Samhällsutvecklingen innebär att näringslivet, arbetsmarknaden och kraven på adekvata yrkeskunskaper ständigt förändras. Detta skapar möjligheter och utmaningar för såväl företag som individer. Löpande kompetensutveckling och lärande är nödvändigt för att kunna möta omställningarna. Vilken roll har staten inom det här området? Vad kan göras för att näringslivets kompetensförsörjning ska kunna säkras? Finns det kunskapsluckor som behöver täppas till? Myndigheten för tillväxtpolitiska analyser och utvärderingar (Tillväxtanalys) presenterade tidigare i år preliminära svar på de här frågorna.
Ett ramprojekt med fyra delstudier
Tillväxtanalys verksamhet går ut på att undersöka i vilken mån statens befintliga insatser inom olika områden underlättar en hållbar nationell och regional tillväxt. Myndigheten ska också ge förslag på nya åtgärder som kan förbättra och effektivisera arbetet. Näringslivets kompetensförsörjning framstår som en av de största utmaningarna just nu. Tillväxtanalys har därför genomfört ett ramprojekt som fokuserar på hur statens roll kan se ut.

Ett ramprojekt syftar till att besvara en större, mer övergripande forskningsfråga med hjälp av flera avgränsade mindre studier. I det här fallet har Tillväxtanalys utfört fyra delstudier som sammanställs och analyseras i den avslutande rapporten Beredskap för förändrade kompetensbehov – möjligheter och hinder för kompetensomställning.
- Yrkeshögskoleutbildningens effekter på studenternas löneutveckling och arbetsmarknadsanknytning.
- Kompetensförsörjning i små och medelstora företag.
- Kompetensförsörjning genom livslångt lärande - fem fallstudier i fyra europeiska länder.
- Vad vet vi om personalutbildningars effekter på företag och individer?
Är yrkeshögskolan lönsam ur ett samhällsekonomiskt perspektiv?
Yrkeshögskolans utbildningar har en starkare koppling till arbetsmarknaden och näringslivets behov än andra utbildningsformer. På senare år har antalet studerande ökat kraftigt. Under 2020 var det ungefär 36 000 män och kvinnor som påbörjade sina studier. Det motsvarar ungefär en tredjedel av det samlade antalet som går en eftergymnasial utbildning.
Är den här typen av utbildningar lönsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv? Tillväxtanalys besvarar frågan jakande. Myndigheten visar i sin delstudie att löneutveckling och arbetsmarknadsanknytning påverkas positivt i alla åldersgrupper och för båda könen. De som har genomfört en yrkeshögskoleutbildning blir mer rörliga på arbetsmarknaden och byter i högre utsträckning arbetsgivare, bransch, yrke och region. Det här bidrar till att skapa den dynamik och flexibilitet bland arbetskraften som är nödvändig när samhället och arbetsmarknaden snabbt förändras. Tillväxtanalys föreslår därför fortsatta statliga satsningar på den här utbildningsformen.
Staten ska spela en strategisk och marknadskompletterande roll
I flera europeiska länder är det vanligt att staten subventionerar företags inköp av externa utbildningar för att stimulera kompetens- och verksamhetsutveckling, till exempel genom skatteavdrag. Detta diskuteras även i Sverige, men här manar Tillväxtanalys till försiktighet. Det är inte enbart de anställdas lärande och yrkeskompetens som påverkar ett företags möjligheter att utveckla och stärka sin verksamhet. Aktuell forskning visar att företagsledningens förmåga att organisera och dra nytta av kunskapen sannolikt är minst lika viktig. Det finns också mycket som pekar på att betydelsen kan öka i takt med att ekonomin blir alltmer kunskapsintensiv.

