Veckans spaning, vecka 45: Arbetet med att digitalisera skolan i Estland och i Finland, en satsning på it i yrkesutbildningen i Danmark och öppnandet av National Centre for Computing Education i England

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Veckans spaning inleds med den pågående digitaliseringen av skolan i Estland och beslutet att inrätta ett center för it i yrkesutbildningen i Danmark. Därefter är det dags för en titt på arbetet med att ta fram riktlinjer för grundskolans digitalisering i Finland och satsningen på National Centre for Computing Education i England. Som vanligt rundas spaningen av med veckans tips.

En strategi för livslångt lärande och digitalisering i Estland

Estland är ett av världens mest digitaliserade länder, och det finns en uttalad vilja att dra nytta av de digitala möjligheterna inom alla samhällsområden. Ett tydligare digitalt fokus i skolan och resten av utbildningsområdet är förstås en central del av det här arbetet. Digitaliseringen ska bli en naturlig del av alla utbildningars verksamhetskultur, så att medborgarna genom hela livet kan utveckla kunskaper som ger dem nya möjligheter.

2014 lanserades en strategi för livslångt lärande som sträcker sig till och med 2020, och som även rymmer en satsning på digitalisering. Den samlade budgeten är på 40 miljoner euro. 34 miljoner kommer från Europeiska Socialfonden, och resten står den estländska staten för.

För skolans del handlar det bland annat om att bygga ut infrastrukturen, att göra proven digitala  och att se till att skolledare och lärare får den kompetensutveckling och det stöd som de behöver för att kunna driva förändringsarbetet

I början av oktober lanserades kostnadsfria digitala läromedel för grundskolan, och snart är det även dags för gymnasieskolan. Mer än 10 000 datorer och andra typer av enheter distribueras till landets skolor, så att eleverna kan arbeta undersökande och skapande. En omfattande uppgradering av bredband och nätverk är också på gång.

Nyligen inleddes 24 innovationsprojekt som totalt samlar ett hundratal skolor. Syftet är att minst tre skolor ska arbeta tillsammans i ett projekt och att man gemensamt ska ta reda på hur man kan skapa digitala lärmiljöer som ger nya perspektiv på undervisningen inom olika ämnesområden, till exempel naturvetenskap. Några av projekten undersöker hur bland annat simulatorer kan användas för att ge elever på de gymnasiala yrkesprogrammen bättre möjligheter att träna och utveckla praktiska yrkeskunskaper och -färdigheter.

Digitaliseringens betydelse på yrkesutbildningarna lyfts fram i Danmark

Förra veckan beslöt den danska regeringen att ett center för it i yrkesutbildningen ska inrättas på Tietgenskolen i Odense. Genom att inrätta centret på en gymnasieskola med yrkesutbildningar, ser man till verksamheten får en tydlig praktisk förankring. Uppdraget täcker hela yrkesutbildningsområdet.

Regeringen satsar 18 miljoner danska kronor på centret under de kommande tre åren, och tanken är att verksamheten ska komma igång innan årets slut.

Den här satsningen är en del av den strategi för Danmarks digitala tillväxt som presenterades i januari. Centret ska lyfta fram digitaliseringens betydelse på yrkesutbildningarna och både samla och sprida kunskap om detta. Syddansk universitet och Köpenhamns universitet kommer att samarbeta med centret och ge en vetenskaplig förankring inom didaktik och digitalt lärande.

Regeringen vill att yrkesutbildningarna i högre grad ska använda digitala lösningar i undervisningen och att delar av de avslutande proven ska vara digitala. Tanken är att förbereda eleverna på ett digitalt arbetsliv och att ge dem bättre möjligheter att utveckla sina kunskaper och färdigheter inom sitt kommande yrke. Det är särskilt viktigt att proven avspeglar undervisningen och ger ett bra mått på elevernas yrkeskunskaper och digitala kompetens.

Dags att ta fram riktlinjer för digitaliseringen av grundskolan Finland

För en dryg vecka sedan presenterade det finska utbildningsdepartementet och Utbildningsstyrelsen ett första utkast på riktlinjer för digitaliseringen av grundskolan. Meningen är att de ska fungera som ett praktiskt verktyg, som både ger en samlad bild och tydligt beskriver olika aktörers uppgifter och roller.

Precis som i arbetet med att ta fram en handlingsplan för skolans digitalisering i Sverige, vill man att alla intresserade ska kunna bidra med sina perspektiv. Därför kommer man att arrangera olika sammankomster som gör det möjligt för näringslivet, skolhuvudmän, lärare, elever, civilsamhället och andra att få ett ord med i leken.

Det första utkastet presenterades på ett seminarium 30 oktober, och är tänkt att fungera som en öppning för kommande diskussioner och samtal. Här tog man upp infrastruktur, kompetenser, innehåll och tjänster och fler områden ska lyftas fram och behandlas under arbetets gång.

National Centre for Computing Education – en ny satsning i England

I onsdags blev det klart att ett konsortium bestående av STEM Learning, British Computing Society och Raspberry Pi Foundation ska driva National Centre for Computing Education tillsammans med Utbildningsdepartementet i England. Det rör sig om en statlig satsning på sammanlagt 84 miljoner pund. Google bidrar i sin tur med ytterligare en miljon.

Syftet med centret är att ge träning och kompetensutveckling till lärare som undervisar i ämnet computing i den engelska grundskolan. Ämnet infördes i läroplanen för fyra år sedan och tanken var att ge alla elever möjligheter att träna datalogiskt tänkande och att utveckla sin digitala kompetens.

Det har länge framförts en hel del klagomål på att det läggs alltför stor tonvikt på programmering och att många lärare inte har de kunskaper som krävs för att kunna undervisa. Staten har inte heller satsat särskilt mycket på kompetensutveckling. Förhoppningsvis kan det nya centret ändra på detta.

Centret tar fram webbaserade kurser i samarbete med Universitetet i Cambridge. Själva fortbildningen organiseras i form av ett nätverk. Ett fyrtiotal skolor ska fungera som hubbar där kompetensutvecklingen sker. Lärarna ska alltså inte genomföra kurserna på egen hand, utan de ska arbeta kollegialt och kollaborativt och få direkt handledning i sin lokala hubb. Genom att samarbeta med kollegor på andra skolor i närområdet, kan lärare även dela praktiska erfarenheter och hjälpa varandra att komma vidare.

Veckans tips

Förra månaden nämnde vi helt kort SELFIE – Self-reflection tool for digitally capable schools – som är en ny kostnadsfri tjänst från EU-kommissionen som hjälper skolor i hela Europa att självskatta sitt digitaliseringsarbete. Skolor ska snabbt och enkelt kunna “ta en selfie” som visar hur läget ser ut just nu. De områden och indikatorer som SELFIE innehåller är baserade på DigCompOrg, det ramverk för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer som tagits fram av EU-kommissionen.

SELFIE presenterades i Warszawa 25 oktober, och det finns en introduktion på svenska som ger en kort presentation av hur det hela fungerar. Häromdagen sände Euronews ett reportage, som även finns på Youtube. Det ger en bakgrund till varför SELFIE tagits fram och förklarar hur tjänsten är tänkt att användas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *