Hur mikromeriter kan användas för framtidens kompetensutveckling

9 minuters läsning
Bildkälla: Skellefteå kommun

Våra förutsättningar och vårt samhälle ställs inför nya utmaningar där villkor för organisationer, företag och branscher snabbt måste omformuleras. Det är också ett faktum att digitaliseringens möjligheter också ändrar förutsättningar, arbetssätt och immigration och tillväxt av, städer ger både utmaningar och möjligheter vi inte kunnat föreställa oss. Detta gör att våra kunskaper, kompetenser och vårt lärande behöver utvecklas genom hela livet och det informella lärandet, som sker utanför skolsystemet tar en allt större plats. Som individ finns möjlighet att lära genom arbete, kurser via arbetsgivare, digitala kurser, självstudier eller fritidssysselsättningar. Problemet är att det är svårt att validera ett sådant lärande, det är i sig ett välkänt problem. Skulle detta lärande kunna dokumenteras och värdesättas skulle det kunna bidra till en snabbare kompetensutveckling och kompetensomställning för allt fler. Här ser vi mikromeriter som en mycket intressant möjlighet. Mikromeriter är ett sätt att kvalitetssäkra och dokumentera läranderesultaten av avgränsade insatser för lärande. De bedöms inte i termer av tid eller poäng utan i stället utefter vilka lärandemål som uppfyllts.

Porträttbild av en kvinna
Ann-Sofi Vincent, Skellefteå kommun

I Skellefteå har Ann-Sofi Vincent processlett arbetet med att ta fram mikromeriter.”I Skellefteå har vi genomfört två olika piloter för att se hur vi kan utveckla konceptet mikromeriter, berättar Ann-Sofi, ”en i yrkessvenska inom vård och omsorg och en inom vattenkraft kopplat till driftteknik. Dessa två piloter skiljer sig väldigt mycket åt kring nivå och område, vilket har visat på bredden som mikromeriter kan ha i framtidens kompetensförsörjning.”När projektet tog sin början hade Ann-Sofi flera samtal inom Skellefteå kommun kring mikromeriter och behov av kompetenshöjande insatser. Rätt omgående kom yrkesvenskan inom vård och omsorg upp som en grupp, eftersom det fanns ett behov av att stärka svenskan för de anställda, främst vårdbiträden, som inte har svenska som modersmål.

”Vi analyserade var de största svårigheterna fanns tillsammans med personal inom verksamheterna och drog slutsatsen att svårigheterna fanns kring att förstå, tolka och läsa genomförandeplanen för vårdtagarna, men även den digitala dokumentationen. Denna analys låg sedan till grund för utvecklingen av mikromeriter inom området. Vi studerade hur genomförandeplanen var uppbyggd och fann att det finns en nationell gemensam struktur i grunden, som bygger på Socialstyrelsens IBIC system (Individens behov i centrum) där 9 olika lärområden är centrala. Djupdyker man i dessa områden, så inser man att det är enormt många små områden inom språket, som man behöver behärska och ha ordkunskap i, för att förstå och kunna utföra det arbete som förväntas av ett vårdbiträde. Språket är den grundläggande kompetensen och vården är en verksamhet som ofta är en instegsbransch för många nyanlända. Säkerhetsperspektivet blir centralt kring att den grundläggande språkkunskapen finns, för att kunna utöva yrket på ett säkert sätt. Här kan mikromeriter användas på ett sätt som garanterar lärande på ett nytt sätt.” Det andra spåret som Skellefteå har jobbat med är Skellefteå Kraft, som är ett väletablerat och stort företag med proaktiv och historiskt välskött personalhantering. Deras verksamhet bygger mycket på säkerhetsarbete och här såg de nya möjligheter att säkra upp färdigheter på ett nytt strukturerat sätt genom mikromeriter. Denna pilot handlade om att säkerställa och höja kompetensen för redan utbildade drifttekniker, till att bli vakthavande drifttekniker. ”Tidigare krävdes 7 års arbetslivserfarenhet för att axla rollen som vakthavande drifttekniker, men tid är inte någonting som säkerställer och garanterar färdigheter. Mikromeriter ger oss nya möjligheter att beskriva kompetensen på ett mera strukturerat sätt, samtidigt som man kvalitetssäkrar färdigheten på ett mera individanpassat sätt”, berättar Ann-Sofi.

