Ur nyhetsflödet vecka 34

Förbered för en fjärde smittvåg

Spridningen av coronaviruset börjar ta fart igen och det finns tecken på att hösten och vintern kan bli jobbigare än förväntat. Därför är det viktigt att vara förberedd på en fjärde våg, konstaterar Skola Hemma i en artikel som publicerades i onsdags. 

Den 23 augusti presenterade Folkhälsomyndigheten en rapport som beskriver tre möjliga utvecklingsförlopp fram till slutet av november. Samtliga scenarier pekar mot en ökad smittspridning och en växande risk för klustersmitta i befolkningsgrupper som ännu inte blivit vaccinerade.

Enligt Folkhälsomyndigheten är osäkerheten om den kommande utvecklingen sannolikt större än den varit någon gång tidigare under pandemin. Dels beror det på att kunskapsläget fortfarande är tämligen bristfälligt, även om forskningen går framåt. Det är också svårt att förutse människors kontaktbeteende och att bedöma deras benägenhet att följa rekommendationer och riktlinjer

Folkhälsomyndigheten betonar att det fortfarande samma grundläggande råd som gäller: Arbeta hemifrån om det är möjligt, stanna hemma och testa dig om du har symptom och se till att du håller avstånd när du möter andra människor.  

Den 10 augusti trädde en ny förordning i kraft som säger att undervisningen i så hög utsträckning som möjligt ska ske på plats i skolans lokaler. Det ställer krav på skolhuvudmän och rektorer att tillsammans med skyddsombud och fackliga företrädare genomföra riskbedömningar och vidta åtgärder som minimerar risken för smittspridning. Att träffas i mindre grupper, att se till att lärare och elever kan hålla rekommenderat avstånd, att se över städrutinerna och att förbättra luftkvaliteten i skolans lokaler är några exempel på möjliga åtgärder. 

Att underlätta provtagning för eleverna snabbar upp smittspårningen och effektiviserar skolhuvudmannens arbete. Men den mest effektiva åtgärden för att hålla smittspridningen under kontroll är att se till att så många som möjligt blir vaccinerade. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att elever som fyller 16 år under året ska erbjudas vaccination. Arbetet med att vaccinera gymnasieelever är redan i full gång, men det är fortfarande stora skillnader mellan regionerna.

Även om huvudregeln är att undervisningen ska ske i skolans lokaler, är det avgörande att skolchefer och rektorer snabbt kan ställa om till fjärr- och distansundervisning om det blir nödvändigt. I förra veckan presenterade Skolverket stödmaterialet Koll på pandemins påverkan, som gör det lättare att överblicka nuläget samt att planera och genomföra konkreta åtgärder.

Strax före sommaren publicerade RISE en uppdaterad version av stödmaterialet för scenarioplanering, som vänder sig till beslutsfattare och skolledare. Scenarioplanering handlar om att använda sina kunskaper och erfarenheter för att ta fram realistiska, relevanta och tydliga framtidsbilder som underlättar planeringsarbetet. Därmed blir det lättare att se vilka utmaningar skolan kan stå inför under den närmaste tiden, vilka förberedelser som kan bli nödvändiga och vilka steg som kan behöva tas.

Vad krävs för att lyckas med nätbaserad undervisning?

När pandemin slog till förra året, blev skolor och högre utbildningar tvungna att snabbt ställa om till distansundervisning över nätet. Det innebar stora utmaningar på många håll, men för en del fungerade det riktigt bra och både lärare och studerande känner sig nöjda. Vad beror det på? Vilka åtgärder är viktiga för att övergången ska fungera?

Doug Specht är forskare vid Westminster University i London. Han har tillsammans med tre kollegor genomfört en fallstudie av hur man gick tillväga på det egna universitetet, vars resultat nyligen publicerats: Developing Belief in Online Teaching. Efficacy and Digital Transformation.

Studien fäster blicken på de åtgärder som genomfördes för att underlätta övergången till nätbaserad undervisning. Förutom en analys av hur själva ledningsarbetet gick till, tittar forskarna också närmare på utformning och genomförande av en sex veckor lång fortbildningskurs för lärarna i hur man planerar och bedriver undervisning på nätet.   

Arbetet med övergången inleddes med en enkät bland de lärare som deltog i fortbildningen, så att de som ledde och genomförde kursen skulle få en bättre förståelse för deras behov. Därefter arrangerades fortbildning, som blandade fysiska och virtuella sammankomster. 

