Den tyska skolan, coronapandemin och digitaliseringen
Under våren publicerar Skola Hemma en serie längre artiklar som beskriver hur några olika skolsystem hanterar de utmaningar som uppstår under coronapandemin. Den första handlar om Italien. Den andra artikeln, som kom igår, beskriver vad som händer i Tyskland.
Övergången till distansundervisning över nätet var en besvärlig utmaning för många tyska skolor. Problemen berodde bland annat på bristande digital infrastruktur, låg datortäthet samt lärares och elevers begränsade digitala kompetens. Detta trots att en satsning på digitalisering redan är igång.
Ett år före pandemin startade den federala regeringen och de sexton delstaterna den gemensamma satsningen DigitalPakt Schule. Alla skolor ska få en modern digital infrastruktur och lärarna ska lära sig använda de nya möjligheterna i sin undervisning. Under pandemin har DigitalPakt Schule kompletterats med satsningar på digitala lärresurser samt fler datorer till lärare och elever.
Tyvärr går utvecklingen fortfarande ganska trögt, trots de uppenbara behoven. En förklaring är att DigitalPakt Schule är omgärdad av byråkrati. Det finns också ett motstånd i många kommuner. De har medvetet hoppat över skolans digitalisering, eftersom de ansvariga inte har sett någon mening med den.
Nederländska IEA arbetar tillsammans med forskningsinstitutet IPN i Leipzig och Hamburgs universitet med studien Kontinuität und Wandel der Schule in Krisenzeiten (KWiK). Syftet är att ge Tysklands skolor ett långsiktigt stöd som kan hjälpa dem hantera de utvecklings- och förändringsbehov som blivit synliga under pandemin.
En av forskarna som arbetar med studien, konstaterar att skolan måste komma ikapp när det gäller digitalisering och pedagogisk utveckling för att kunna hantera den här typen av utmaningar. För ett år sedan var det en nödsituation och det behövdes snabba lösningar. Nu är det dags att förbättra didaktiken. Undervisningen kan inte längre vara statisk och monologisk, utan det gäller att arbeta mer med dialog och återkoppling: Det handlar helt enkelt om att försöka skapa en mer aktiv och samarbetsinriktad undervisning.
De utmaningar som den tyska skolan möter under pandemin handlar inte enbart om teknik eller pedagogik. En annan viktig fråga är hur ungas livskvalitet och psykiska välmående påverkas. Förra året inledde forskare vid Universitätsklinikum Hamburg-Eppendorf den långsiktiga studien COPSY (Corona und Psyche) som undersöker just detta.
Den första delstudien visar att många ungas livskvalitet och psykiska välmående påverkas negativt av pandemin, och det har blivit värre under den andra vågen. Risken är särskilt stor för socialt missgynnade elever och barn som har föräldrar med psykiska besvär. För att möta detta, krävs målinriktade satsningar på hjälp och stöd, bland annat i skolan.
Kanske kan de brister som blivit tydliga under det senaste året leda till att skolutvecklingen börjar ta fart i Tyskland? Forum Bildung Digitalisierung är en förening av nio stiftelser som har en viktig roll i tysk debatt och samhällsutveckling. Nu vill man, tillsammans med personer som är verksamma i civilsamhälleliga organisationer och initiativ, ta fram visioner och konkreta handlingsplaner som kan leda till en mer framtidsinriktad skola. I november – när Konferenz Bildung Digitalisierung arrangeras – får vi veta mer om vad de har kommit fram till.
Ny rapport från OECD om ett år av pandemi, skolstängningar och digitalisering
OECD har tillsammans med Unesco, Unicef och Världsbanken, under det senaste året följt hur skolsystem runt om i världen försöker lösa de problem som pandemin skapar. Nu har preliminära observationer och analyser samlats i en rapport som OECD publicerade på skärtorsdagen.
En viktig – och allvarlig – observation är att länder med lågpresterande skolsystem har genomfört skolstängningar i högre grad än andra länder. Det finns en uppenbar risk för att klyftorna inom landet ökar och att de här länderna halkar efter ännu mer i den globala utvecklingen. Samtidigt satsar många länder på att ge eleverna likvärdiga möjligheter genom olika typer av stödåtgärder. Det är också tydligt att den digitala teknologin fungerar som en livlina som gör det möjligt att bevara kontinuiteten i undervisningen.
I rapporten betonas värdet av att skolsystemen lär av erfarenheterna under pandemin och att de börjar reflektera kring hur infrastruktur, lärmiljöer, undervisning och bedömning behöver utvecklas och förändras framöver. De förändringar som behöver göras kommer att kosta mycket pengar, men att inte genomföra den här typen av satsningar kommer att visa sig vara ännu mer kostsamt, säger OECD.
PISA 2022 ska visa hur pandemin påverkat eleverna
I början av veckan publicerade Times Educational Supplement en kort intervju med OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher. Han berättar att en del av nästa PISA-undersökning – som genomförs nästa år – ska ge en bild av hur elevernas utbildning och lärande har påverkats av pandemin. Schleicher betonar att det finns en hel del kunskap om hur skolsystemen har hanterat utmaningarna, men elevernas perspektiv får inte glömmas bort.
Syftet är inte enbart att fästa blicken på elevernas kunskapsutveckling, utan det gäller också att ta reda på hur deras sociala och känslomässiga utveckling har påverkats, tillägger han. Det är nödvändigt att få hela bilden för att kunna dra nytta av alla viktiga erfarenheter från pandemin i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Satsning på praktiknära forskning
I forsknings- och innovationspropositionen, som regeringen presenterade i december, föreslås en ökad satsning på praktiknära forskning i skolan. Det är en viktig del av arbetet med att stärka den vetenskapliga grunden, vilket i sin tur ger bättre möjligheter att utveckla undervisningen och förbättra skolan.
I tisdags beslutade regeringen att införa ett nytt statsbidrag som är tänkt att stärka skolans utvecklingsarbete ytterligare. Bidraget gör det möjligt för lärare och förskollärare med en licentiat- eller doktorexamen att arbeta med praktiknära forskning under delar av sin arbetstid.
Förutsättningen är att läraren ägnar minst 30% av sin arbetstid åt forskningen och att huvudmannen bidrar med minst lika mycket finansiering av kostnaden som statsbidraget ger. Läraren ska ägna minst 30% av sin arbetstid åt forskning, och statsbidraget motsvarar högst 15% av lönen.
I år avsätts 12.5 miljoner kronor för den här satsningen. Nästa år kommer regeringen att satsa dubbelt så mycket, det vill säga 25 miljoner kronor. Förordningen träder i kraft 1 maj.
Kompetensförsörjning och livslångt lärande ska stärkas och utvecklas
Regeringen arbetar sedan förra året med fyra strategiska samverkansprogram som fokuserar på varsin samhällsutmaning där det behövs nytänkande och andra perspektiv. Kompetensförsörjning och livslångt lärande är en av dem.
I november tog Spaningen upp Kompetens.nu, en webbaserad lärplattform som ger tillgång till aktuella, relevanta och kvalitetssäkrade utbildningar. Igår beslutade regeringen att Vinnova fram till 2024 tillsammans med andra myndigheter och aktörer ska utveckla den här typen av infrastruktur ytterligare.
Vinnova tillförs totalt 65 miljoner kronor för att finansiera innovativa samverkansprojekt som underlättar kompetensförsörjning och livslångt lärande. Dels handlar det om att utveckla samarbetet mellan regioner och högre utbildningar, men det är minst lika viktigt att främja samverkan mellan näringslivet och olika delar av utbildningssystemet.
