Smarta automatiseringar av manuella processer är en central faktor för svenska företags konkurrenskraft och deras förmåga att ställa om till hållbar tillväxt. Ett kontinuerligt, livslångt lärande bland medarbetarna är avgörande för att den här omställningen ska bli möjlig. Automation Region verkar därför för att underlätta skapandet av ett robust och flexibelt system för kompetensutveckling. Att främja framväxten av en fungerande lärkultur i arbetslivet är en viktig del av det arbetet.
Hur kan en omställning bli möjlig?
Automation Region är ett samarbetsprojekt där högskola, näringsliv och offentlig sektor sedan mer än tio år tillbaka verkar för att stärka den svenska automationsindustrin. Verksamheten består av tre delar: en ideell förening med drygt 150 medlemmar och partners, ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning samt en centrumbildning vid Mälardalens universitet.
Automation Region arbetar med alla aspekter av flexibel automation, uppkopplad industri och intelligenta system – från forskning och innovation till affärs- och kompetensutveckling. Fokus ligger på själva omställningen, vad som krävs för att företag ska kunna dra nytta av teknikutvecklingen för att förnya sin verksamhet. Här är det kontinuerliga lärandet i arbetslivet en avgörande faktor, säger Elin Asplund, programansvarig för affärsutveckling på Automation Region.
– Vi fungerar som ett slags komplement till universitetet och yrkeshögskolan, och arbetar med livslångt lärande utifrån ett nätverksperspektiv. Det handlar om att underlätta företags möten och erfarenhetsutbyten med andra, att hitta gemensamma utmaningar och att ta reda på hur vi kan dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter.
Det krävs tillgång till ett brett spektrum av flexibla lärmöjligheter
Formella utbildningar har stor betydelse, men de står bara för en del av allt det kontinuerliga lärande som krävs i ett företag. En fungerande lärandekultur och medarbetarnas förmåga att lära i det dagliga arbetet är centrala aspekter som inte får glömmas bort. Kompetensutvecklingen ska också kunna ske på olika sätt, beroende på vem man är och var man befinner sig i yrkeslivet.
– En bredd och en samverkan mellan olika utbildningsnivåer och arbetssätt är nödvändig för att skapa ett robust system för kompetensutveckling. Medarbetare måste kunna röra sig mellan olika aktiviteter under sitt livslånga lärande. I en fas av kan en medarbetare behöva knyta kontakter med andra företag inom branschen, för att få nya kunskaper och insikter. I en annan fas kan en högskolekurs vara rätt, och lite senare kanske en ny karriär är bästa sättet att komma framåt. Då kan yrkeshögskola vara rätt väg.
Ett brett spektrum av lärmöjligheter, både vad gäller utbildningsnivå och hur man tillägnar sig kunskaperna, är helt enkelt nödvändigt för att ett adekvat, livslångt lärande ska bli möjligt.
– Allt det här förutsätter samordning och förståelse mellan aktörer från olika områden, både från näringslivet och från utbildningsanordnarna. Automation Region kan skapa mycket som aktör, men det krävs att de vi vänder oss till kan hantera ett kontinuerligt och flexibelt lärande som går att förena med arbetet.
Dialog och ömsesidig förståelse är avgörande faktorer
Elin Asplund tror att samarbetet inom RISE testbädd Vigeo kan ge goda möjligheter till ett ömsesidigt lärande bland medlemmarna.
– Att bidra till arbetet med att skapa en digital infrastruktur för livslångt lärande är förstås spännande. Den kommer att lägga en god grund för det fortsatta nationella och internationella arbetet. Men framför allt behöver vi tänka på hur vi kan underlätta den mentala omställningen.
I grunden handlar det om en kulturfråga, menar Elin Asplund. Kompetensutveckling och livslångt lärande ska inte ses som något som ligger utanför ett företags ordinarie verksamhet, utan som en del av den, något som ingår naturligt i vardagen. Att kunna ställa om verksamheten efter nya tekniska förutsättningar är avgörande, men det gäller också att skapa ett attraktivt arbetsliv som gör det möjligt att attrahera och behålla kompetent arbetskraft.
Alla behöver anpassa sig till verkligheten, både företag och medarbetare. Det förutsätter incitament som gör det tydligt att både individen och företaget drar nytta av ett ständigt pågående lärande, säger Elin Asplund
– Det är inte längre enbart specifika yrkesgrupper som behöver lära sig genom hela arbetslivet. Numera är det så för alla. Men hur kan vi genomföra det, utan att tumma på kvaliteten? Vad behöver göras för att skapa stor spridning och tillgänglighet för alla? Detta är den stora utmaningen framöver – och den måste arbetslivets aktörer lösa tillsammans, genom dialog och samverkan. Vi behöver förstå varandras perspektiv för att kunna skapa lösningar som verkligen fungerar.