Kursdeltagarna fick lära sig hur man skapar virtuella lärgemenskaper, hur man tar fram kursinnehåll, hur man främjar engagemang och samarbete, hur bedömningsarbetet kan gå till, och så vidare. Det blev mycket hårt arbete, men ansträngningarna visade sig bära frukt. 79% av de studerande vid Westminster University var nöjda med genomförandet av den nätbaserade utbildningen. Detta ska jämföras med resultatet i en undersökning som Pearson och Wonkhe publicerade tidigare i år, där det nationella genomsnittet för brittiska högre utbildningar låg på 41%. 

Lärarna var också väl tillfreds med utfallet. 80% menade att de hade fått ett gott stöd när de gick över till att undervisa över nätet. De kände sig säkra på hur de skulle gå tillväga för att få undervisningen att fungera. 

Forskarna identifierar tre avgörande faktorer för framgången:

  1. Lärarna genomförde förändringen tillsammans. Alla skulle delta i fortbildningen oavsett förkunskaper. De som redan hade erfarenhet av nätbaserad undervisning, fungerade som stöd för sina kollegor och gav dem hjälp och stöd. De förväntades inte driva på utvecklingen, utan skulle istället se till att alla kollegor “kom med på tåget”. 
  1. Kursplanerna och undervisningens design stod i centrum – inte tekniken. En tvåstegsmodell användes: Vad brukar fungera när du undervisar? Hur blir det möjligt att bygga vidare på de erfarenheterna på nätet, med utgångspunkt från de verktyg som är tillgängliga? Det var besvärligt att tänka om kring undervisningen när förutsättningarna förändrades. Lärarrollen blev inte heller densamma som när alla är på plats rent fysiskt. Men det blev lättare när inte allt kretsade kring tekniken och dess många möjligheter.
  1. Lärarna arbetade mot ett tydligt mål. Det handlade om att förbereda alla för att undervisa på ett bra sätt under de nya omständigheterna. Sex veckor innebar tillräckligt med tid att diskutera och reflektera kring didaktiska frågor och problemställningar. Tonvikten låg på de psykologiska processer som är viktiga för att skapa och upprätthålla lärares identitet på högre utbildningar. Det gjorde det lättare att anta en delvis ny roll och att komma över de tekniska och pedagogiska trösklarna. 

Jacobs Foundation vill stärka edtechs positiva effekter

Jacobs Foundation är en privat stiftelse i Schweiz som sedan 1989 stöder vetenskapliga och praktiska projekt som främjar barns och ungas lärande och utveckling. Det strategiska målet för de närmaste åren, är att Jacobs Foundation ska bli en av de ledande stiftelserna i världen inom det här området. Fram till 2030 ska man totalt satsa 500 miljoner schweizerfranc på att stärka utbildning och lärande i hela världen. Arbetet sker inom tre områden: Learning Minds, Learning Schools och Learning Societies.  

I tisdags berättade Jacobs Foundation om ett nytt initiativ inom ramen för den gällande strategin. 40 miljoner schweizerfranc ska användas till att stärka edtech-branschens möjligheter att utveckla skolans undervisning och elevers lärande i en positiv riktning över hela världen. Det finns en enorm utvecklingspotential, men det förutsätter ett gott samarbete mellan riskkapital, näringsliv och forskning, menar Jacobs Foundation.

30 miljoner schweizerfranc tillkommer satsningen Learning EdTech Impact Funds (LEIF). Pengarna kommer att ges till riskkapitalfonder som förbinder sig att basera sina investeringsbeslut på evidens, att sprida sina satsningar mer jämnt över världen och att samarbeta kring forskningsprojekt. 

Connecting the EdTech Research EcoSystem (CERES) får 10 miljoner schweizerfranc. CERES kommer att ledas från University of California Irvine och går ut på att skapa ett tätare samarbete mellan näringsliv och tvärvetenskaplig forskning inom edtech-området. Den växande digitala klyftan och hur den kan överbryggas är ett exempel på forskningsområden som man kommer att ta tag i. Satsningen från Jacobs Foundation är tänkt att lägga grunden för verksamheten, men på längre sikt ska den bli självförsörjande. 

En allians mellan stiftelser som finansierar edtech-satsningar och forskning, som ska ledas av Jacobs Foundation, är på väg att skapas: Education Foundations Investing in Research and Systems Transformation​ (EdFIRST). Alliansen ska fungera som en lärgemenskap som stärker ekosystemet inom edtech-området och driver på utvecklingen mot evidensbaserade investeringsbeslut. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *