Kompetensförsörjning och livslångt lärande är komplexa, sektorsöverskridande områden i ständig förändring. För att kunna ge likvärdiga förutsättningar att lära om och lära nytt, behöver aktörer på olika nivåer och i olika delar av samhället hjälpas åt. Inte minst är det viktigt att myndigheter inom berörda politikområden samverkar och samordnar sitt arbete. I början av juni gav därför regeringen Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppgift att formalisera den frivilliga samverkan som redan pågår och att skapa förutsättningar för en väl fungerande kompetensförsörjning.
Kompetensförsörjning och livslångt lärande skär igenom politikområdena
2019 bjöd MYH in representanter för sex andra myndigheter att samlas och samverka kring kompetensförsörjning och livslångt lärande: Arbetsförmedlingen, Skolverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet.
Arbetet genomförde parallellt med regeringens strategiska samverkansprogram, som avslutades i år, strax före sommaren.
Utgångspunkten var att kompetensförsörjning och livslångt lärande skär igenom politikområdena. Det är viktigt att man tillsammans verkar för att driva utvecklingen framåt, konstaterar Christer Bergqvist, enhetschef på MYH.
– Den frivilliga samverkan mellan myndigheterna har fungerat som en gemensam kontaktyta gentemot andra intressenter. Samtidigt har den varit en beredningsplattform för olika myndighetsuppdrag som även är intressanta för andra myndigheter än den eller de som fått det formella uppdraget. Det har varit utvecklande för oss alla att kunna diskutera viktiga frågor, att nå fram till en konstruktiv samsyn och att kunna samordna arbetet för att lättare lösa de utmaningar vi står inför.
Det krävs både flernivåsamverkan och helt nya arbetssätt
Det avgörande skälet till att det är så viktigt med samverkan, är att ingen av aktörerna kan möjliggöra en gynnsam utveckling på egen hand, betonar Carl Heath, seniorforskare på RISE.
– Livslångt lärande och kompetensförsörjning är komplexa system med emergenta egenskaper. Hela tiden uppstår det nya förändringar som måste förstås och kunna hanteras. Det krävs en flernivåsamverkan, med aktörer på lokal, regional och nationell nivå, för att kunna identifiera och fånga in alla relevanta aspekter av den pågående utvecklingen.
Det krävs också helt andra arbetssätt än tidigare för att kunna möta och hantera komplexa system som ständigt förändras. Myndigheter som saknar organisatoriska och ledningsmässiga förutsättningar, kommer att konfronteras med svåra utmaningar, påpekar Carl Heath.
– Traditionella sätt att planera och organisera verksamheten fungerar inte längre. Myndigheterna måste kunna arbeta med omställnings- och innovationsledning för att kunna hantera en verklighet som befinner sig i ständig förändring. Tjänstemännen behöver ha en helt annan verktygslåda än tidigare och kunna samarbeta och samverka på nya sätt. Här är tillitsbaserat arbetssätt en nödvändig komponent. Alla måste också känna att de kämpar för samma sak och att det handlar om att verka för det gemensamma bästa. Ibland krävs det kompromisser för att kunna komma i mål.
Formaliseringen av samarbetet skapar kontinuitet
Den 7 juni beslutade regeringen att formalisera den befintliga samverkan mellan myndigheterna och gav MYH i uppdrag att ansvara för det administrativa arbetet. Formaliseringen träder i kraft den 1 december.
Genom att skapa långsiktiga strukturer för samverkan mellan myndigheterna och gentemot andra aktörer, uppstår bättre förutsättningar för en effektiv kompetensförsörjning. Det blir en helt annan kontinuitet i arbetet, vilket gynnar både näringsliv och offentlig sektor, säger Christer Bergqvist.
– Nu är vi på väg in i ett nytt skede med en högre ambition. Vi hoppas kunna öka styrkan i vårt arbete genom att skapa ett virtuellt kansli som kan fungera som en gemensam knutpunkt. Kansliet kommer att knytas till MYH, men arbetet kommer till stor del att ske över nätet. Medarbetarna i kansliet kommer från de sju medverkande myndigheterna, som sitter på olika platser i landet. Vid behov kan vi även involvera representanter för andra aktörer, som kan bidra med sina kunskaper, erfarenheter och perspektiv.
Under pandemin, när medarbetarna inte längre kunde ses fysiskt, utvecklades ett väl fungerande samarbetsorienterat och kunskapsdelande arbetssätt som MYH och de andra myndigheterna nu ska bygga vidare på.
– Det är en väldigt komplex uppgift att leda och organisera den här typen av samverkan. Vi på MYH har under tre år visat att vi klarar av det, och därför har vi fått uppdraget av regeringen. Om man kan samordna perspektiv från myndigheter med olika uppdrag och förutsättningar, får man också kraft i resultaten.
Aktörer från olika delar av samhället ska tillsammans hitta vägar framåt
En central uppgift framöver är att ge fler möjlighet att delta i samverkansarbetet. Arbetsmarknadens parter, branscher och andra organisationer behöver kunna mötas och hantera gemensamma frågor på en nationell strategisk nivå, säger Christer Bergqvist.
– Aktörer från olika delar av samhället ska kunna hitta vägar framåt där vi har gemensamma intressen och kan utveckla en samsyn. Vi ska skapa upplägg som alla står bakom och som kan fungera utifrån våra respektive perspektiv.
För att kunna ge goda förutsättningar för livslångt lärande och kompetensförsörjning, är det nödvändigt att förhålla sig till verkligheten och att kunna möta de snabba förändringar som kan uppstå. Det handlar också om att se till systemets helhet snarare än att stirra sig blind på enskilda delar, menar Carl Heath.
– Myndigheterna måste våga möta framtiden och kunna agera precist och målinriktat när det behövs. Vi såg flera utmärkta exempel på det under pandemin. Många tjänstemän mådde bra av att få friare utrymme för att hantera de nya omständigheterna. Det gav också stora och snabba resultat. Därför är det helt avgörande att den typen av framåtlutat ledarskap och arbetssätt kan fortsätta och ges möjlighet att utvecklas vidare. Det hoppas jag kommer att ske.
Framför allt gäller det att inte ha alltför snäva föreställningar om vad livslångt lärande är, utan att ha ett så brett perspektiv som möjligt. Lärande är både formellt, informellt och icke-formellt. Det är först när alla möjligheter att lära tas med i beräkningen som vi kan tala om ett livslångt lärande, säger Carl Heath.
– Alla relevanta aktörer behöver inkluderas i samarbetet och känna sig välkomna att bidra, alltifrån kommuner och företag till forskare och civilsamhälle. Det räcker inte med myndigheterna för att kunna hantera kompetensförsörjningen. Alla tänkbara dimensioner och perspektiv måste finnas på bordet!
