Ur nyhetsflödet vecka 15

Pandemin synliggör den socioekonomiska klyftan i den engelska skolan

Hur hanterar olika länders skolsystem de utmaningar som blir synliga under coronapandemin? Skola Hemma tar under våren en närmare titt i en serie artiklar. Italien var först ut, sedan följde Tyskland och den här veckan är det dags för England.  

Skolorna i England har sedan slutet av mars förra året varit stängda under flera perioder för att motverka smittspridning. Redan efter en månad visade The Sutton Trust i en rapport att offentliga och fristående skolors förutsättningar att undervisa på distans ser helt olika ut.

Hälften av eleverna i fristående skolor fick under början av pandemin undervisning över nätet varje dag. På de offentliga skolorna var det i genomsnitt bara en femtedel. När skolorna stängde hade 60% av lärarna på fristående skolor tillgång till en lärplattform. På offentliga skolor i socialt välmående områden rörde det sig 37%, och på skolor i utsatta områden var det inte mer än en knapp fjärdedel som hade det.

Skillnaderna är också stora när det gäller tillgång till datorer och Internet i hemmet. 15% av lärarna i socialt utsatta områden säger att runt en tredjedel av deras elever inte har de här möjligheterna.

Strax innan The Sutton Trust publicerade sin rapport, beslutade regeringen att satsa 400 miljoner pund på att öka skolornas och elevernas tillgång till datorer, lärplattformar och Internet. En uppföljande rapport som The Sutton Trust publicerade i januari, visar att förändringarna tyvärr går långsammare än förväntat. Det är inte mer än 10% av lärarna på de engelska skolorna som uppger att alla elever kan delta i distansundervisning över nätet.

Education Endowment Foundation konstaterade i en rapport förra sommaren att den högst ojämna tillgången till distansundervisning ger en ökad risk för att elever tappar kunskaper och halkar efter i undervisningen. Några månader senare presenterade regeringen Catch-up Premium: en satsning på en miljard pund som ska ge behövande elever bättre tillgång till kompletterande undervisning och pedagogiskt stöd. 

Elevers och lärares psykiska hälsa och välmående är ett annat viktigt område där regeringen genomför stödjande insatser. När skolorna öppnade sina lokaler för undervisning igen i augusti förra året, inleddes satsningen Wellbeing for Education Return, som avslutades i mars. Syftet var både att hantera de problem som uppstått på grund av pandemin och att arbeta mer långsiktigt.

Vad kommer pandemin att innebära för den engelska skolan på lite längre sikt? British Academy analyserar i två rapporter pandemins konsekvenser för samhället och ger även förslag på insatser som kan lösa problemen och driva utvecklingen framåt.

De socioekonomiska faktorerna avgör hur befolkningen påverkas, till exempel hur kunskapsskillnaderna mellan eleverna ökar. En lösning av det här problemet förutsätter ett fungerande samarbete mellan staten och civilsamhället, menar British Academy. Utbildningssystemet måste också bli mer agilt och kunna dra nytta av digitaliseringen för att möta de utmaningar och problem som ständigt uppstår.

Handbok om hur återgången till klassrumsundervisning ska gå till

Skolorna i USA har i stor utsträckning varit stängda under pandemin. Just nu genomförs massvaccinationer över hela landet och eleverna är på väg tillbaka till skolan. 

Det federala utbildningsdepartementet har publicerat en handbok i två volymer för att ge landets skolor vägledning om hur återgången till klassrumsundervisning ska gå till. Det handlar både om att värna allas hälsa och om att ge det pedagogiska, sociala och psykologiska stöd som behövs.

Den första volymen, som kom för två månader sedan, innehåller vägledningar och praktiska exempel som rör maskanvändning, fysisk distansering och andra åtgärder som hindrar smittspridning. Syftet är att göra det enklare för skolorna att skapa en trygg och säker lärmiljö för alla elever och lärare.

För en vecka sedan var det dags för den andra volymen. Den tar bland annat upp vad som behöver göras för att kompensera för förlorad undervisning, åtgärder för att ge alla elever likvärdiga digitala möjligheter, värdet av tillgång till skolmat, olika stödåtgärder som hjälper eleverna att klara sina studier, och så vidare. Ett annat nyckelområde som behandlas är främjandet av skolpersonalens fysiska och psykiska välmående.

Universitätsschule Dresden – en skola med sikte på framtiden

Läsåret 2019/20 startade Dresdens tekniska universitet tillsammans med staden Dresden forskningsprojektet Universitätsschule Dresden. Under femton år ska forskare och lärare undersöka och pröva nya, innovativa sätt att undervisa och lära. 

Universitätsschule Dresden är en kommunal skola som är kostnadsfri och öppen för alla. Från och med förra läsåret ges undervisning för 360 elever i årskurs 1-6, och man hoppas snart kunna undervisa till och med årskurs 10. Skolan används även i praktik och fortbildning av blivande och yrkesverksamma lärare. 

Det handlar om utforskande lärande, som bedrivs i projekt istället för ämnen, och eleverna samarbetar i olika årskursöverskridande projektteam. Projekten genomförs i riktiga arbetsrum – till exempel laboratorium, verkstad, kök, trädgård och kontorslokaler – istället för i traditionella klassrum. 

Undervisningen bedrivs sedan starten i en traditionell skolbyggnad från 70-talets DDR. På sikt vill man bygga ett helt nytt lärandehus, med Gymnasium Bondenwald i Hamburg som förebild. 

Eleverna ska lära sig att ta ansvar för sitt eget lärande och ges möjlighet att förverkliga sina drömmar och ambitioner. Universitätsschule Dresden har utvecklat program för undervisning och administration som är anpassade efter verksamhetens förutsättningar och behov.  

Programmen används även till att samla in data som kan användas i forskningen. Under projektets gång hoppas forskarna kunna besvara en rad viktiga frågor om hur digitaliseringen påverkar skolans organisation och verksamhet, didaktik och lärande samt hur lärarens roll förändras när undervisningen bedrivs i andra former än den traditionella. 

Universitätsschule Dresden är det enda forskningsprojektet av det här slaget i Tyskland. Det följs sedan hösten 2020 av en utvärderingsgrupp med sjutton forskare och lärare från Tyskland och Österrike.

Burlövs kommun satsar på VR i undervisningen

Kvalitetsteamet i Burlövs kommun – som arbetar med lärares professions- och undervisningsutveckling – har under de senaste åren intresserat sig för hur VR kan användas för att förstärka undervisningen i olika ämnen. 

Från våren 2019 och ett år framåt genomfördes projektet VR-piloterna. 28 lärare vid 19 enheter i kommunen, från förskolan till vuxenutbildningen, fick i uppdrag att undersöka hur VR-headsets kan användas i undervisningen. En viktig del i projektet var att eleverna inte enbart skulle vara konsumenter av innehåll, utan att de också skulle vara producenter.

Det var tydligt att VR kan användas som hävstång för lärandet i flera ämnen – alltifrån matematik och naturkunskap till svenska och engelska – med hjälp av kreativ planering och skickligt lärarhantverk. I höstas spetsades projektet mot färre enheter, bland annat Svenshögsskolan (F-6) och gymnasieenheten. Förutom att sprida användningen av VR på respektive enhet, har arbetet fokuserat på vilken didaktik och metodik som ger bäst resultat.

Under vår- och höstterminen genomför Kvalitetsteamet en studie för att få en bättre förståelse av hur VR kan användas för att utveckla undervisning och lärande. Genom att observera, dokumentera, analysera och diskutera lärares och elevers användning av tekniken, hoppas man kunna se vilka faktorer som är avgörande för att undervisningen ska fungera. Kvalitetsteamet vill också veta mer om hur elevers lärande utvecklas och hur lärarens design av undervisningen förändras när VR används.

Resultatet kommer att offentliggöras när studien är avslutad.

En stabil grund för kompetens och livslångt lärande i Finland

För en vecka sedan presenterade den finska regeringen en redogörelse av visioner, åtgärder och mål för utbildningspolitiken fram till 2040. Syftet är både att lägga en grund för beslutsfattandet och att öppna för en bred diskussion i riksdagen och i samhället. Teknikutvecklingen och de demografiska förändringarna ställer krav på nya sätt att tänka och arbeta och förutsätter ett livslångt lärande. 

Redogörelsen sätter den lärande människan i centrum och betonar värdet av att det finns en växelverkan mellan utbildningarna och det omgivande samhället. Betydelsen av en jämlik tillgång till utbildning lyfts också fram. Det är en nyckelfaktor i Finlands samhällsutveckling och måste även värnas framöver. Målet är att Finland om 20 år ska höra till de främsta länderna i världen när det gäller forskning, utbildning och kompetens. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *