Ingen har väl kunnat missa den svenska debatten om skärmar eller pärmar i svenska skolor. En liknande diskussion har försiggått i Norge, där föräldrar, lärare och politiker oroat sig för konsekvenserna för elevers hälsa och lärande med för mycket tid framför skärmar och för lite framför fysiska böcker. Så här skriver det norska Kunnskapsdepartementet om frågan:
”Debatten om en mulig sammenheng mellom økt skjermbruk, psykisk helse, ulike helseplager med mer, har økt i omfang og intensitet i 2023. Den offentlige debatten har blant annet trukket inn læringsutfordringer med skjermbruk, særlig knyttet til evnen til dybdelesing og hvordan elevene forberedes til høyere utdanning.” [1]
Men till skillnad från i Sverige så tillsatte den norska regeringen en statlig utredning för att verkligen ta reda på vad forskningen säger i frågan. Utredningen består av 10 ledamöter [2] med bred vetenskaplig förankring. Här finns pedagoger, ekonomer, psykologer, socialmedicinare, sociologer och experter på läsning, med flera.
Enligt Kunnskapsdepartementet ska kommittén bland annat:
”… gi regjeringen et bedre kunnskapsgrunnlag om hvordan barn og unges skjermbruk i barnehage, skole og fritid påvirker helse, livskvalitet, læring og oppvekst. Videre skal utvalget, basert på kunnskapsgrunnlaget, gi innspill til politikkutvikling og gi råd om behovet for tiltak [åtgärder].” [3]
Utredningen har nyligen släppt ett betänkande som sammanfattar forskningsläget runt skärmanvändning i skolan och dess påverkan på elevers lärande. [4] Kommittén säger att de fokuserat nyare nordisk forskning, eftersom man menar att den är mest relevant.
Det är inte enkelt att rättvisande sammanfatta en rik rapport på 60 sidor i en kort artikel, men nedan följer ett antal punkter ur vart och ett av de fyra kapitlen om elevers läsförmåga, skrivförmåga, effekter av mobiltelefoner i skolan och påverkan på själva undervisningspraktiken.
Påverkan på elevers läsförmåga
Studier visar att elever i grundskolan och studenter i högre utbildning har sämre läsförståelse efter att ha läst en text på en skärm jämfört med på papper. Eller som det uttrycks i rapporten:
”Flere metaanalyser og en systematisk kunnskapsoppsummering konkluderer med at å lese på papir gir bedre leseforståelse av lengre og mer komplekse tekster, sammenlignet med å lese samme tekst på skjerm.”
Skärmar är särskilt olämpliga för läsning av längre, sammanhängande informationstexter. Detta kan bero på att läsning på skärm är mer kognitivt krävande eftersom det ofta finns fler distraktioner och mer multitasking vid arbete på en skärm.
Däremot tycks inte läsning av narrativa (berättande) texter på skärm påverka läsförståelsen. Det kan bero på att sådana texter är mindre kognitivt krävande än informationstexter. Vidare sägs att för dem som är goda läsare är valet av skärm eller papper mindre viktigt.
Å andra sidan konstaterar utredningen att läsning av texter som inte bara består av ord, utan också av ljud, bild och video – så kallade multimodala texter – kan ge bättre läsförståelse.
”En sammensatt tekst kan gi bedre leseforståelse sammenlignet med samme tekst som kun består av ord. Dette omtales som en multimediaeffekt.”
Kommitténs samlade slutsats är att de ökande antalet elever med sämre läsförmåga talar för att eleverna bör läsa mer på papper, och de bör också läsa längre, sammanhängande texter i större utsträckning än de gör i dag.
Påverkan på elevers skrivförmåga
Det kan finnas fördelar med både handskrift och tangentbordsskrivning i skolan. Studier visar att handskrivning kan förbättra barns finmotorik och kognitiva förmågor, som är kopplade till hur de presterar senare under sin skolgång. Så här skriver man i rapporten:
”Studiene viser at barn med god finmotorikk har en tendens til å prestere bedre i skolen. Hypotesen til forskerne er dermed at sterke motoriske ferdigheter tidlig i livet styrker nevrokoblinger, som også hjelper barn i å prestere i skolen.”
Samtidigt kan det också vara motiverande för vissa elever att skriva på ett tangentbord. Långsam skrivhastighet och otydlig handstil kan påverka både motivationen och inlärningsmöjligheterna för eleven.
”Lav skrivehastighet og utydelig håndskrift kan påvirke både motivasjonen hos eleven og læringsmuligheter. For eksempel vil læreren ha mindre tekst å kunne gi tilbakemeldinger på. Læreren kan også være mer tilbøyelig til å fokusere på selve håndskriften framfor tekstideen eller strukturen.”
Studier som har jämfört handskrivning och tangentbordsskrivning i grundskolan har inte funnit några tydliga bevis för att den ena skrivmetoden är bättre än den andra. Att öva på att skriva, oavsett hur, verkar ha störst inverkan på elevernas skrivförmåga.
