Skolbiblioteket är en viktig del av arbetet med skolans digitalisering och utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Det förutsätter att skolbiblioteket ses som en pedagogisk resurs och att det finns en fungerande samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare. Lidingö stad hör till de kommuner som nu börjar ta tag i detta på ett systematiskt sätt. Erfarenheterna pekar både på utmaningar och möjligheter.
Alla elever på grund- och gymnasieskolan ska enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek som en del av den pedagogiska verksamheten och som ett stöd för sitt lärande. De reviderade läroplanerna för grund- och gymnasieskolan, som trädde i kraft 1 juli, förtydligar kravet: Skolbiblioteket ska bidra till att stärka elevernas språkliga förmåga och utveckla deras digitala kompetens. Men ingenstans ges en definition av hur verksamheten ska bedrivas och hur bemanningen ska se ut.
Trots att skollagens skrivning om skolbibliotek gäller sedan 2011, återstår fortfarande mycket att göra. Den senaste statistiken från Kungliga biblioteket visar till exempel att det bara är drygt hälften av landets 1.4 miljoner elever som har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär 20 timmars bemanning per vecka. 20 timmar ses som ett minimum för att skolbibliotekets pedagogiska verksamhet ska fungera på ett bra sätt.
Skolinspektionen pekar på flera brister i sina kvalitetsgranskningar av olika ämnen. Ibland saknas skolbibliotek helt på skolan. Det kan också handla om att rektor inte ger tillräckliga resurser eller att att skolan inte har anställt någon utbildad bibliotekarie. Ofta är skolbiblioteket inte synliggjort som en pedagogisk resurs och på många håll brister det i samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie.
Det behövs konkreta insatser från statligt håll
I juni presenterade Skolinspektionen sin första kvalitetsgranskning av skolbibliotek som en pedagogisk resurs. Här tar man upp samma typ av brister som konstaterats i ämnesgranskningarna. Den generella slutsatsen är att det krävs direkta insatser för att skolbiblioteket verkligen ska bli en integrerad del i skolans undervisning. Rektor måste ta ett större ansvar och utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet ska ses som en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det är också tydligt att kompetensen kring hur skolbibliotek kan stödja elevernas lärande och övriga utveckling behöver höjas bland skolledare och lärare.
Kungliga biblioteket arbetar sedan 2015 med att ta fram en nationell strategi för hela biblioteksområdet. Det första utkastet lades fram i början av maj och det färdiga resultatet ska presenteras för regeringen i mars nästa år. Här bygger man bland annat vidare på resonemang och slutsatser i den omvärldsrapport som kom i september förra året, där skolbiblioteket har ett eget kapitel.
I utkastet slås fast att skolbiblioteket är ett ansvarsområde för såväl myndigheter som skolhuvudmän och rektorer. Med andra ord krävs insatser och åtgärder från flera olika håll för att skolbiblioteket ska fungera som det är tänkt i styrdokumenten.
I Läsdelegationens betänkande, som kom i slutet av juni, föreslås att skolbibliotekets verksamhet ska definieras på förordningsnivå och att skolbibliotekets bemanning ska utredas.
Översyn av skolbiblioteken i Lidingö stad
Lidingö stad är redan igång med digitaliseringen av skolan och nu vill man få med skolbiblioteket i det arbetet. Nyligen genomfördes därför en översyn av hur skolbiblioteksverksamheten ser ut på de kommunala skolorna. Det fanns ett behov av att ta reda på hur det faktiskt ser ut för att kunna föreslå lämpliga utvecklingsåtgärder, berättar Malin Törnquist, bibliotekschef på Lidingö stadsbibliotek.
– Undersökningen visar att det finns få utbildade bibliotekarier på skolorna. Bemanningsgraden är ganska låg och öppettiderna är begränsade. Om vi tittar på vad skolbiblioteket ska leverera enligt de reviderade läroplanerna, är det uppenbart att mycket behöver göras. Skolbiblioteket ses i regel inte som en pedagogisk resurs, utan är snarare en plats där eleverna kan låna böcker.
