Rörelsemönster, kroppsspråk och dramaturgi – tre viktiga delar av lärares undervisning
Den sociala närvaron och den mänskliga kontakten mellan lärare och elever är avgörande för att undervisningen ska fungera. Läraren använder kroppen och sina rörelser i klassrummet för att nå ut till alla elever och drar nytta av dramaturgiska grepp för att väcka elevernas intresse och engagemang.
Kan lärare dra nytta av digitaliseringens möjligheter för att utveckla de här aspekterna av sin undervisning? Vad händer när undervisningen i stor utsträckning sker över nätet? Vad behöver lärare tänka på då?
I morse publicerade Spaningen en längre artikel där John Steinberg delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter om kroppsspråkets betydelse för lärares ledarskap och varför dramaturgin är central i lärares pedagogiska planering. Patrik Hernwall från Stockholms universitet samt Fia Juréen och Christian Svedenkrans från Lidingö stad berättar om sina insikter från Lärares rörelse, ett delprojekt i IoT-hubb Skola, som RISE driver tillsammans med sina skolpartners samt Stockholms universitet och Atea.
John Steinberg menar att lärarutbildningen behöver ägna tid och uppmärksamhet åt värdet av en genomtänkt dramaturgi och lärarens roll som artist. Betydelsen av att skapa en meningsfull lektionsstruktur läggs det i regel stor vikt vid, men de här centrala aspekterna av lärares arbete glöms ofta bort.
Man brukar säga att 80% av all mänsklig kommunikation beror på kroppsspråket, medan 20% beror på vad vi säger och hur vi säger det. Därför är det viktigt att som lärare tänka på det här. Hur har jag rört mig? Har jag fångat in hela klassrummet? Har jag haft ögonkontakt med alla?
Finns det sätt att använda digitaliseringens möjligheter som kan underlätta den här delen av lärarens arbete? I Lärares rörelse används uppkopplade sensorer till att samla in information om lärarens rörelser i klassrummet. Genom att analysera den här datan blir det möjligt att förstå hur interaktionen med eleverna ser ut och hur läraren kan förändra sitt rörelsemönster.
Det finns många tänkbara sätt att använda den data som sensorerna samlar in. Ett sätt kan vara att koppla den till elevernas betyg: Vilka elever interagerar läraren mest med? Finns det korrelationer med betygen? De kroppsburna sensorerna kan även kombineras med sensorer som mäter luftkvaliteten i klassrummet. Rör sig läraren mindre när syrenivån sjunker? En ytterligare möjlighet är att använda rörelsedata som grund för kollegiala samtal, där lärare hjälper varandra att analysera och utveckla undervisningen.
Via skärmen är det svårare att göra det som goda lärare gör i klassrummet. Det är viktigt att lärare förstår det för att kunna möta problemet, konstaterar John Steinberg. Nätbaserad undervisning bygger på andra förutsättningar än undervisning i klassrummet och det förutsätter en annan dramaturgi. Nyhetsankare jobbar mycket med minipauser och intonation upp och ned för att betona något och de tittar in i kameran. De har lång träning och är ofta väldigt skickliga. Här har lärare mycket att lära, menar han.
Frankrike ska utveckla skolsystemet, läraryrket och arbetet med skolans digitalisering
I augusti tog Spaningen upp att Frankrikes regering bjudit in allmänheten att delta i arbetet med att ta fram en vision för skolans digitalisering. Samtal har pågått på nätet och ute i regionerna sedan juni månad, och den här veckan avslutades arbetet med en konferens i Poitiers.
Valet av Poitiers som konferensplats har symbolisk betydelse. Här finns knutpunkten för Réseau Canopé, en offentlig institution som arbetar med pedagogisk utveckling och bland annat tar fram digitala lärresurser. Utbildningsministern påpekar emellanåt att Poitiers borde bli utbildningens huvudstad i Frankrike.
På konferensen kom man överens om fyrtio förslag på hur arbetet med skolans digitalisering bör bedrivas framöver. De sträcker sig över en rad olika områden, alltifrån hur styrning och ledning ska se ut, till åtgärder för att motverka den digitala klyftan, förbättra lärares och elever digitala kompetens samt utveckla en gemensam professionell digital kultur i skolan. Ett förslag handlar om att stärka CNED, det nationella centret för distansundervisning, så att de kan arbeta med att tillgängliggöra kostnadsfri undervisning och lärandestöd över nätet.
22 oktober, ett par veckor före konferensen i Poitiers, lanserade utbildningsdepartementet Grenelle de l’Éducation, ett offentligt samtal om hur det franska skolsystemet och de yrken som finns i skolan kan utvecklas framöver. Skolans digitalisering är en viktig del av detta. Samtalet kommer att avrundas med en konferens i februari. Därefter kommer arbetet, som sträcker sig över flera år, att sätta igång.
Användningen av uttrycket Grenelle är centralt. Det kommer från franska regeringens samtal med fackföreningarna under oroligheterna våren 1968, som ägde rum i arbetsmarknadsdepartementets lokaler på Rue de Grenelle i Paris. Med andra ord vill utbildningsdepartementet markera att det handlar om en diskussion som engagerar många och som har en avgörande betydelse för samhället.
Nyttan med programmering i fysikundervisningen
Förra veckan nämnde Spaningen Ifous slutrapport från Programmering i undervisningen, där det uttrycktes en osäkerhet om programmeringens värde när det gäller att utveckla ämneskunskaperna i matematik och teknik. Det finns tecken på att programmering kan bidra till lärandet i andra ämnen. Skolverket har precis publicerat en artikel om en studie som pekar på att programmering kan utveckla elevers förståelse för fysikaliska modeller.
Studien har genomförts av forskare vid Nationellt resurscentrum för fysik vid Lunds universitet och omfattar en mindre grupp intresserade elever på naturvetenskapliga programmet som deltog i en frivillig workshop. Forskarna påpekar att det därför är svårt att generalisera resultaten, men att studien ger indikationer som behöver studeras närmare.
Eleverna arbetade med simuleringar där de kunde ändra i koden, interagera med simuleringen eller ändra visualiseringen. Det visade sig att det gjorde det lättare för dem att se hur en variabel och dess värden inverkar och att förstå de fysikaliska modellerna.
Forskarna menar att programmering kan vara ett bra extra verktyg för lärare – under förutsättning att eleverna får en mer aktiv roll. De ska själva kunna testa och utforska sin egen kod. Det räcker inte att följa ett recept som bara har ett svar.
Livslångt lärande är nödvändigt när samhället förändras av strukturomvandlingar
I början av veckan presenterade Omställningsfonden resultatet av en Sifo-undersökning som visar att 4 av 5 yrkesarbetande svenskar tror att deras kompetens är lika attraktiv på arbetsmarknaden om fem år. Omställningsfonden ställer samtidigt den retoriska frågan om det verkligen är så. Digitaliseringen förändrar redan arbetsmarknaden i snabb takt, och det är en utveckling som accelererar på grund av den pågående pandemin. Livslångt lärande är redan på väg att bli en naturlig del av arbetslivet, och det kommer inte att förändras.
För en dryg månad sedan deltog Omställningsfonden på Digital@idag med en kort inspelad föreläsning av Lars Walter, professor i arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. Han konstaterar i föreläsningen att arbetsmarknaden och hela det svenska samhället just nu präglas av fyra genomgripande strukturomvandlingar: digitaliseringen, klimatomställningen, coronapandemin och de demografiska förändringarna. Digitaliseringen är inte enbart en strukturomvandling, utan också ett sätt att hantera de andra förändringarna, tillägger han.
I det stora hela kommer vi att göra i stort samma saker som idag när vi arbetar, menar Lars Walter Skillnaden är att vi kommer att göra det på andra sätt, inte minst med hjälp av nya digitala verktyg och tjänster. Utvecklingen ställer krav på nya sätt att samarbeta och att organisera och leda arbetet. Det innebär i sin tur att mellanchefer både behöver tillägna sig mer digitala kunskaper och lämna gamla hjulspår för att kunna leda och organisera verksamheten.
I september kom Omställningsfonden med rapporten Att framtidssäkra kompetens, som bland annat föreslår tre reformer som kan underlätta en långsiktig kompetensförsörjning på arbetsmarknaden genom livslångt lärande och karriärväxling. Dels handlar det om att det ska bli enklare att utbilda sig under hela arbetslivet och dels att det ska finnas möjligheter till kompetensutvecklingen oavsett var i landet man bor. Det gäller också att skapa ett nationellt system för validering, som ska finansieras av staten.
DigiEduHack 2020
Igår och idag arrangeras andra upplagan av DigiEduHack, ett initiativ som har sitt ursprung i EU-kommissionens digitala handlingsplan från 2018. I år arrangeras hackathons av skolor, universitet, innovationshubbar, edtechföretag och andra organisationer i ett trettiotal länder. Mer än 90% av aktiviteterna äger rum på nätet.
Syftet är att deltagarna under två dygn ska ta fram prototyper till lösningar på problem som antingen nämns i EU-kommissionens nya handlingsplan eller har aktualiserats av coronapandemin.
Samtidigt arrangeras föreläsningar inom en rad olika områden som kan ses på webben. För några timmar sedan presenterade EU-kommissionen årets upplaga av Education and Training Monitor 2020. Rapporten ger en bild av hur det ser ut inom utbildningsområdet i medlemsländerna, hur coronapandemin påverkar och vilka problem och utmaningar som behöver bemötas inom den närmaste framtiden.
