Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.
Standarder för datadrivna processer i skolan
I tisdags släpptes rapporten Standarder för datadrivna processer i skolan, skriven av Jan Hylén, utredare på RISE, och Johanna Karlén, kvalitetschef på Swedish Edtech Industry. I onsdags sammanfattades den på Spaningen.
Rapporten är resultatet av en studie som Swedish Edtech Industry genomfört tillsammans med RISE, Lidingö stad och Linköpings universitet, med delfinansiering av Vinnova.
Utgångspunkten är att det krävs en datadriven utveckling av undervisning och administration för att få ordentlig fart på skolans digitalisering. Idag hindras det av att informationen är inlåst i olika leverantörers slutna system, som i regel inte kan kommunicera med varandra. Ett sätt att lösa detta är att aktörerna gemensamt tar fram en öppen standard och en enhetlig struktur för hur data ska organiseras, så att systemen kan utbyta information. Då blir det möjligt att koppla samman, analysera och använda relevanta data i den dagliga verksamheten.
I rapporten konstateras att en nationell satsning på standarder för datadrivna processer ger bättre förutsättningar för en mer samlad och likvärdig utveckling av den svenska skolan. Författarna beskriver och analyserar nuläget och visar en möjlig väg framåt. Analyser och rekommendationer har löpande remitterats till och förankrats hos berörda myndigheter, huvudmän, organisationer och företag.
Det pågår redan flera insatser inom det här området. En arbetsgrupp inom TK 450 på SIS, en teknisk kommitté inriktad mot it-standarder för lärande, är i färd med att ta fram version 2 av SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Det här arbetet är väl förankrat hos alla relevanta aktörer.
Den stora utmaningen framöver blir att se till att alla leverantörer verkligen tillämpar standarden i sina system och att skolhuvudmännen kräver detta när de upphandlar. Swedish Edtech Industry försöker underlätta detta genom att ge konkreta råd och tips till båda parter, bland annat med hjälp av tjänsten Edtechkartan.
Skolverket har tillsammans med SKR tagit initiativ till Forum för informationsstandardisering inom skolväsendet (FFIS). 3 december arrangeras det första mötet, dit såväl nationella aktörer som representanter för huvudmännen är inbjudna. Inom ramen för det här initiativet kommer man att ta upp frågor som har stor betydelse både för skolans och edtechbranschens utveckling.
I rapporten lyfts FFIS fram som ett viktigt i steg i det fortsatta arbetet. Det finns en förhoppning om att forumet kan samla och styra den nationella utvecklingen inom det här området, och även skapa en större förståelse för att arbetstempot behöver intensifieras under de närmaste åren.
Hur påverkas elever studieprestationer av att ha en egen dator?
Lär sig elever mer när de får varsin dator eller platta att använda i skolan? Denna intrikata fråga ger tre analytiker vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) ett svar på i en rapport som publicerades tidigare i veckan. Rapporten finns i en svensk och en engelsk version.
För att besvara frågan, har de tittat närmare på hur högstadieelevers resultat på nationella prov i engelska, matematik och svenska samt övergången till gymnasiet påverkas av tillgången till en egen digital enhet. Deras svar är att de varken kan hitta några tydliga positiva eller negativa effekter. De kan dock skönja vissa negativa effekter bland elever som har föräldrar med lägre utbildning. Dessa elever får något sämre resultat i matematik och sannolikheten att de ska börja på ett studieförberedande gymnasieprogram sjunker i viss grad. Utöver detta finns det också tecken på att tillgången till platta kan leda till sämre resultat på nationella provet i svenska. Vad detta kan bero på har man inte undersökt.
Resultatet bygger på en komparativ statistisk analys av elevdata från 26 kommuner av varierande storlek, från Malmö i söder till Pajala i norr. Åtta kommuner är små (mindre än 25 000 invånare), fjorton är medelstora (mellan 25 000 och 99 999 invånare) och fyra är stora (minst 100 000 invånare). Totalt rör det sig om 50 000 elever. Ungefär femton procent av dem hade tillgång till en egen dator eller platta under en del av sin högstadietid.
Hälften av kommunerna har genomfört en satsning på varsin dator på högstadiet någon gång under perioden 2008 till 2016. Den andra hälften har inte gjort det. Det betyder inte att eleverna på skolor i de här kommunerna inte har haft tillgång till datorer under sin högstadietid. Precis som det påpekas i rapporten, används datorer och plattor i varierande grad på i stort sett alla svenska skolor. Enda skillnaden är att de här eleverna inte har haft någon egen dator som de har ständig tillgång till.
De tre analytikerna har använt nationella registerdata med uppgifter om resultat på nationella prov och uppgifter om gymnasieval. Dessa data har kompletterats med information om elevernas kön och ålder samt deras föräldrars invandringsbakgrund, utbildning och inkomster.
Analysen bygger på en skattning av orsakssamband. Den “kausala” effekten av att eleverna har en egen dator bygger på antagandet att resultaten på jämförelseskolorna över tid motsvarar de som dessa elever skulle ha haft om deras skolor inte genomfört någon en-till-en-satsning.
I rapporten påpekas att analysen, på grund av viktiga metodologiska skäl, fokuserar på den första tiden efter att skolan inlett satsningen på varsin dator. Med andra ord kan det finnas initiala problem som försvinner över tid, efterhand som lärarna får fortbildning och samlar på sig erfarenheter, tillägger man. Detta tycks inte uppfattas som något avgörande problem för studien.
Det uttalade syftet är att undersöka om det finns någon entydig koppling mellan en ökad datortillgång (och förmodad användning) och en förbättring av elevernas prestationer på standardiserade nationella prov på högstadiet. Man lyckas dock inte hitta någon sådan, vilket inte är särskilt förvånande. Åke Grönlund konstaterar redan i inledningen av boken Att förändra skolan med teknik: bortom “en dator per elev”, med referenser till studier av Larry Cuban och Ola Erstad, att forskningen sedan länge kan visa att en sådan koppling inte finns. Boken, som gavs ut 2014, summerar Unos uno, den hittills mest omfattande svenska undersökningen av en-till-en-satsningar och hur it och digitala medier används i undervisningen.
En ökad tillgång till datorer och digital infrastruktur är inte tillräckligt för att skapa förändring och utveckling i skolan, skriver Åke Grönlund. Istället handlar det om att lärare ska lära sig att använda de tekniska möjligheterna på sätt som förbättrar undervisningen och bidrar till att öka elevernas lärande. Först då går det att se tydliga positiva effekter. Men det sker inte över en natt och kräver ett långt, systematiskt och organisationsövergripande arbete.
Den här rapporten från IFAU fäster enbart blicken på elevers tillgång till datorer och intresserar sig till exempel inte för hur de används i undervisningen, hur satsningen har genomförts, om det finns något tydligt strategiskt mål som följs upp eller om lärarna har fått någon fortbildning. Därmed blir det också svårt att bidra med något som kan föra kunskapsläget och diskussionen framåt.
ProfessionsKapacitet
Förra veckan presenterade Danmarks Evalueringsinstitut (EVA) en utvärdering av den nationella satsningen ProfessionsKapacitet, som genomfördes från mars 2017 till och med december 2018. Syftet var att ge bättre förutsättningar för yrkeshögskolorna (som utbildar och fortbildar grundskollärare) att erbjuda kvalificerad it-didaktisk fortbildning som kan möta de kommunala grundskolornas behov av yrkesmässig digital kompetens. Samtliga sex yrkeshögskolor deltog i satsningen, liksom skolledare och lärare från sjutton kommuner i olika delar av landet.
Utvärderingen består av två delar. Den ena delen tittar närmare på vilka faktorer som påverkar fortbildningarnas kvalitet, det vill säga hur de stärker lärares förmåga att använda it och digitala medier på ett väl fungerande sätt i undervisningen. Endast den här delen tas upp i veckans spaning. Den andra delen analyserar hur yrkeshögskolorna arbetar för att stärka lärarutbildarnas it-didaktiska kompetens, så att de kan utveckla lärares och skolledares kunskaper och förmågor inom området.
Utvärderingen tar upp tio framgångsfaktorer under en fortbildnings tre faser: planering, genomförande och avslutning.
- Under planeringsfasen är det viktigt att se till att fortbildningen är målinriktad efter deltagarnas konkreta behov, möjligheter och förutsättningar att arbeta med it och digitala medier i undervisningen.
- Skolledningen ska sätta ramarna, vara tydliga med förväntningarna på deltagarna samt visa hur fortbildningen ger stöd åt arbetet mot de strategiska målen.
- Sammansättningen av deltagarna ska spegla syftet med projektet. Handlar det till exempel om att utveckla ett arbetslags samarbete kring användningen av it och digitala medier i undervisningen eller är det meningen att lyfta hela kollegiet?
- Var uppmärksam på behovet av att stärka skolledarnas it-didaktiska kunskaper. Det är helt avgörande att de har en god förståelse av såväl utmaningar som möjligheter för att lärarna ska få det stöd som krävs för att de ska kunna omsätta sina kunskaper i praktiken.
- En god användning av skolans resurspersoner förstärker utbytet av den praktiknära kompetensutvecklingen. Det kan till exempel handla om sparring från medarbetare på kommunens pedagogiska lärcenter, som kan ge hjälp och stöd under och efter fortbildningen.
- När fortbildningen genomförs, är det nödvändigt att det finns en klar och tydlig koppling mellan teori och praktik. Det gäller också att deltagarna ges tid och stöd åt att utveckla konkreta undervisningsidéer.
- Deltagarna ska ges möjlighet att prova nya redskap och arbetssätt i sin egen undervisning.
- Deltagarna behöver löpande hjälp och stöd av utbildare och kollegor när de prövar nya verktyg och arbetssätt.
- Fortbildningar som riktar sig till hela skolan kan rubba cirklarna och ge nya perspektiv, öppna vägen för samarbete med andra yrkesgrupper på skolan, och så vidare.
- När en fortbildning avslutas, behövs ett strategiskt fokus på hur kunskaper och förmågor ska förankras och spridas på skolan. Hur ska man se till att fortbildnings- och utvecklingsarbetet fortsätter? Behövs det arbetslagsträffar, temadagar för hela skolan eller något annat?
Veckans tips
För en månad sedan tog Spaningen upp Skolinspektionens kvalitetsgranskning av hur digitala verktyg används i matematik och teknikundervisningen i årskurs 7-9. 9 december arrangerar Skolinspektionen ett webbinarium om kvalitetsgranskningen, där man tillsammans med två undervisningsråd från Skolverket ska presentera resultaten och ge exempel på framgångsfaktorer. De båda undervisningsråden kommer att berätta om vilka typer av stöd Skolverket erbjuder och det ges även möjlighet att ställa frågor.