Ett statligt stöd till företags insatser för kompetensutveckling ställer stora krav på tid och kunskap hos berörda myndigheter. Ett ytterligare problem är att det i hög grad saknas forskningsbaserad kunskap om hur företag bäst kan organisera sitt arbete med att utveckla och bygga vidare på medarbetarnas kompetens i sin verksamhet. Det begränsade kunskapsläget gör det svårt att utforma relevanta och verkningsfulla åtgärder, menar Tillväxtanalys. Dessutom saknas analyser som tydligt kan visa att vinsten överstiger kostnaden. Staten bör därför vara restriktiv med sådana satsningar.
Tillväxtanalys menar att statliga insatser bör inriktas mot att öka företags kunskaper om utbildningsmöjligheter och utbildningsutbud och att ge grundläggande stöd och information om hur verksamhetsrelevant kompetens kan utvecklas och organiseras. Staten ska spela en strategisk och marknadskompletterande roll, med insatser som utgår ifrån företags förutsättningar och behov och bygger vidare på deras befintliga nätverk.
Det finns ett stort behov av stöd och vägledning
Regeringen ser validering av yrkeskunskaper som ett viktigt verktyg i kompetensförsörjningsarbetet på regional nivå. I likhet med Valideringsdelegationen menar man att regionerna ska driva på, samordna, stödja och öka kunskapen bland aktörer inom det här området. Men här gäller det att vara medveten om att det ännu inte finns några klara svar på var, när och hur insatser och information bör riktas till företag, påpekar Tillväxtanalys. Det saknas också kunskap om hur den nationella styrningen bäst kan underlätta regionernas arbete.

Under pandemin upplevde flera branscher en snabb utveckling mot mer flexibla arbetssätt och nya sätt att organisera kompetens. Samtidigt som det gav nya möjligheter, upplevde många företag en ökad osäkerhet kring hur de ska göra för att dra nytta av de här kunskaperna och erfarenheterna för att utveckla sin verksamhet. Här finns ett stort behov av stöd och vägledning framöver, menar Tillväxtanalys.
Vilka former av stöd företag behöver beror på en mängd olika faktorer, till exempel geografisk placering, branschtillhörighet och affärsinriktning. Det finns alltså inte någon enhetlig lösning som passar alla. Tillväxtanalys lyfter också fram betydelsen av att resultat och erfarenheter av olika insatser fångas upp och förs vidare för att ge förutsättningar för bestående effekter på regional och nationell nivå.
Det krävs en sektorsöverskridande myndighetssamverkan
Tillväxtanalys tar även upp behovet av ett sektorövergripande anslag för att långsiktigt kunna lösa utmaningarna kring näringslivets kompetensförsörjning. Det krävs en samverkan mellan olika politikområden för att hantera det här, menar man.
I början av juni införde regeringen en ändring i Myndigheten för yrkeshögskolans (MYH) instruktion, som innebär att den tidigare frivilliga samverkan kring kompetensförsörjning med Skolverket, UKÄ, UHR, Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet och Arbetsförmedlingen formaliseras. Arbetet inleds under hösten och MYH ska ansvara för den administrativa samordningen.
Fortsatta analyser av statens roll är nödvändiga
När Tillväxtanalys publicerade sin slutrapport hade riksdagen ännu inte behandlat regeringens proposition Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden, som presenterades i januari. Den godkändes strax före sommaren och innebär en reformerad arbetsrätt, ett nytt omställningsstudiestöd och ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd.
Propositionen medför en rad förändringar för kompetensutveckling och kompetensförsörjning som behöver analyseras framöver, säger Tillväxtanalys i sin slutrapport. Det här förutsätter tillgång till relevanta data, och det är därför nödvändigt att ansvariga myndigheter och organisationer ser till att det blir möjligt. Annars blir det svårt att bygga vidare på erfarenheterna.
Näringslivets strukturer och behov av olika kompetenser befinner sig i ständigt pågående förändring, konstaterar Tillväxtanalys. Alltså är det viktigt att genomföra återkommande analyser av vad staten kan göra för att göra det enklare för företag att få tillgång till och dra nytta av nödvändig kompetens. Det uppkommer hela tiden nya frågor som behöver besvaras.