Tänk på skillnaderna mellan folk- och skolbibliotekets uppdrag
Malin Törnquist menar att det finns risk för att rektorerna förväntar sig att folkbiblioteket ska utföra det som egentligen är skolbibliotekets uppdrag. Lidingö stadsbibliotek arbetar med läsfrämjande och med medie- och informationskunnighet, men har inte alls de kunskaper som krävs för att ta sig an detta ur ett läroplansperspektiv. Det arbetet måste helt enkelt bedrivas ute på skolorna, understryker hon. Då blir det också tydligare vad stadsbibliotekets verksamhet går ut på: att skapa intresse bland barn och unga för läsning ur ett lustfyllt perspektiv-
– Jag har själv erfarenheter från en annan kommun, där folkbiblioteket sålde skolbibliotekstjänster. Det tror jag inte alls på, eftersom det både skadar stadsbibliotekets och skolornas verksamheter. Dessutom missar rektorerna själva poängen med att ha en egen bibliotekarie som kan användas i undervisningen.
Det krävs ett mer preciserat uppdrag och tydligare krav från statens sida för att utvecklingen av skolbibliotekets pedagogiska roll ska ta fart, påpekar Malin Törnquist. Samtidigt är det viktigt att skapa en bättre förståelse på skolorna för nyttan och värdet med ett väl fungerande skolbibliotek, tillägger hon.
– Jag tror och hoppas att översynen både väcker ett ökat intresse och ger en bättre bild av hur skolbiblioteket kan arbeta och fungera på skolan. Från förvaltningsledningen finns det en tydlig vilja och ambition att utveckla verksamheten, men alla kostnader kan förstås inte tas på en gång.
Skolbiblioteket kan ge viktiga bidrag till skolans undervisning
Daniel Broman, utbildningschef i Lidingö stad, instämmer i att skolbiblioteken och deras personal har en central roll såväl idag som framöver.
– Skolbibliotekets verksamhet sträcker sig över flera viktiga områden, från bokprat till informationssökning och källkritik. Det betyder att skolbiblioteken och de som arbetar där kan ge värdefulla bidrag till skolans undervisning. Därför driver vi nu på från förvaltningens sida och vi känner också att det finns en tydlig vilja till utveckling och förändring ute på skolorna.
Hans Barje, som är ordförande i utbildningsnämnden, betonar att det är avgörande att se till att kommunens skolbibliotek är i takt med tiden och att de inte glöms bort i det pågående utvecklingsarbetet.
– Digitaliseringen och det enorma utbudet av information på nätet betyder naturligtvis inte att skolbiblioteket blir obsolet. Snarare tvärtom! Vår politiska ambition är att Lidingö ska vara en bra skolkommun och då behöver vi också vara bra på att bedriva en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet. Men vi detaljstyr inte, utan ger anslag och sätter övergripande mål som förvaltningen ska arbeta för att uppnå. De har kunskapen och kan se vad som behöver göras för att våra ambitioner ska förverkligas.
Nätverksbyggande och gemensam kompetensutveckling
Kompetensutveckling av dem som ansvarar för skolbiblioteken är ett första viktigt steg framåt, konstaterar Sara Penje, som är utvecklingschef på Lärande- och kulturförvaltningen. Under första halvan av året har man därför börjat arbeta med ett kommunövergripande nätverk som samlar alla skolbiblioteksansvariga på Lidingös kommunala skolor, ungefär på samma sätt som i Järfälla.
– Än så länge är vi bara i början av processen och det finns en rad frågetecken som behöver rätas ut. Hur organiserar man till exempel ett nätverk så att det blir en kompetensutveckling värd namnet, som verkligen bidrar och får effekter? I arbetet med nätverket gäller det att identifiera de behov som finns och att möta dem på ett bra sätt så att vi får igång utvecklingen. Efterhand måste vi förstås utvärdera verksamheten, så att vi ser att utvecklingen går åt rätt håll.
Att arbeta i nätverk, tvärs över kommunens skolor, är något som både beslutsfattare och tjänstemän i Lidingö stad är måna om, påpekar Hans Barje.
– Om vi ska kunna utveckla skolan som vi vill, kan personalen inte vara solitärer. Det är viktigt att samarbeta, dela erfarenheter, lära av varandra och att skapa nätverk. Lidingö är en ganska liten kommun, så det finns inte några geografiska hinder.
Skolbiblioteksansvariga måste känna sig trygga i sin roll
Nätverket leds av skolbibliotekarien Tove Florén. Under våren har hon regelbundet träffat de elva personer som är skolbiblioteksansvariga på de kommunala skolorna. Än så länge har det mest handlat om att alla ska bli förtrogna med de digitala system som de använder till vardags, berättar hon. Bland annat rör det sig om ett gemensamt bibliotekssystem för alla skolor i kommunen.
– Det blir spännande att se vad vi kan göra efter sommaren. Det är en väldigt engagerad grupp som verkligen vill lära sig mer och utvecklas i sitt arbete. Och alla har tagit till sig det här med digitalisering.
Endast ett par stycken av de ansvariga är utbildade bibliotekarier, men det är inget ovanligt när det rör sig om skolbibliotek som bara har öppet några timmar i veckan, säger Tove Florén. Ofta blir det en fritidspedagog eller en lärare som har några timmar över som får ta sig an skolbiblioteket.
– Det allra viktigaste är att se till att alla känner sig trygga i rollen som skolbibliotekarie och i arbetet med att hjälpa eleverna att hantera informationssökning på nätet. Jag vet ännu inte riktigt i vilken ände vi kommer att börja, eftersom kunskaper och erfarenheter skiljer sig mycket åt inom gruppen. Det första steget blir nog att försöka hitta en gemensam grund som vi kan bygga vidare på.
Den nostalgiska bilden av skolbiblioteket lever kvar
Utan tvekan är det bra för skolbiblioteken att uppdraget lyfts fram och blir lite tydligare i de reviderade läroplanerna, menar Tove Florén. Men hon tror samtidigt att betoningen av språkutveckling och digital kompetens i skolbibliotekets verksamhet kommer som en överraskning för många rektorer och lärare.
– I de flesta fall är det fortfarande bilden av skolbiblioteket som ett rum med böcker som gäller. Det hänger nog ihop med att många har en begränsad förståelse av vad ett skolbibliotek kan och bör vara idag. I brist på bredare perspektiv tänker de istället på hur skolbiblioteket såg ut och fungerade när de själva gick i skolan. Men idag gäller helt andra förutsättningar.
Det gäller att bygga upp förtroendet bland lärarna
Att lära eleverna att söka information och att kritiskt granska och sovra i stora mängder information betonas såväl i läroplanerna som i kursplaner för en rad olika ämnen. Även sökkritik – det vill säga en kritisk förståelse för hur sökmotorerna och deras indexering och algoritmer fungerar – lyfts fram i styrdokumenten. Tyvärr saknas det både strukturer och metoder för hur detta ska föras in i ämnesundervisningen, säger Tove Florén.
– Lärarna har i regel inte alls samma förtroende för skolbibliotekarien som för en annan kollega. Ett avgörande skäl är att det inte ställts några särskilda krav på den som jobbar i skolbiblioteket. Därför gäller det att bygga upp förtroendet bland lärarna. Det är en process som bara kan ske gradvis och som nog tar ganska lång tid.
Skolbiblioteket måste ha en kompetent bemanning
När skolbiblioteket blir en pedagogisk resurs, är det skolbibliotekarien som är själva förutsättningen för att verksamheten fungerar, påpekar Tove Florén. Skolbiblioteket blir något annat och något mer än en lokal där man förvarar och lånar ut böcker.
– Skolbibliotekets funktion, som den beskrivs i styrdokumenten, förutsätter att det finns en kompetent bemanning som kan komplettera läraren i undervisningen. Själva utlåningen av böcker är något rent administrativt som kan automatiseras eller hanteras av någon annan.
För att få en bättre förståelse för skolbibliotekets roll och möjligheter i undervisningen, är det nödvändigt att göra skolbibliotekarierna mer synliga, menar Sara Penje. Inte minst är det viktigt att finnas på plats under de gemensamma utvecklingsdagarna.
– Det gäller också att hitta goda exempel i kommunen som kan fungera som förebilder för de andra skolorna. Då blir det mer tydligt vad man kan förvänta sig av en skolbibliotekarie och det blir lättare att förstå hur undervisningen kan utvecklas och förbättras.
Det är viktigt att stärka skolbibliotekarierna för att få fart på utvecklingen
Än så länge har det inte fattats något formellt beslut, men ett förslag som diskuterats är att skolbibliotekarierna ska kunna arbeta i team, ungefär som man gör i Linköping, berättar Malin Törnquist. Genom att dela på två skolor, får varje skolbibliotekarie en kollega som hen kan få hjälp av och dela erfarenheter med.
– En annan viktig målsättning är att skolbibliotekarierna ska placeras i lärarlag eller motsvarande, eftersom det har en stor betydelse för vilket inflytande de får i det pedagogiska arbetet. På lite längre sikt hoppas jag också att vi kan öka bemanningsgraden. Här fungerar KB:s 20 timmar per vecka som ett bra riktmärke.
Ytterst är det förstås rektors ansvar att se till att skolbiblioteket blir en integrerad del av den dagliga undervisningen i skolan, säger Malin Törnquist. Men det förutsätter både en bättre förståelse för skolbibliotekariens arbete och ett tydligare ledarskap. Nästa år ska Lidingö stad fatta beslut om en ny kommunal biblioteksplan. För att underlätta utvecklingsarbetet, är det avgörande att bli tydligare kring förväntningarna på skolbiblioteket.
– Framför allt gäller det att förklara att de reviderade läroplanerna och den nationella strategin för skolans digitalisering ställer helt andra krav än vad många är vana vid. Jag tror också att det är viktigt att underlätta för skolbiblioteksansvariga att vidareutbilda sig till bibliotekarie, så att de utvecklar alla de kunskaper som de behöver i sitt arbete. Det finns utbildningar på deltid och distans, så det går att arbeta och studera samtidigt.
Vidareutbildning, kompetensutveckling och nya sätt att organisera skolbibliotekariernas arbete är viktiga komponenter i den fortsatta utvecklingen, understryker Daniel Broman.
– Det handlar om att stärka skolbibliotekarierna, så att de blir trygga i sitt uppdrag och kan bredda och fördjupa perspektiven hos skolledare och lärare. Skolan kan inte bara utvecklas genom direktiv uppifrån. Det är bara bra om skolan också kan förändras och förbättras genom initiativ som kommer direkt från verksamheten.
Positiva förändringar är på gång
Arbetet på lokal nivå har stor betydelse för skolbibliotekets roll och utveckling, men det är ändå de nationella målen och riktlinjerna som avgör, säger Malin Törnquist. Hon menar att mycket tyder på att det snart kommer statliga direktiv som preciserar ramarna för skolbibliotekets verksamhet och även ställer direkta krav på adekvat utbildad bemanning. Läsdelegationens betänkande och det första utkastet till en nationell biblioteksstrategi pekar i den riktningen.
– De här förändringarna kommer förstås inte lösa allt på en gång, men de kommer att sätta mer fart på processerna. Det behövs politiska beslut på riksnivå som puffar på utvecklingen i en positiv riktning. Om fem år tror jag skolbiblioteken kommer att se helt annorlunda ut, både i Lidingö och i resten av landet.
Text: Stefan Pålsson