Effekter av mobiltelefoner i skolan
Utredningen har studerat både hur skolor i Norge förhåller sig till mobiltelefoner i skolan och vad olika studier säger om deras påverkan i olika avseenden. Liksom i Sverige är skolhuvudmän fria att införa olika typer av regler runt mobiler.
Man konstaterar att mobilregler i klassrummet och på rasterna redan är ganska utbredda. Även i denna fråga har kommittén en balanserad hållning: mobilanvändning i skolan kan vara ett verktyg för inlärning, men å andra sidan kan det orsaka distraktioner och därmed lägre inlärningsresultat för eleverna. Resultaten beror på när och hur mobilen används. Därför förespråkar man flexibla modeller där mobilerna används ibland och ibland läggs undan, samtidigt som man konstaterar att forskningsläget runt användning och regler för mobiler är svagt.
”Fleksible modeller av mobilregler kan ha potensiale til å øke den digitale kompetansen og samtidig håndtere mobilens distraherende effekt. En slik modell kan være å ha telefonen i et mobilhotell som elevene kan ta fram til bruk av pedagogiske grunner.”
Det finns för lite kunskap för att kunna uttala någon tvärsäker åsikt, men det verkar som att strikta mobilregler kan ha en positiv effekt på både skolresultat och mobbning i skolan. Detta gäller särskilt för vissa grupper, i synnerhet flickor och lågpresterande elever. Dessutom kan ett förbud mot mobiler under rasterna öka den fysiska aktiviteten bland yngre elever.
”I Norge bruker jenter mobilen og sosiale medier mer enn gutter. Studien viser til at det kan være en forklaring på hvorfor mobilforbud har størst positiv effekt hos jenter.”
Påverkan på undervisningspraktiken
Utredningen konstaterar inledningsvis att det finns relativt få studier som har undersökt hur ökad skärmanvändning i klassrummet påverkar undervisningspraktiken, särskilt i en norsk och nordisk kontext. Men man menar samtidigt att tendensen i de studier som finns är tydlig, nämligen att en dator per elev kan leda till att elever arbetar mer ensamma och att det blir mindre undervisning i helklass. Kunskapsöversikter av internationell forskning visar att:
”… [e]levene rapporterer at bruken av én-til-én kan gjøre fagene mer interessante og at det er mulig å tilpasse aktiviteter til deres behov hvor elevene er mer aktive i egen læring. I en systematisk kunnskapsoppsummering fra 2020 finner forskerne at innføring av nettbrett [läsplattor/iPads] også kan ha positiv effekt på relasjonen mellom lærer og elev, og mellom elevene. Samtidig opplever elevene at de sitter mye alene på skjerm og at en-til-endekning ikke alltid oppfordrer til samhandling og kommunikasjon.”
Samtidigt tycks grupparbeten öka något. Vidare kan datorerna göra ämnen mer intressanta och göra det möjligt att anpassa aktiviteterna bättre efter elevernas behov. Användningen av digitala enheter kan också leda till mer interaktion och motivation, om de används på rätt sätt.
Det påpekas att flera studier pekar på behovet av att utveckla undervisningsmetoder som är anpassade till och utnyttjar potentialen hos digitala enheter. Man konkluderar att det finns ett behov av att lärare överväger när och för vilka uppgifter det är användbart för eleverna att arbeta på en skärm, och när det är bättre att använda penna, papper och tryckta böcker.
Kunskap och forskning istället för tyckanden
I ett par Spaningar från 2023 [5] [6] så lyfts också Norge fram med sin mer prövande och undersökande hållning till många frågor som i Sverige mest blir stridsfrågor där fakta, utredning och analys lyser med sin frånvaro. Det är svårt att slå fast orsakerna till att den svenska debatten är mer känslostyrd och att även forskares olika debattinlägg också uppfattas som, och används som, partsinlagor. Tanken att samla en bred grupp forskare från olika discipliner som väger samman en mängd forskningsstudier till en gemensam hållning, känns mycket långt borta i det svenska skolpolitiska sammanhanget. Ett försök gjordes med Skolkommissionen 2018, men dess resultat glömdes snabbt bort. Sannolikt är den svenska skoldebatten så politiskt infekterad att digitaliseringsfrågorna bara blir ytterligare ett område där det är viktigare att positionera sig än att hitta en gemensam kunskapsgrund att stå på. Det har skapat en ryckighet inte minst i skolpolitiken som ingen gynnas av. Inte lärare och skolledare, inte heller föräldrar och allra minst eleverna.
[1] skjermbrukutvalget.no/mandat
[2] skjermbrukutvalget.no/medlemmer/
[3] skjermbrukutvalget.no/mandat
[4] Konsekvenser-av-skjerm-i-skole-endelig.pdf (regjeringen.no)
[5] www.spaningen.se/learning-analytics-erfarenheter-fran-norge-lyfter-fyra-dilemman
[6] www.spaningen.se/nya-betalningsmodeller-for-digitala-laromedel-norge-visar-vagen