I denna pilot fanns redan grundläggande material framtaget sedan många år, så arbetet handlade om att strukturera upp läranderesultat i olika mikromeriter, vilket resulterade i 23 mikromeriter för att bli vakthavande drifttekniker. ”Mikromeriter skapar en struktur, som också gör att man kan höja kraven på färdigheterna på ett positivt och motiverande sätt så att alla blir vinnare,” berättar Ann-Sofi. ”Mikromeriterna bygger på att varje lärandemål är en kvalitetssäkrad färdighet som individen faktiskt kan, inte bara tagit del av. Detta är en viktig parameter när man jobbar med kompetenshöjande insatser där färdigheterna behöver garanteras. En annan positiv effekt är att det blir tydligt var man behöver rikta insatserna i lärandet när lärandemålen blir så pass nedbrutna och strukturerade.” ”Personligen så tycker jag att mikromeriter är fantastiska utifrån att de kan säkerställa färdigheter på ett helt nytt sätt. De kvalitetssäkrar och bidrar samtidigt till att kraven på kompetens kan höjas på de efterfrågade färdigheter, på ett positivt och motiverande sätt, vilket jag tror vi behöver titta mer på när det kommer till våra utbildningssystem nationellt” säger Ann-Sofi. ”Mikromeriter har potentialen att skapa ett nytänkande kring hur vi ser på utbildning och kompetensutveckling. Vi kommer sannolikt att se en mer individualiserad och flexibel inlärningsmiljö där individer kan skräddarsy sin kunskapsväg och anpassa sig till arbetsmarknadens behov på ett mera effektivt sätt. Mikromeriter kan också bidra till att minska luckorna mellan branschefterfrågan och utbildningsystemet och samtidigt skapa mer anpassade och tillgängliga alternativ för lärande. Jag tror och hoppas att framtiden med mikromeriter kommer att forma ett mer dynamiskt, inkluderande och anpassningsbart utbildningssystem för alla, där alla blir vinnare.”

Ann-Sofi har påbörjat ett samarbete med två andra processledare från Kompetenspasset. Tillsammans har de valt att utforska mikromeriter för svenska språket genom nya projektidéer på en nationell nivå inom flera olika instegsbranscher, för att se om de kan hitta gemensamma nämnare på de språkliga kompetensluckor som efterfrågas från olika branscher och som kanske inte alltid synliggörs och fokuseras på i de utbildningarna som idag tillhandahålls.

Linnéa Svenman Wiker, RISE Research Institute of Sweden

”Kompetenspasset har varit ett utforskande projekt där vi fått arbeta på bred front med ett öppet sinne,” berättar Linnéa Svenman Wiker från RISE som arbetar som en av flera projektledare för Kompetenspasset. ”Vi har haft en tät kontakt inom projektledningen men också med de piloter som modigt testat sig fram på nya vägar. Samtidigt har vi kunnat luta oss mot redan befintliga strukturer för att utveckla lärandemål där vi bygger dessa utifrån likande strukturer som man nyttjat för kvalitetssäkring i SEQF. Vi har också dragit stora lärdomar från arbetet med validering och kompetenssäkring som pågått sedan länge hos flera av deltagarna i projektet. I piloternas arbete med mikromeriter har vi kommit fram till ett antal slutsatser; en av dessa är att för att mikromeriter ska tillföra värde och hålla kvalitet behöver de bygga på av branschen bedömas utgöra en användbar kompetens. De behöver också definieras så att de utgör små moment. För att ta fram mikromeriter har vi arbetat fram lärandemål som tillsammans formar en mikromerit. Lärandemål utgår ifrån antingen kunskap, färdighet eller ansvar och självständighet. Med dessa formuleringar säkerställs att individen kan bedömas ha kompetens för att få mikromeriten.”

Utifrån de 10 principer som tagits fram som stöd för utvecklingen av mikromeriter från EU har projektet utvecklat en teknisk plattform för att skapa, utfärda och ta emot mikromeriter. Plattformen är byggd på samma tekniska standard som EU’s Europass; ELM – European Learning Model. Under våren kommer de piloter som tagit fram mikromeriter i projektet kunna utfärda dessa genom plattformen till de individer som uppnått de uppsatta lärandemålen.

Skellefteå kommun och Skellefteå kraft kommer att presentera sitt arbete under den nordiska konferensen ”Taking great strides towards sustainable competence” 11-12 april i Skellefteå.


Kontakta oss gärna för mer information.

Ann-Sofi Vincent Utbildningsutvecklare, Internationella enheten, Kommunledningskontoret, Skellefteå kommun ann-sofi.vincent@skelleftea.se

Linnéa Svenman Wiker Projektledare, RISE Research Institute of Sweden linnea.svenman.wiker@ri.se

Läs också mer om projektet på www.kompetenspasset.se

Dela den här artikeln
Följ:
Linnéa har en bakgrund som kommunikatör framförallt kring industrifrågor. Under 8 år drev hon kommunikationsarbetet för det strategiska innovationsprogrammet PiiA som stärker processindustrin genom innovation och digitalisering. Med den djupa insynen i industrins utveckling, digitalisering och innovationsarbete arbetar hon nu som projektledare för enheten Livslångt Lärande.
Skriv en kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *