Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, både i Sverige och utomlands. Spaningen finns även som podd, i en förkortad version, inläst av Carl Heath.
I det här första avsnittet tar vi inledningsvis upp skolbibliotekets centrala roll och behovet av nya kunskaper i källkritik när medieflödet digitaliseras. Därefter följer konstruktiva argument mot ett mobilförbud i skolan som kopplas till det ökade behovet av teknologiförståelse och hur man försöker ta sig an det i Danmark. Till sist berättar vi om en spännande konferens som arrangeras i Göteborg nästa månad.
Skolan ska stärka elevernas digitala kompetens
Från och med det här läsåret är det de reviderade läroplaner som regeringen presenterade förra året som gäller för Sveriges grund- och gymnasieskolor. Läroplanerna är en del av den nationella strategin för skolans digitalisering och den ingår i sin tur i regeringens samlade digitaliseringsstrategi, som sträcker sig över ett antal samhällsområden. Det övergripande målet för skolan är att ge alla barn och ungdomar möjlighet att uppnå en hög digital kompetens och att främja kunskapsutveckling och likvärdighet. SKL ansvarar för arbetet med att ta fram en handlingsplan som gör det möjligt att förverkliga strategins mål.
De reviderade läroplanerna tydliggör och lyfter fram skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Eleverna ska lära sig förstå hur den pågående digitaliseringen påverkar människan och samhället. Bland annat behöver de ha grundläggande kunskaper i hur programmering fungerar och kunna använda och förstå digitala system och tjänster. Det är också viktigt att kunna arbeta med texter och andra digitala medier, både som konsument och som producent, och att utveckla en god källkritisk förmåga.
Skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs
Skolbibliotekets roll som pedagogisk resurs i undervisningen betonas betydligt mer än tidigare i läroplanerna. I skolbibliotekariens arbete ingår både att, tillsammans med lärarna, stärka elevernas språkliga förmåga och att utveckla deras digitala kompetens. Tyvärr sägs det inget konkret om hur verksamheten ska bedrivas eller hur bemanningen ska se ut. Därför finns det risk för att skolbiblioteket på många håll även i fortsättningen hamnar på undantag.
Trots att skollagen sedan 2011 säger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek som en del av den pedagogiska verksamheten och som ett stöd för sitt lärande, återstår fortfarande mycket att göra. Den senaste statistiken från Kungliga Biblioteket visar att bara drygt hälften av alla elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär 20 timmars bemanning per vecka. 20 timmar ses av expertisen som ett minimum för att skolbibliotekets pedagogiska verksamhet ska kunna fungera på ett bra sätt.
Lidingö genomför åtgärder för att utveckla skolbiblioteken
Men det är förstås inte bara moln på himlen. Flera kommuner har redan hunnit långt i utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet och andra ligger i startgroparna. Tidigare i veckan publicerade vi här på Spaningen en artikel om vad som görs i Lidingö stad för att se till att skolbiblioteket verkligen kan bli och fungera som en central pedagogisk resurs.
Första steget var att genomföra en översyn av hur det faktiskt ser ut på de kommunala grundskolorna. Bland annat visade det sig att det finns få utbildade bibliotekarier, att bemanningsgraden är ganska låg och att öppettiderna är begränsade. Det blev också tydligt att en hel del behöver göras för att få igång en fungerande samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare. Skolbiblioteket ses fortfarande i hög grad som ett rum på skolan där eleverna kan låna böcker.
Det fattades beslut om att skapa ett kommunövergripande nätverk för alla skolbiblioteksansvariga och att börja arbeta med gemensam kompetensutveckling inom viktiga områden, bland annat kring informationssökning och digital kompetens. På olika sätt försöker man också att bygga upp förtroende för skolbibliotekarierna bland lärarna. Samtidigt strävar man efter att rubba den traditionella synen på skolbibliotek hos rektorer och lärare.
På lite längre sikt hoppas man på att skolbibliotekarierna ska placeras i lärarlag och att de ska börja arbeta i team, så att det alltid är minst två skolbibliotekarier på en skola. Det är också viktigt att försöka höja bemanningsgraden. Nästa år kommer en ny kommunal biblioteksplan att presenteras och här ska det ges en tydligare bild av vilka förväntningar som beslutsfattare och tjänstemän har på skolbiblioteket och dess roll i undervisningen.
Det krävs direkta insatser och ökad kompetens för att stärka skolbiblioteket
Det pågående arbetet med skolbibliotek i Lidingö knyter väl an till slutsatser och rekommendationer i Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolbibliotek som pedagogisk resurs, som kom i juni. Här konstateras att det krävs direkta insatser för att skolbiblioteket ska bli en integrerad del i skolans undervisning. Det är också uppenbart att rektor måste ta ett större ansvar för frågan. Dessutom behövs en ökad kompetens bland skolledare och lärare om hur skolbiblioteket och skolbibliotekarien kan användas för att stödja elevernas kunskapsutveckling.
I onsdags arrangerade Skolinspektionen ett timslångt webbinarium, där man både sammanfattade sin kvalitetsgranskning och fördjupade resonemangen kring varför det är viktigt att skolbiblioteket fungerar som pedagogisk resurs i skolan. Skolinspektionen har också tagit fram självskattningsverktyget Kolla ditt skolbibliotek, som ger skolledare, lärare och skolbibliotekarier vägledning i hur skolbiblioteksverksamheten kan utvecklas.
Eleverna behöver både lära sig källkritik och sökkritik
Behovet av att eleverna tränar och utvecklar sin källkritiska förmåga förs ofta fram i skoldebatten. Här är det viktigt att komma ihåg att digitaliseringen ändrar förutsättningarna och ställer krav på andra kunskaper än tidigare. Det visar en kvalitativ fallstudie av biblioteksforskarna Hanna Carlsson och Olof Sundin, som Internetstiftelsen presenterade för ett par veckor sedan.
De båda forskarnas slutsats är att det inte längre räcker att eleverna lär sig att bedöma källors tillförlitlighet genom att använda de klassiska frågor som tagits fram inom historievetenskapen: äkthet, tid, beroende och tendens. Det är också nödvändigt att utveckla en kritisk förståelse för hur algoritmerna styr hur sökmotorer och sociala medier fungerar. Annars blir det både svårt att greppa viktiga delar av hur digitaliseringen påverkar samhället och individen och att fungera som en aktiv och kritisk medborgare. Här behövs fortbildning för både lärare och skolbibliotekarier.
Det går inte att förbjuda teknologier som formar verklighet och vardag
En annan fråga som ständigt återkommer i debatten rör mobilens vara eller icke-vara i skolan. I Frankrike stiftades nyligen en lag som innebär ett generellt förbud för elever att använda smarta klockor, plattor och mobiler i skolan, om inte läraren uttryckligen har bestämt att de ska användas i ett visst moment i undervisningen. Motiveringen är att man vill öka koncentrationen på lektionerna och stärka utvecklingen av elevernas sociala förmåga.
Den franska lagen satte fart på debatten i flera europeiska länder och argumenten haglade för och emot. I Tyskland pekade bland annat Frankfurter Allgemeine Zeitung i en artikel på de problem som en okontrollerad mobilanvändning skapar i skolan. Samtidigt var det flera röster från skolvärlden som menade att förbud inte är lösningen. Barn och unga behöver både lära sig att använda de digitala möjligheterna när de är till nytta och att avstå när de distraherar. Var ska de lära sig det om inte i skolan?
Peter Dalsgaard, som är professor i interaktionsdesign vid Århus universitet, argumenterade på ett liknande sätt i Danmarks Radio mot förbud med utgångspunkt i sitt forskningsfält. Han menade att det helt enkelt inte går att förbjuda teknologier som i så hög grad formar verklighet och vardag. Eleverna måste lära sig att förstå hur mobilen fungerar och hur dess sätt att fungera påverkar oss. Detta är något som alla måste tillägna sig, eftersom vi annars riskerar en social slagsida, tillade han.
Det är också viktigt att eleverna tänker och reflekterar kring hur en mobiltelefon kan se ut och fungera i framtiden, konstaterade Peter Dalsgaard. Utvecklingen under de senaste par decennierna visar tydligt att definitionen av vad en mobil är och hur den kan används inte är given en gång för alla. Med andra ord måste de lära sig hur det “ser ut under huven”, så att de kan delta i samhällsdebatten och påverka hur morgondagens digitala teknologier ser ut och fungerar. Detta är kompetenser som är centrala i samhället och därför måste de även vara det i skolan.
Danmark satsar på teknologiförståelse i skolan
I Danmark pågår sedan förra året ett försök med teknologiförståelse som tillvalsämne i årskurs 7-9 i grundskolan. Det rör sig om ett praktiskt och experimenterande ämne som tar avstamp i informatik. Samtidigt som eleverna lär sig att programmera och skapa, är det viktigt att de tänker och reflekterar kring vilka konsekvenser som deras program och lösningar har – ur etiskt perspektiv, ur ett säkerhetsperspektiv och för samhället.
Snart inleds även ett treårigt försök där man ska ta reda på hur teknologiförståelse kan införas som obligatoriskt undervisningsområde genom hela grundskolan. Det här är en del av den danska regeringens strategi för att stimulera den digitala teknikutvecklingen, som lades fram i slutet av januari. Än så länge är det inte säkert om teknologiförståelse ska bli ett eget ämne eller om det kan integreras i andra ämnen. Det viktigaste är att utveckla en grundläggande teknologiförståelse bland eleverna och öka deras kunskaper om och intresse för digital teknikutveckling och tekniska yrken.
Learning Forum kopplar samman forskning och skolutveckling
9-10 oktober arrangerar RISE tillsammans med Skolverket, SKL och Vinnova konferensen Learning Forum på Lindholmen Science Center i Göteborg. Målgruppen är forskare och strategisk personal som arbetar med skolans digitalisering.
Tanken är att koppla samman forskning inom en rad olika ämnesområden till det pågående arbetet med att utveckla och förändra skolan i en mer digital riktning. Kunskapsutbyten och möten står i centrum och förhoppningen är att nya vägar ska öppna sig, både för skolan och för forskningen.
Efter Learning Forum kommer vi att presentera viktiga resonemang, slutsatser och reflektioner här på Spaningen.
