereda för en övergripande systemförändring. Det krävs också att man undersöker vad som behöver göras för att möjliggöra ett flexibelt och följsamt ledarskap som även innefattar strategisk digital kompetens. Resultatet av den här kartläggningen sammanställs i en tydlig utvecklingsplan som ligger till grund för det fortsatta arbetet.

Projektet delas in i fyra genomförandefaser som tillsammans utgör den systematiska kompetensutvecklingen. I den första, utforskande fasen, kartlägger och sammanställer forskarna organisationens, skolledarnas och lärarnas behov och önskemål om kompetensutveckling och en utvecklingsplan tas fram. 

I nästa fas skapas skolteam, som består av lärare, forskare och administrativ personal, och de utbildas för sitt kommande arbete. Ett underlag för utvecklingsarbetet tas fram och organisationen förbereds. Under projektets gång lotsar skolteamet deltagarna genom de olika faserna. De ser också till att det som planerats verkligen genomförs och att det följs upp. 

Kompetensutveckling av lärare sätts igång i fas tre. I den här fasen är det vidareutvecklade ledarskapet avgörande för att utvecklingsarbetet ska kunna genomförs i praktiken. 

I den fjärde fasen är förändringsarbetet helt genomfört. Skolledare, lärare och skolteam har förändrat sin arbetssätt så att projektets syfte och mål kan uppnås. Eleverna har anpassat sig till förändringarna och förbättrat sina resultat. Skolteamen finns kvar för att fungera som stöd för lärare när det uppstår behov samt för att kompetensutveckla och fasa in ny personal. 

Samtal med Sven-Eric Liedman om hur en människa bildas

Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, resonerar i det senaste avsnittet av Livslångt tillsammans med Carl Heath och Katarina Pietrzak om det livslånga lärandet och hur en människa bildas.

Här är några av de frågeställningar som tas upp i det drygt halvtimmeslånga avsnittet: Vad skiljer bildning från utbildning? Vilken betydelse har folkbildning? Hur ska vi se på det livslånga lärandet? Vad handlar det om?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *