Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.
I det här avsnittet tar vi allra först upp Andreas Schleicher och OECD:s perspektiv på vad som behöver göras för att utveckla skolan och undervisningen efter dagens villkor och förutsättningar. Därefter blir det en titt på hur det går med skolans digitalisering i Tyskland och försöket med en nationell plattform för digitala läromedel och andra lärresurser. Den teknologiske skolesekken får en belysning, liksom Bothnia Learning Hub i Finland. Till sist kommer några tips om hur du kan hålla ett öga på skolutvecklingen i Finland i allmänhet och i Svenskfinland i synnerhet.
OECD om en skola för 2000-talet
I början av sommaren presenterade OECD boken World Class: How to Build a 21st-Century School System. Den är skriven av direktören för deras utbildningsdirektorat, Andreas Schleicher, som bland annat ansvarar för PISA-undersökningarna.
Boken bygger vidare på samlade slutsatser från PISA och ger en överblick över hur OECD menar att utbildning och lärande behöver utvecklas. För ett par dagar sedan kom sex korta filmer som ger en introduktion till viktiga tankar och resonemang.
Fem länder och områden med goda PISA-resultat – Singapore, Estland, Kanada, Finland och Shanghai – lyfts fram i boken tillsammans med korta beskrivningar av utmärkande drag i deras skolsystem. Några drag är gemensamma. De har höga ambitioner för alla elever och undervisningen drivs av en övertygelse om att alla kan lära sig, oavsett socioekonomisk bakgrund. Länderna betonar även läraryrkets avgörande betydelse för en bra skola och arbetar för att rekrytering och fortlöpande kompetensutveckling av lärare fungerar så bra som möjligt.
Andreas Schleicher påpekar att den snabba teknikutvecklingen ännu inte har förändrat skolan på samma sätt som den har vänt upp och ned på många andra samhällsområden. Det är ett stort problem att skolan använder teknik från 2000-talet, pedagogik från 1900-talet och en organisation från 1800-talet, konstaterar han. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att sådant som är enkelt att mäta och att undervisa i också är enkelt att digitalisera och automatisera.
Eleverna behöver lära sig att hantera en alltmer global, komplex och mångtydig värld. Det kräver att de utvecklar analytiska förmågor som inte bygger på rutinlösningar och att de tränar sig att tänka kreativt. Här är det inte minst viktigt att tänka till kring lärmiljöns betydelse, menar Andreas Schleicher. Långtifrån allt är lämpligt att undervisa och lära i en traditionell skolmiljö.
När det gäller att lära sig att tänka självständigt, att samarbeta med andra och att kunna hantera att det finns flera olika perspektiv på verkligheten, är det bättre att lösa verkliga problem i autentiska miljöer. Det handlar både om olika kulturella perspektiv och om olika ämnes- och yrkesperspektiv. Redan idag är det möjligt att simulera sådana miljöer, och det måste skolan kunna dra nytta av, konstaterar Andreas Schleicher.
En nationell satsning i Tyskland på skolans digitalisering
Skolan i Tyskland har ännu inte fått riktig fart på digitaliseringen, även om det naturligtvis finns exempel på delstater och skolor som har kommit en bit på väg. 2016 lanserade förbundsregeringen därför en nationell strategi och öppnade för ett samarbete med de 16 delstaterna för att få igång en samlad utveckling.
Kort därefter enades utbildningsministrarna kring vad som måste göras: Den digitala infrastrukturen behöver byggas ut ordentligt och läroplanerna måste anpassas bättre till de pågående samhällsförändringarna. Det krävs också satsningar på lärarutbildning och fortbildning och skolorna behöver ha en enkel och lättöverskådlig tillgång till digitala läromedel och andra lärresurser av god kvalitet.
En federal satsning på skolan kräver ändringar i grundlagen, och här har man inte nått ända fram i förbundsdagen. Den federala regeringen och delstaterna hoppas att ett beslut kan fattas innan årskiftet, så att satsningarna kan komma igång under nästa år. Planen är att förbundsstaten finansierar den grundläggande uppbyggnaden av den digitala infrastrukturen under fem år, medan delstaterna ansvarar för att förändra styrdokumenten och utveckla lärarnas kompetens.
Tyska skolor testar en molnbaserad läromedelstjänst
Redan för två år sedan föreslog den tyska förbundsregeringen i sin strategi att förutsättningarna för att utveckla en gemensam infrastruktur för läromedel och andra lärresurser skulle undersökas. Hasso-Plattner Institut, som ansvarar för det här arbetet, är nu inne i en andra pilotfas av satsningen Schul-Cloud. På sikt hoppas man att 300 skolor över hela Tyskland ska delta.
