Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.
Veckans spaning inleds med en sammanfattning av det samtal om förslaget till nationell handlingsplan för skolans digitalisering som Spaningen nyligen publicerat. Därefter blir det en kort belysning av förslaget till nya läroplaner i Norge. Till sist kommer som vanligt veckans tips, som tar upp en intressant pilotsatsning på digitala läromedel i Danmark.
Nationell handlingsplan för skolans digitalisering
18 mars presenterade SKL ett förslag till nationell handlingsplan för skolans digitalisering. Nyligen publicerade Spaningen ett samtal med Annika Agélii Genlott, projektansvarig på SKL, samt representanter för två kommunala och två fristående skolhuvudmän.
Förslaget bygger på en nulägesanalys och en beskrivning av de behov som finns hos huvudmännen, berättar Annika Agélii Genlott, projektansvarig för handlingsplanen på SKL. Arbetet bygger på en öppen och bred samverkan mellan skola, forskning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle.
Förslaget till handlingsplan rekommenderar arton nationella initiativ och aktiviteter som är kopplade till de tre fokusområdena: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.
I förslaget rekommenderas att Skolverket ges det övergripande ansvaret för att samordna det statliga arbetet med skolans digitalisering. Det sägs också att regeringen och SKL behöver teckna en bred och långsiktig överenskommelse för att se till att alla grundläggande förutsättningar faller på plats i hela landet.
Det är rätt och rimligt att Skolverket ges huvudansvaret för att hålla samman och leda statens arbete, konstaterar Per Wikström, som är chef för Digitalisering och innovation på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad. För att det ska bli möjligt för alla att nå fram till målen i strategin, är det nödvändigt att samordna och styra hela arbetet på ett bra sätt, så att alla rör sig i samma riktning.
I förslaget till handlingsplan rekommenderas att Skolverket ges ett breddat och förstärkt ansvar att arbeta vidare med kompetensutvecklingsinsatser. Per Kassman, digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse, menar att det är en bra idé. Kompetensutveckling är en avgörande förutsättning för att vi ska lyckas med digitaliseringen och Skolverket har redan visat vägen på ett bra sätt. Det är också nödvändigt att det finns en tillräcklig kunskap på alla nivåer i skolan om vad digitaliseringen faktiskt handlar om, tillägger han
Det allra viktigaste är sannolikt att satsa på en höjning av kompetensen på den beslutande nivån bland huvudmännen, anser Viveca Dahl, utbildningschef i Lunds kommun. Deras kunskapsnivå måste höjas, annars finns det risk för att de väljer bort digitaliseringen när budgeten behöver minskas.
Infrastrukturfrågorna får naturligtvis inte heller glömmas bort. Förslaget pekar bland annat på behovet av att samordna standardiseringsarbetet och att ta fram gemensamma tjänster som gör det enkelt och säkert att komma åt och använda digitala lärresurser i undervisningen. Per Wikström menar att det arbete som Skolfederation bedriver kring teknisk standardisering är väldigt viktigt. Fast här skulle det även behövas en sammanhållen innehållstjänst för alla skolor och en smidigare licenslösning än idag, menar han.
Förslaget innehåller även en rekommendation om ett nationellt initiativ kring systematisk datainsamling som kan underlätta uppföljningen av skolans digitalisering. Det välkomnas av Ellen Lindqvist, skolchef på NTI Gymnasiet. Datadriven utveckling hjälper oss att dra slutsatser om vad som fungerar och vad vi faktiskt vet istället för det vi tror oss veta. Då kan vi på allvar börja använda digitaliseringen som en hävstång för att främja elevernas lärande. I det här sammanhanget är den praktiknära forskningen viktig. Därför menar hon att det är bra att behovet att främja samverkan mellan forskarvärlden och skolan lyfts fram i förslaget.
Viveca Dahl tillägger att det är viktigt att knyta tätare band mellan forskning och skola, men det kräver forskningsperspektiv som kan ge ett bättre underlag för den fortsatta pedagogiska utvecklingen. Idag har vi ett kluster av forskare som säger att skärmtiden ska begränsas och ett som säger att digitaliseringen enbart är positiv. Här behövs en forskning som kan se med fräscha ögon
Många har engagerat sig i arbetet med att ta fram ett förslag till handlingsplan och utvecklingsarbetet pågår redan hos en rad huvudmän, säger Annika Agélii Genlott. Men för att vi ska komma i mål, måste både staten och de nationella aktörer som berörs ta sitt ansvar.
Nu krävs det ett regeringsbeslut om handlingsplanen och en ny överenskommelse mellan SKL och regeringen för att alla bitar ska falla på plats och för att vi snabbt ska kunna komma igång. Det är en oerhörd styrka att det finns ett så starkt engagemang i det här arbetet. Men om det inte händer något, kommer väldigt många att bli besvikna och kanske även mista intresset för att engagera sig i de här frågorna.
Förslag till nya läroplaner i Norge
Norska utbildningsdepartementet arbetar just nu med att ta fram nya läroplaner för grundskolan och gymnasiet. De ska knyta ämnesinnehållet närmare elevernas vardag och undervisningen ska hjälpa eleverna att förstå och hantera ett digitalt samhälle i ständig förändring. Eleverna ska bli utforskande, reflekterande, kritiska och kreativa.
18 mars presenterades förslag på nya läroplaner som alla intresserade kan kommentera på nätet till och med 18 juni. I höst ska arbetet vara klart och från och med hösten 2020 ska de nya läroplanerna börja gälla.
Behovet av nya läroplaner hänger bland annat samman med att en nationell strategi för skolans digitalisering började gälla 2017. Strategin sträcker sig till 2021 och har tre nyckelord: framtid, förnyelse och digitalisering. Målet är både att säkerställa att eleverna utvecklar den digitala kompetens som de behöver för att klara sig i samhället och att se till att it och digitala medier används på bästa sätt för att stärka elevernas lärande. Året innan fastställdes nya ramar för lärarutbildningen. Alla blivande lärare ska utveckla den digitala kompetens som läraryrket kräver. Yrkesverksamma lärare ska få kompetensutveckling så att de kan uppfylla kraven
Ett centralt mål är att göra en klarare koppling mellan läroplanens värdegrund och ämnesplanerna och att skapa ett mer tydligt sammanhang inom och mellan olika ämnen. Ett annat uttalat mål är att satsa på fördjupat lärande och att utveckla elevernas förståelse av bärande begrepp och metoder. Det förutsätter att ämnesinnehållet minskar och att undervisningen istället lägger större vikt vid kärninnehåll och kunskapsprogression
Digitalt omdöme, digitalt skapande och programmering ska ges mer plats i skolan och ingå i många ämnen redan från första klass. Algoritmiskt tänkande ses som en viktig problemlösningsstrategi i matematik. Programmering i undervisningen ska användas till att utforska och lösa problem. Det ses som ett bra sätt att utveckla matematisk förståelse.
Digital teknologi och programmering är även viktiga delar i ämnet kunst og håndverk, som är en kombination av de svenska ämnena bild och slöjd. Detsamma gäller för musik, där digitala arbetssätt lyfts fram som en naturlig del. Eleverna ska bland annat använda programmering för att skapa musik.
Källkritik och kritiskt tänkande lyfts också fram i förslagen till nya läroplaner. De samhällsorienterande ämnena ges ett särskilt ansvar i det här avseendet. Det sägs bland annat att de digitala förmågorna ska vara en viktig del av ämnesinnehållet, samtidigt som eleverna ska använda sina digitala förmågor för att visa sina ämneskunskaper. Eleverna ska bli goda problemlösare och se kopplingen mellan de samhällsorienterande ämnena och andra ämnen.
Användningen av digitala lärresurser och utvecklandet av digitala förmågor betonas både i norska och i engelska. När det gäller engelska betonas att en stor del av informationen på nätet är på engelska. Därför är det viktigt att det ingår i undervisningen att söka information och att granska den kritiskt.
När de nya läroplanerna är klara kommer de att finnas i digitala versioner som gör det enklare att se sammanhang inom och mellan ämnena, att arbeta med elevernas progression och att se kopplingen till värdegrunden.
Veckans tips
Snart kommer Kommunernes Landsforening i Danmark att starta en pilotsatsning av en flat rate-tjänst för digitala läromedel. Den ska fungera ungefär som Readly och Spotify. De betyder att skolorna ska kunna välja fritt i utbudet från en mängd olika läromedelsförlag till en fast kostnad. Förlagen får betalt en gång om året, baserat på hur mycket deras material har använts
Konsultfirman Deloitte visade hösten 2017 i en rapport att många danska kommuner köper digitala läromedel från ett förlag och gör dem tillgängliga i en central portal. Tanken med den här satsningen är att skapa förutsättningar för en större mångfald i utbudet och att ge mer metodfrihet åt de enskilda lärarna.
Pilotsatsningen kommer att pågå i nio kommuner under två år, och totalt kommer ungefär 20% av den danska lärarkåren på grundskolan att omfattas. Kostnaden beräknas till 46 miljoner danska kroner och upphandlingsprocessen har nyligen satts igång.
Den danska läromedelsbranschen är starkt kritiska till satsningen och menar att den hotar mångfald och kvalitet. Kommunernes Landsforening hävdar å sin sida att man har fört fruktbara samtal så här långt och konstaterar att arbetet går vidare.
