Det förändrade medielandskapet och de nya medievanor som växer fram, ökar risken för att desinformation, propaganda och näthat påverkar samhällsdiskussionerna negativt. I förlängningen kan det här leda till att det öppna, demokratiska samhället undermineras. För två år sedan tillsatte regeringen därför kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet, med Carl Heath som särskild utredare. Förra veckan överlämnade kommittén sitt betänkande till regeringen.
Under de två år som Carl Heath och hans sekretariat genomfört sitt uppdrag, har de kartlagt hur läget ser ut idag, initierat samarbeten med flera relevanta aktörer och analyserat vad som behöver göras framöver för att stärka den svenska allmänhetens resiliens mot vilseledande information. I betänkandet ges förslag på lämpliga åtgärder för olika målgrupper.
På kommitténs webbplats finns en lättöverskådlig förteckning med ett urval av svenska aktörer som på olika sätt arbetar för att främja medie- och informationskunnighet (mik). Här finns huvudaktörer på statlig nivå, statliga myndigheter, regionala och kommunala aktörer, organisationer i civilsamhället, medier samt privata aktörer.
På webbplatsen är också de underlag som kommittén beställt tillgängliga: dels en kartläggning av det samlade arbete som pågår i det svenska samhället kring digital källkritik och mik och dels en rapport som ger ett psykologiskt perspektiv på program för att motverka desinformation.
Kommittén har även tagit fram en kortlek – Insatt eller utsatt? – som på ett lättillgängligt sätt beskriver och förklarar hur desinformation, propaganda och näthat påverkar demokratin.
I mitten av maj publicerades en antologi där forskare och andra experter inom olika områden belyser en rad aspekter av det demokratiska samtalets villkor när medielandskapet och samhället förändras genom den digitala teknikutvecklingen. I ett av kapitlen tar Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, upp skolans och bibliotekens roll som aktörer för demokratiska samtal.
För tre veckor sedan arrangerade kommittén, tillsammans med Internetstiftelsen, en halvdag om demokratiskt deltagande och vad som kan göras för att öka motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Samtliga föreläsningar och presentationer är tillgängliga på Youtube.
I betänkandet presenteras kartläggningsarbetet och det föreslås en rad åtgärder för att stärka medie- och informationskunnigheten bland den svenska befolkningen. För skolans och vuxenutbildningens del handlar det om insatser inom fyra områden:
- Utveckla undervisningen om digitala medier. I styrdokumenten finns delar som det går att bygga vidare på, alltifrån värdegrundsuppdraget och möjliggörandet av ett aktivt medborgarskap till utveckling av ett kritiskt tänkande och förmedling av konkreta strategier för att navigera i ett digitalt informationslandskap.
- Stärk de kompetensutvecklande insatserna för lärare och skolbibliotekspersonal.
- Stärk skolbiblioteken som pedagogisk resurs i arbetet med medie- och informationskunnighet. Det finns en bristande likvärdighet över landet och skolbibliotekets uppdrag att utveckla elevernas källkritiska förhållningssätt och digitala kompetens genomförs inte alltid enligt styrdokumentens föreskrifter. Här behövs också fortbildningsinsatser för att få igång det pedagogiska samarbetet mellan lärare och skolbibliotekspersonal.
- Ge vuxenutbildningen ökad tillgång till bibliotekstjänster. Det är särskilt viktigt för de studerande som inte har gått i den svenska skolan.