Det rör sig om en skalbar molntjänst som nås via webben, och som kan användas av alla digitala enheter med en någorlunda modern webbläsare. De som är inloggade på Schul-Cloud har tillgång till allt material, både i skolan och hemma. Tanken är att ha en låg tröskel som ställer mindre krav på hårdvaran, så att eleverna även kan använda sin egen mobil eller platta. Datortätheten i de tyska skolorna är fortfarande ganska låg.
Trots att satsningen fungerar bra, pekar det mesta på att en gemensam nationell plattform nog ligger en bit in i framtiden. Det beror dels på att några delstater har egna liknande satsningar som de gärna vill bygga vidare på. Men inget hindrar att de via sin egen plattform ger elever och lärare tillgång till Schul-Cloud. Den bristfälliga tillgången till trådlöst Internet är ett större problem, liksom den kommande kostnaden. Schul-Cloud finansieras med federala medel fram till halvårsskiftet 2021. Därefter ska delstaterna själva betala för utveckling och användning.
Den teknologiske skolesekken
I somras lanserade den norska regeringen satsningen Den teknologiske skolesekken, som sträcker sig över fem år och totalt omfattar 450 miljoner norska kroner. Syftet är att ge stöd till företag att utveckla digitala läromedel och att göra det möjligt för skolhuvudmännen att köpa in utrustning för lärare som vill arbeta med programmering i undervisningen.
Satsningen knyter an till den nationella strategin för digitalisering av grundskolan och gymnasiet, som lades fram förra året. Det handlar både om att säkerställa att alla elever utvecklar den digitala kompetens de behöver och att se till att it och digitala medier används som ett bra stöd för elevernas kunskapsutveckling. Betydelsen av att programmering och en övergripande förståelse av den digitala utvecklingens samhällseffekter förs in i läroplanerna betonas också.
Den digitale skolesekken förbereder även för de nya läroplaner som träder i kraft 2020. Det här är en förändring som beskrivs som den största förändringen sedan Kunnskapsløftet 2006, då digital kompetens fördes fram som en av de fem grundläggande färdigheter som krävs för lärande i alla ämnen.
De nya läroplanerna ska betona kärnelementen i de olika ämnena, det vill säga de kunskaper som elever behöver i samhälle och arbetsliv. Det räcker inte med en teoretisk förståelse, utan de behöver också lära sig att tillämpa sina kunskaper i praktiken. För att lyckas med det, är det nödvändigt att det finns smarta och innovativa läromedel som hjälper eleverna att tänka kritiskt, att reflektera och att använda sin förståelse på ett konkret sätt. Med andra ord behövs det något annat och något mer än text och bild på en skärm.
I fredags var sista ansökningsdag för årets medel: 70 miljoner norska kroner, varav 55 går till utveckling av läromedel i samhällskunskap, matematik, norska, slöjd och musik.
Bothnia Learning Hub
Bothnia Learning Hub är ett av de projekt som finansieras inom ramen för den finska regeringens satsning på att förnya lärarutbildningen och utveckla lärares yrkeskompetens genom hela arbetslivet. Den här satsningen är i sin tur en del av handlingsplanen Den nya grundskolan, som totalt rymmer satsningar på 90 miljoner euro..
Projektet Bothnia Learning Hub drivs av ett konsortium som består av Åbo Akademis lärarutbildning i Vasa, Centret för livslångt lärande, Experience Lab samt Vasa Övningsskola.
Målet med projektet är att öka användningen av it och digitala medier på lärarutbildningen och i skolornas undervisning. Därför vill Bothnia Learning Hub skapa bättre förutsättningar för kunskapsdelning och dialog mellan lärarutbildning, fortbildning och lärares dagliga arbete i skolan. Ett annat viktigt mål är att bidra till den fortsatta pedagogiska utvecklingen i Finland. Bland annat finns en podd, där projektdeltagarna berättar om sitt arbete. I det senaste avsnittet, som kom förra veckan, sammanfattas vårens erfarenheter samtidigt som man funderar kring det fortsatta arbetet.
Veckans tips
Utbildningsstyrelsens svenska Facebook-sida ger en snabb inblick i vad som är på gång i den finska skolan, både när det gäller den digitala och den mer allmänna utvecklingen. Det finns också Facebook-grupper för den som vill följa med i vad som händer på lärarutbildningen vid Åbo Akademi och hur man arbetar med lärarfortbildning i Svenskfinland. Bothnia Learning Hub har också en Facebooksida som både länkar till podden och till annat material.
