Ur nyhetsflödet vecka 31

Vidareutbildning och livslångt lärande i ett internationellt perspektiv

Den oberoende danska tankesmedjan DEA publicerade nyligen en rapport som jämför åtgärder och tendenser kring vidareutbildning och livslångt lärande i åtta länder: Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Singapore, Storbritannien (Skottland), Sverige och Tyskland (Bayern). 

Syftet med rapporten är att ge inspiration till initiativ som kan bidra till att stärka det livslånga lärandet i Danmark. Det blir allt viktigare i takt med att tekniken, välfärdsbehoven och demografin utvecklas och förändras. 

DEA konstaterar bland annat att individuella lärandekonton blir allt vanligare i länder där man redan arbetar systematiskt med livslångt lärande och vill utveckla verksamheten vidare. I rapporten handlar det om Frankrike, Nederländerna, Norge och Tyskland.  

Finansieringen av det livslånga lärandet skiljer sig åt mellan länderna. I några är det staten som har ansvaret och i andra är det arbetsmarknadens parter. 

Rapporten betonar att systematisk studievägledning och stöd är avgörande för att kunna engagera hela befolkningen, oavsett utbildningsbakgrund, i ett livslångt lärande. 

Hur kan staten underlätta näringslivets kompetensförsörjning?

Tidigare i år presenterade Myndigheten för tillväxtpolitiska analyser och utvärderingar (Tillväxtanalys) resultatet av ett ramprojekt som utreder vilken roll staten kan spela för att underlätta näringslivets kompetensförsörjning. Vilka typer av åtgärder fungerar bäst? Finns det kunskapsluckor som behöver täppas till för att statens insatser ska fungera bättre? 

I onsdags publicerade Spaningen en artikel som sammanfattar slutsatserna

Tillväxtanalys slår fast att yrkeshögskoleutbildningar är lönsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Löneutveckling och arbetsmarknadsanknytning påverkas positivt i alla åldersgrupper, för båda könen. De som har genomfört en yrkeshögskoleutbildning blir mer rörliga på arbetsmarknaden, vilket bidrar till att skapa den dynamik och flexibilitet som krävs när samhället och arbetsmarknaden snabbt förändras. Tillväxtanalys föreslår därför fortsatta statliga satsningar på den här utbildningsformen.

I flera europeiska länder är det vanligt att staten subventionerar företags inköp av externa utbildningar för att stimulera kompetens- och verksamhetsutveckling, till exempel genom skatteavdrag. Detta diskuteras även i Sverige, men här manar Tillväxtanalys till försiktighet. 

Det är inte enbart medarbetarnas lärande och yrkeskompetens som påverkar ett företags förmåga att möta nya utmaningar. Aktuell forskning visar att företagsledningens förmåga att organisera och använda kunskapen sannolikt är minst lika viktig. Dessutom saknas analyser som tydligt kan visa att den samhällsekonomiska vinsten överstiger kostnaden för subventionerna.

Tillväxtanalys menar att insatserna ska syfta till att öka företags kunskaper om utbildningsmöjligheter och utbildningsutbud samt ge grundläggande stöd och information om hur verksamhetsrelevant kompetens kan utvecklas och organiseras. Staten ska spela en strategisk och marknadskompletterande roll, med åtgärder som utgår ifrån företags förutsättningar och behov och bygger vidare på deras befintliga nätverk.

Tillväxtanalys tar även upp behovet av ett sektorsövergripande anslag för att långsiktigt kunna lösa utmaningarna kring näringslivets kompetensförsörjning. I början av juni införde regeringen en ändring i Myndigheten för yrkeshögskolans (MYH) instruktion, som innebär att den tidigare frivilliga samverkan kring kompetensförsörjning med Skolverket, UKÄ, UHR, Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet och Arbetsförmedlingen formaliseras. Arbetet inleds under hösten och MYH ska ansvara för den administrativa samordningen.  

Tyskland lanserar en federal strategi för öppna lärresurser

I slutet av förra veckan presenterade Tysklands förbundsregering ett förslag till en federal strategi för produktion och användning av öppna lärresurser på alla utbildningsnivåer. Strategin knyter an till Initiative Digitale Bildung, som lanserades av den förra regeringen för ett och ett halvt år sedan, och som syftar till att stärka den digitala kompetensen hos hela befolkningen.

Det övergripande målet med strategin är att skapa ett hållbart ekosystem för öppna lärresurser som överskrider den traditionella uppdelningen mellan leverantörer och användare. Tanken är att utbildningsinstitutioner och företag ska börja se sig som delar av ett nätverk, där man tillsammans tar fram öppet undervisningsmaterial (med Creative Commons-licenser) som bidrar till att utveckla utbildningssystemet i en digital riktning. 

För att det här ska bli möjligt krävs en rad insatser, alltifrån kompetensutveckling till moderna tekniska lösningar, utformning av allmänt använda standarder och ett beständigt system för finansiering.  Det handlar om att skapa ett ramverk som gör det möjligt att skapa innovativa lösningar som drar nytta av de möjligheter öppenhet och samarbete kan ge.

Tanken är inte att öppna lärresurser ska ersätta  kommersiella läromedel. Istället ska de fylla en kompletterande funktion och bidra till att få fart på den pedagogiska utvecklingen.

Förbundsregeringen har anslagit 16 miljoner euro för genomförandet av strategin, men förslaget har ännu inte behandlats av förbundsdagen.

Skolverket ska ta fram en ny strategi för skolans digitalisering

För fem år sedan antog regeringen en nationell strategi för skolan som upphör att gälla vid årsskiftet. Skolverket har därför fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny strategi, som ska gälla till och med 2027. 

För att kunna ta tillvara digitaliseringens möjligheter och ge alla barn likvärdiga förutsättningar att utveckla viktiga kompetenser, behöver landets förskolor och skolor utvecklas i samverkan och sträva i en gemensam riktning. Detta lägger samtidigt grunden för näringslivets framtida kompetensförsörjning, konstaterar regeringen. 

Strategin ska bidra till det övergripande målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Förslaget ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt kunskaper och synpunkter från relevanta myndigheter och organisationer. Skolverket ska även utgå ifrån resultaten av utvärderingar och uppföljningar av den nuvarande strategin. 

Relevanta nationella insatser och internationella åtaganden inom digitaliseringsområdet ska också tas med i beräkningen. Här är den långsiktiga visionen och de föreslagna åtgärderna i Europeiska kommissionens handlingsplan för digital utbildning särskilt viktig. 

Regeringen betonar att Skolverket under arbetet med förslaget ska utgå ifrån sitt sektorsansvar för skolans digitalisering. Med andra ord ska myndigheten fungera som en samlande kraft och ett stöd som aktivt driver på utvecklingen. 

Förslaget ska utformas så att det ger förutsättningar för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 december.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.