Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.
Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och resonemangen om vad som behöver göras för att utveckla skolbibliotekets pedagogiska verksamhet är först ut den här veckan. Därefter presenteras Eskilstuna kommunala gymnasieskolor, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips.
Demokratins skattkammare – ett förslag till en nationell biblioteksstrategi
7 mars överlämnades Demokratins skattkammare – ett förslag till en nationell biblioteksstrategi – till regeringen. Det innebar avslutningen av ett uppdrag som Kungliga Biblioteket (KB) fick i juni 2015. Syftet med uppdraget var att föreslå långsiktiga mål och strategier för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom alla delar av det svenska allmänna biblioteksväsendet. Perspektivet är 2030, det vill säga drygt tio år framåt i tiden.
Det övergripande målet är att stärka det demokratiska samhället och att ge alla möjlighet att ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att kunna verka i samhället på sina egna villkor. Biblioteksväsendet ses som den femte statsmakten, en konstitutionell pelare som balanserar de andra statsmakterna: riksdag, regering, domstolar och press.
Strategiförslaget lyfter fram värdet av att biblioteken fungerar som samhällets öppna rum för bildning, upplevelser och samtal och betonar särskilt deras betydelse för läsning, lärande och forskning. Nationella digitala bibliotekstjänster, som tillgängliggör så mycket information och litteratur som möjligt, fritt för alla, är en viktig förutsättning för detta. Förslaget pekar också på behovet av en stärkt gemensam infrastruktur och en nationell biblioteksmyndighet som kan ge stöd åt biblioteksväsendets fortsatta utveckling.
Skolbiblioteken och deras utvecklingsbehov var en särskild del av uppdraget. Sekretariatet på KB har tillsammans med berörda aktörer inom skolområdet analyserat vad som behöver göras för att stimulera till läsning, stärka språkutvecklingen och utveckla en adekvat medie- och informationskunnighet bland eleverna.
Under arbetets gång har flera delrapporter publicerats. En ger en beskrivning av hur skolbiblioteksfrågan hanteras runt om i landet och vad som görs av berörda myndigheter. En annan ger en översikt av forsknings- och kunskapsläget när det gäller skolbibliotekets roll för elevers lärande. Ett kapitel i den fördjupade omvärldsanalysen Femte statsmakten resonerar kring vad skolbiblioteket ska vara – en lagerlokal med böcker eller en pedagogisk resurs.
Den sista delrapporten, som släpptes samtidigt med förslaget, handlar om skolbibliotekets värde och beskriver några goda exempel på hur verksamheten kan bedrivas för att främja elevernas utveckling. Här betonas bland annat betydelsen av att skolbiblioteket är en medpedagogisk verksamhet, som ytterst handlar om att stärka elevernas lärande och välmående.
Skolbibliotek är obligatoriskt enligt skollagen och dess pedagogiska verksamhet lyfts fram i de reviderade läroplanerna. Det måste få ett större genomslag i praktiken, påpekas det i förslaget. Det finns stora skillnader mellan kommuner och skolor när det gäller tillgång och utformning, och det måste åtgärdas snarast. Alla elever ska ha likvärdig tillgång till ett välfungerande skolbibliotek. För att åtgärda det, måste kraven i skollag och läroplaner skärpas. Detsamma gäller för Skolinspektionens tillsynsverksamhet.
Det krävs en ökad tillgång till utbildade skolbibliotekarier och en bättre samverkan med ledning och lärare. Skolbibliotekarierna behöver även stärkas lokalt och regionalt genom kollegial samverkan, utbildning, ledarskap, mentorskap och nätverk. Det är också avgörande att rektorer får en bättre kunskap om hur skolbiblioteket kan integreras i undervisningen.
Mätbara mål, kvalitetskriterier, modeller och nyckeltal är sannolikt viktiga för att skolbiblioteket verkligen ska kunna bli en del av arbetet med elevernas måluppfyllelse i skolan. En bättre och mer likvärdig analog och digital medieförsörjning behövs också. Nationella licenser och gemensamma digitala skolbibliotekstjänster kan vara effektiva sätt att möjliggöra detta.
Eskilstuna satsar på moderna utbildningar för alla gymnasieelever
RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt projekt tillsammans med ett antal skolhuvudmän kring skolans digitalisering och verksamhetsutveckling. I slutet av förra året tillkom tre nya partners i samarbetet. Falköpings kommun och Stadsmissionens skolstiftelse har tidigare presenterats. Den här veckan är det dags för Eskilstuna kommunala gymnasieskolor. I torsdags publicerade Spaningen en intervju med Mart Saamel, som är gymnasiestrateg i Eskilstuna kommun.
I Eskilstuna finns tre stora kommunala gymnasieskolor av det klassiska snittet med totalt ungefär 3 600 elever på högskole- och yrkesförberedande program. Digitaliseringen av administration och undervisning är sedan flera år en central del av kvalitets- och utvecklingsarbetet.
Ett digitaliseringsråd driver det praktiska utvecklingsarbetet. Mart Saamel är sammankallande, och förutom honom ingår en skolledare och en förstelärare med digitaliseringsuppdrag från var och en av de tre enheterna. Den nationella strategin för skolans digitalisering tolkas utifrån Eskilstunas behov och förutsättningar, och ligger till grund för en plan som kan möjliggöra en likvärdig utveckling. Rådet har mandat från de tre enheterna att forma strukturer som kan underlätta det här arbetet.
Det finns en stor förhoppning om att samarbetet med RISE och de andra huvudmännen kan få fart på utvecklingsarbetet i Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Bland annat är det viktigt att få hjälp med att utveckla och stärka lärares kompetens när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. Omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte med de andra skolhuvudmännen kan också ge nya perspektiv och driva på utvecklingen.
Den grundläggande målsättningen i Eskilstuna är att alla gymnasieelever, oavsett program, ska få en utbildning som är modern och speglar utvecklingen i samhället. Här är det särskilt viktigt att tänka på att det inte bara handlar om den allmänna digitala kompetensen. Det pågår en snabb och genomgripande digital utveckling i alla branscher, alltifrån byggnad och konstruktion till vård och omsorg. Här måste yrkesprogrammen helt enkelt kunna hänga med, konstaterar Mart Saamel.
I Eskilstuna går 23% av gymnasieeleverna på något av de fem introduktionsprogrammen. Det är förstås avgörande att de kan få den hjälp och det stöd de behöver för att komma vidare. Det ger stora individuella vinster för dem själva, men också för samhället.
Alla gymnasieelever, även de som går introduktionsprogrammen, har varsin dator och hela den digitala infrastrukturen är plats. Nu handlar det istället om att se till att digitaliseringen kan bli en naturlig och självklar del av undervisning och vardag i skolan.
En av förstelärarna på Rinmangymnasiet i Eskilstuna analyserar betyg, frånvaro och elevenkäter från de tre enheterna för att ta fram ett underlag som kan ge stöd åt det fortsatta kvalitetsarbetet. Syftet är att få en samlad bild som såväl rymmer lärarnas prestationer, elevernas resultat som mjuka värden som delaktighet, trygghet och studiero. Skolans uppgift är ju både att utveckla elevernas kunskaper och att bygga fungerande medborgare.
Analyserna visar både styrkor och svagheter i undervisningen ute på skolorna. De pekar också på utmaningar som måste hanteras på ett konstruktivt sätt för att utvecklingen ska leda i rätt riktning. Genom att utgå ifrån den samlade bilden av hur det faktiskt ser ut, blir det möjligt att skapa en större likvärdighet för eleverna.
I arbetet med skolans digitalisering och allmänna kvalitetsutveckling gäller det att inte glömma bort lärarprofessionen och de mjuka värden som den vilar på. Det är en grundläggande förutsättning för att höja utbildningens kvalitet, understryker Mart Saamel.
Veckans spaning
13 mars arrangerar Viralgranskaren och Metro Källkritikens dag i Stockholm för tredje året i rad. Syftet är visa hur den svenska fejkarenan ser ut och att göra det lättare för alla att själva bli bättre viralgranskare. Programmet vänder sig både till skolan och till allmänheten. Arrangemanget är helt kostnadsfritt, men det krävs att man anmäler sig i förväg
Jack Werner, Metros viralgranskare Åsa Larsson och Johan Wikén samt representanter för Facebook är på plats för att föreläsa och samtala med publiken. Föredragen spelas in och blir tillgängliga på Metros webbplats dagen efter. Även om man inte är på på plats, går det alltså att ta del av det som sägs i efterhand. De här inspelningarna kan användas helt fritt i undervisningen.
