Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.
Utvärderingen av den nya danska lärarutbildningen, som precis har blivit klar, blir först ut den här veckan. Därefter tar vi upp en rapport som beskriver och analyserar allmänhetens syn på skolans digitalisering i Australien. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.
Utvärderingen av lärarutbildningsreformen i Danmark
2013 reformerades lärarutbildningen i Danmark. Det övergripande målet var att stärka de blivande lärarnas ämneskompetenser och att skapa en kvalitativ och attraktiv utbildning. Året därpå genomfördes också en reform av den danska grundskolan. Den syftade till att utveckla elevernas lärande, minska den sociala bakgrundens betydelse och stärka trivsel och tillit i skolan.
De nya krav som grundskolereformen ställer på lärarnas kunskaper lades till lärarutbildningens kompetensmål. Bland annat är det viktigt att kunna använda varierande undervisningsmetoder och att samverka och planera verksamheten tillsammans med kollegorna. Det gäller också att dra nytta av it och digitala medier i undervisningen så att eleverna utvecklar digital kompetens, tränar problemlösning och kritiskt tänkande och lär sig att lära tillsammans med andra.
Våren 2017 blev de första studenterna färdiga med sin fyraåriga utbildning. På hösten inledde en oberoende expertgrupp en utvärdering av lärarutbildningsreformen. Med hjälp av enkäter och djupintervjuer i grupp med lärarutbildare, skolledare och nyblivna lärare skulle de värdera om reformen har levt upp till de politiska intentionerna. Strax före jul var utvärderingen klar och häromveckan presenterades slutrapporten
Expertgruppen menar att reformen har fått både positiva och negativa konsekvenser. Till det positiva hör att de studerande blir bättre förberedda för yrkeslivets krav och att praktiken har stärkts jämfört med tidigare. Utbildningen har också blivit mer attraktiv. Däremot har utbildningen blivit mer osammanhängande, eftersom den består av en mängd valbara moduler som kan läsas i valfri ordning. Kraven på de studerande behöver också skärpas. Slutsatsen är att det krävs ytterligare insatser för att lärarutbildningen verkligen ska fungera som det är tänkt
I slutrapporten konstateras också att de studerande inte har likvärdiga möjligheter att lära sig använda de digitala möjligheterna i undervisningen. Ett viktigt skäl till det är att it och digitala medier framför allt tas upp i särskilda kursmoduler. De studerandes egna val och intressen påverkar alltså i hög grad vad de lär sig inom det här området. Det finns också skillnader mellan vad de olika yrkeshögskolorna erbjuder.
Skolledare har en mer positiv syn på de nya lärarnas yrkesmässiga digitala kompetens än vad de själva har. När det gäller att använda digitala medier och läromedel som stöd åt elevernas lärande, menar 76% av skolledarna att de nya lärarna har goda kunskaper. 44% av de nyexaminerade håller med. 58% av skolledarna säger att de klarar av att använda digitala lärplattformar på ett bra sätt i undervisningen. Bland de nya lärarna är det bara 16% som anser det. Medan 73% av skolledarna menar att de nyexaminerade har en god förmåga att utveckla eleverna till reflekterande och kritiska användare av digitala medier, är det inte mer än 13% av dem som instämmer.
Enligt slutrapporten kan skillnaderna bero på att skolledarna jämför med sina egna kunskaper och med de befintliga lärarna på skolan. Även om de nyutbildade lärarna inte själva är nöjda med sin yrkesmässiga digitala kompetens, kan de alltså ge positiva bidrag till de skolor som de börjar arbeta på.
Nu har utvärderingen landat hos beslutsfattarna och vi får se vad som blir nästa steg.
Vad tycker allmänheten i Australien om skolans digitalisering?
Under det senaste året har det varit mycket negativ uppmärksamhet kring digitaliseringen av skolan i Australien. Det har bland annat handlat om mobbning på nätet och den växande opinionen för ett förbud mot mobiler i skolan.
Neil Selwyn på Monash University har nyligen genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur vuxna i Australien ser på skolans digitalisering. Han tittar också på hur beslutsfattarna, skolan och edtech-branschen kan förhålla sig till det.
Enkäten ger en högst blandad bild. 86% menar att det är viktigt att skolan hjälper eleverna utveckla digitala förmågor som krävs i arbetslivet. Dessutom anser 66% att it har en positiv påverkan på skolan. 79% vill förbjuda mobiler i klassrummet under skoldagen, men det är bara 32% som vill förbjuda mobilen helt i skolan.
44% säger ja till digitala prov, men det är bara 34% som tycker att det är bra att variera mellan fysiska och digitala lärmiljöer i undervisningen. 37% är kritiska till att företag som Apple, Google och Microsoft ska spela en central roll när skolan digitaliseras. 46% ser det som positivt om skolan kan använda ansiktsigenkänning för att identifiera eleverna och för att registrera deras närvaro.
Neil Selwyn skriver i rapporten att det behövs ett större intresse och engagemang kring edtech bland beslutsfattare i Australien. Det gäller både på federal och regional nivå. Inte minst är det viktigt att ge stöd åt skolan att använda de digitala möjligheterna på sätt som kan utveckla undervisningen. Kanske behövs en australisk motsvarighet till Office of Educational Technology i USA?
En satsning på digitala prov är en bra idé, menar Neil Selwyn. Det kommer att vara standard i världens skolsystem om tio år och flera länder är redan på gång. Om Australien börjar arbeta med det här nu, finns det möjlighet att bli bland de ledande länderna inom området, tillägger han.
Däremot är det viktigt att beslutsfattare noga tänker igenom förslagen på mobilförbud, bland annat på grund av att det är en splittrande fråga. Detsamma gäller frågan om att använda teknik för ansiktsigenkänning i skolan. Det är en ytterst komplex fråga som kräver en djupgående diskussion. Dessutom är det viktigt att frågor som rör säkerhet och skydd inte överskuggar andra mindre önskvärda aspekter.
För skolans del är det viktigt att visa föräldrar och allmänhet hur it och digitala medier används i skolan och hur vardagen faktiskt ser ut. Enkäten visar att föräldrar som kommer från andra länder i hög utsträckning är positiva till skolans digitalisering. Även om det inte framgår varför de är det, menar Neil Selwyn att det kan vara bra att skolan lyfter fram deras intresse och engagemang för att inspirera andra föräldrar.
Neil Selwyn menar att edtech-branschen behöver se till att nyttan och värdet med nätbaserat lärande, digitala lärmiljöer, adaptiva läromedel och tillgång till mobilen i klassrummet når ut till föräldrar och allmänhet. Här finns det en hel del forskning som kan användas.
Det är även viktigt att edtech-branschen funderar på varför det är så vanligt med en negativ attityd kring de här frågorna och hur de bäst kan hanteras. Motståndet mot att Apple, Google och Microsoft ges en ledande roll i arbetet med skolans digitalisering behöver också tas på allvar, påpekar Neil Selwyn. Det finns en risk för en backlash mot dessa så kallade big tech-företag som det är viktigt att ta höjd för.
Veckans tips
Mängder med data om elevers lärande samlas varje dag in i skolan av olika system. Tyvärr är användningen fortfarande högst begränsad och ofta drar man inte alls någon särskild nytta av den.
Data Smart Schools är ett nystartat treårigt forskningsprojekt som drivs av Neil Selwyn och tre andra forskare vid det nystartade forskningscentret Education Futures på Monash University.
I det här projektet ska forskarna undersöka hur data bäst kan samlas in och användas för att utveckla elevernas lärande och förbättra lärarnas undervisning.
Tanken är att skapa en bättre förståelse för hur big data kan användas för att förbättra skolans verksamhet. Man vill också samarbeta med olika skolor för att utveckla verktyg och metoder som möjliggör en mer optimal användning.
Forskningsprojektet ska besvara fyra frågor: Vilka typer av digitala data om elevernas lärande genereras i skolan? Hur används denna data? Hur kan den bli lättare att komma åt och använda? Vilka konsekvenser får en utökad och förbättrad användning av den här typen av data i skolan?
Projektet webbplats uppdateras löpande. Det kan också vara en bra idé att följa Education Futures Twitter-konto för att följa med i vad som händer.
