Ur nyhetsflödet vecka 33

Erfarenheter från pandemin kan utveckla klassrumsundervisningen 

Anne Katrine Kamstrup, seniorkonsult på Danmarks Evalueringsinstitut (EVA), varnar i en debattartikel för att de positiva erfarenheterna från pandemin riskerar att drunkna i den allmänna debatten. Ofta blir det en starkt polariserad diskussion om det ska vara mer eller mindre undervisning över nätet i den danska skolan – men det leder ingenstans. Mer energi borde istället läggas på en didaktisk diskussion om hur erfarenheter från pandemin kan bidra till att utveckla undervisningen i klassrummet, menar hon. 

EVA gav nyligen ut ett magasin på drygt 20 sidor där fyra gymnasielärare berättar om sina erfarenheter och ger en rad exempel på hur man kan tänka om och tänka nytt i undervisningen. Kanske kan det ge bränsle åt lärares tankar och reflektioner kring hur de digitala möjligheterna bäst kan användas i skolans vardag. 

I debattartikeln lyfter Anne Katrine Kamstrup fram tre konkreta sätt att utveckla och utvidga undervisningen med teknikens hjälp:

  1. Alla elever har inte lika lätt för att göra sig gällande i det fysiska klassrummet. En undersökning som EVA genomförde i början av pandemin, visar att ungefär en femtedel av eleverna mådde bättre och blev mer engagerade när de kunde delta i undervisningen via skärmen. Det kan till exempel handla om att elever blir generade när de ska tala inför hela klassen eller att de heller kommunicerar skriftligt än muntligt. Därför kan det vara en bra idé att ibland även låta elever delta virtuellt i undervisningen, för att ge alla möjlighet att komma till sin rätt. 
  1. Lärares återkoppling till eleverna blev mer systematisk och mer konkret när eleverna spelade in korta filmer där de besvarade lärarens frågor. Om även återkopplingen spelas in, kan det vara till nytta för både eleven och läraren i det fortsatta arbetet. Det finns en dokumentation som man kan återkomma till och bygga vidare på.
  1. Lärare blev ofta tvungna att tänka om och att hitta nya arbetssätt som motiverar eleverna när de inte var tillsammans i samma rum. Det ledde bland annat till att undervisningen blev mer verklighetsnära och i högre grad kopplades till elevernas erfarenhet. Så här kan man förstås även arbeta när undervisningen inte längre sker på distans. Utforskandet av nya arbetsformer och läraktiviteter behöver fortsätta för att undervisningen ska utvecklas och förbättras.

Norska unga har överlag klarat pandemin bra

Velferdsforskningsinstituttet NOVA, som är en del av universitetet OsloMet, ansvarar för den webbaserade enkätundersökningen Ungdata, som sedan ett tiotal år tillbaka genomförs bland högstadie- och gymnasieelever i de flesta norska kommuner. Syftet är att få en bättre bild av hur ungas vardag och tillvaro ser ut och vad de förväntar sig av framtiden.  

I årets undersökning, som presenterades i måndags, deltog 140 000 ungdomar från grundskolans årskurs 8 till och med gymnasiets årskurs 3. Undersökningen ägde rum tidigt i våras, ungefär ett år efter att coronaviruset slog till. Men trots att pandemin har inneburit stora påfrestningar, har de allra flesta trots allt hanterat dem på ett bra sätt. 89% instämmer i påståendet “mitt liv är bra” och 77% menar att de har tillgång till att som de önskar sig i livet. 68% konstaterar att pandemin har påverkat deras liv i en positiv riktning och, var tredje gör fler roliga saker med familjen och en knapp fjärdedel menar att stressen har minskat. 

Allt är förstås inte solsken. 27% säger att pandemin i hög eller mycket hög grad har påverkat livet i en negativ riktning, medan 23% anser att den har gjort det till viss del. Det handlar framförallt om att fritidsaktiviteterna och det sociala livet har begränsats. Överlag är det fler flickor än pojkar som upplever att pandemin har påverkat dem negativt, och det gäller i högre grad för de äldre tonåringarna.

Skärmtiden har ökat under pandemin, och för de allra flesta handlar det om att de tillbringar mer tid på sociala medier. 76% av ungdomarna tillbringar minst tre timmar av dagen (utanför skolan) framför en skärm, jämfört med 65% förra året.

Något fler upplever att vardagen i skolan är stressande: 53% jämfört med 48% förra året. Bland flickorna är det sex av tio som ofta eller väldigt ofta upplever stress på grund av skolan. Bland pojkarna handlar det om tre av tio. Vad detta kan leda till på sikt säger undersökningen inte något om. Forskarna pekar på att det inte nödvändigtvis behöver vara negativt, men om många upplever att stressen blir svår att hantera, kan det förstås leda till problem.

87% säger att de trivs i skolan och 84% upplever att lärarna bryr sig om dem. Samtidigt känner sig 73% uttråkade i skolan och 25% säger att de ofta oroar sig över att gå till skolan. Även om den allmänna trivseln i skolan är hög, så är trenden fallande. För 25 år sedan var det 95% av eleverna som trivdes i skolan.

Årets studie visar inte på några större socioekonomiska skillnader. En skillnad är att något fler av ungdomarna från de högre sociala skikten i mindre grad deltar i olika fritidsaktiviteter. Enligt forskarna beror det sannolikt på att idrotten tidvis har varit pausad. Å andra sidan är det fler av dem som gör roliga aktiviteter tillsammans med familjen. Det är också färre som upplever att pandemin har lett till bråk och andra problem hemma.  

GIH forskar om kopplingen mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa

I somras blev det klart att Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) under de närmaste åtta åren kommer att leda ett omfattande forskningsprojekt om hur fysisk aktivitet påverkar den allmänna hjärnhälsan och dess kognitiva funktioner. Tillsammans med KK-stiftelsen och tolv företag satsar man totalt 120 miljoner kronor på forskningsprofilen Center of Excellence in Physical Activity, Healthy Brain Functions and Sustainability (E-PABS).

GIH är sedan 2016 igång med forskning som ur olika perspektiv belyser relationen mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa. Genom att följa människan från tidig barndom till ålderdom, vill forskarna skapa en bättre förståelse för mekanismerna bakom sambanden och samtidigt kartlägga de specifika förutsättningar som gäller under olika faser i livet. 

Det övergripande syftet med E-PABS är att skapa mer kunskap om hur fysiska aktivitetsmönster påverkar hjärnan och att ta reda på hur man kan ge stöd åt hållbara rörelsekulturer i olika delar av samhället, från skolan till arbetslivet och fritiden. Forskningen inkluderar även personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Målet är att forskning och näringsliv tillsammans ska skapa vetenskapligt underbyggda tjänster och produkter som kan bidra till att allas fysiska, psykiska och kognitiva hälsa kan främjas och utvecklas.

Storytel och ljudböcker har en aktiv roll i en av delstudierna, som vänder sig till svenska åttondeklassare. Här vill man ta reda på om promenader eller annan motion i kombination med en ljudbok kan förbättra den psykiska hälsan och hjärnans kognitiva funktioner. 

De elever som deltar i studien ska under schemalagd tid i skolan promenera utomhus samtidigt som lyssnar på en ljudbok. Forskarna kommer att utvärdera ungdomarnas fysiska och psykiska välmående samt deras kognitiva funktioner, såväl före som under och efter studien. Förhoppningen är att cirka 2500 åttondeklassare ska delta i delstudien, som sätter igång under hösten och avslutas 2023. 

Hur påverkar datavisualisering lärares uppfattning av elevers lärande?

Ett nytt forskningsprojekt vid Danmarks Pædagogiske Universitet (DPU) ska undersöka effekterna av digitala läromedels visualiseringar av elevers lärande i projektet Data Visions: Education in the Age of Digital Data Visualizations. Helene Friis Ratner, lektor vid DPU, är projektansvarig.

Inom ramen för projektet ska man ta reda på hur progressionskurvor, benchmarks och kategoriseringen av eleverna i olika färger påverkar lärares formativa och summativa värderingar. Den typen av visualiseringar kan göra mönster tydliga och underlätta lärares förståelse av den data som samlas in. Samtidigt är visualiseringar aldrig neutrala: en del tolkningar gynnas på bekostnad av andra.  

Den ökade användningen av AI i digitala läromedel reser också frågan om visualiseringen av elevdata leder till att bedömningen av elevers lärande helt eller delvis automatiseras. 

Syftet med projektet är att genom kvalitativa studier titta närmare på vilka värderingar och vilken syn på lärande som ligger bakom olika sätt att visualisera. I vilken grad är värderingen av elevernas lärande redan gjord av programmet? Vad händer i praktiken när lärare använder den här sortens hjälpmedel i sitt arbete? 

Visualiseringar är till för att underlätta lärares arbete, men det är problematiskt om de ger facit och föreslår åtgärder, menar Helene Friis Ratner. Visualiseringar som är enkla att förstå får inte reducera den pedagogiska komplexiteten. Därför är det viktigt att lärare verkligen lär sig att tolka och förstå data på ett kritiskt sätt, och att de blir medvetna om att algoritmerna – på gott och ont – gör val innan elevernas data presenteras. 

Projektet handlar dels om att öka lärares förståelse av visualiseringars möjligheter och begränsningar, men det gäller också att visa företagen hur deras produkter används i praktiken och att få dem att reflektera kring vad de behöver tänka på i det fortsatta utvecklingsarbetet. På så vis kan dansk skola kanske på sikt få bättre digitala läromedel, som används på ett kritiskt och kvalificerat sätt av lärarna, så att de underlättar deras undervisning och bedömning. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *