Gymnasielärares upplevelser av övergången till distansundervisning
Hur upplevde gymnasielärare övergången till distansundervisning förra våren? Är det möjligt att urskilja en gemensam linje eller finns det skillnader? Kan erfarenheterna användas i skolans fortsatta utvecklingsarbete? Sara Willermark, universitetslektor vid Högskolan Väst, berättade tidigare i veckan i Skola Hemma om sin studie bland lärare på fyra gymnasieskolor, vars resultat nyligen publicerats.
Studien visar tydligt att lärarna har upplevt den nya arbetssituationen på olika sätt. En del kände sig ganska väl förberedda, trots den snabba omställningen. Andra blev djupt chockerade när det inte längre var som vanligt.
Det var vanligt att lärare upplevde att närheten försvann och att det kändes som att de pratade ut i tomma intet när de undervisade över nätet. Samtidigt finns det många exempel på lärare som upplevde att de ökade interaktionen med enskilda elever genom tätare avstämningar en-till-en.
Varför skiljer sig upplevelserna så pass mycket åt? En förklaring kan vara att en del lärare undervisar på samma sätt som i det traditionella klassrummet, menade Sara Willermark. Det gör att de känner att interaktionen med eleverna har minskat. Förutsättningarna ser annorlunda ut när undervisningen sker över nätet, och därför gäller det att tänka om.
Lärare som redan har en god digital kompetens kan lägga mer kraft på de didaktiska frågorna. De som är ovana vid att använda digital teknik behövde initialt lägga fokus på att utforska vilken teknik som är tillgänglig och hur den fungerar innan de kunde börja utveckla och förfina sin undervisning online. Dessutom är det stor skillnad mellan att undervisa i teoretiska och i praktiska ämnen över nätet.
Övergången till distansundervisning har även gett lärare nya perspektiv på eleverna och deras verklighet och vardag. Många lärare lyfte fram att elever som flyger under radarn i klassrummet, blir mer synliga när undervisningen sker på distans. När allt skakas om ser de möjligheter att spela en ny roll, att bli en annan än den de brukar vara. Den nya situationen innebär samtidigt att de socioekonomiska skillnaderna mellan eleverna syns tydligare. Lärarna upplever att många elever har bättre arbetsro hemma än i skolan, men för andra gäller raka motsatsen.
Studien visar inte något entydigt mönster när det gäller lärares upplevelser, konstaterade Sara Willermark. Distansundervisningen innebär både vinster och förluster, och lärare upplever det på olika sätt. Det är därför onyanserat att tala om ett förlorat år, tillade hon. Istället för att diskutera om distansundervisning i sig är bra eller dåligt, borde vi istället fokusera på vilka metoder och aktiviteter som fungerar i det virtuella och det traditionella klassrummet.
Från och med den 1 juli gäller nya regler för fjärr- och distansundervisning, som på sikt sannolikt leder till att den blir en mer integrerad del av skolans vardag. Ibland erbjuder fjärr- och distansundervisning pedagogiska fördelar och ibland är den helt enkelt nödvändig, eftersom det saknas tillgång till behöriga lärare på skolan eller i kommunen. Därför har den en viktig roll att spela även framöver, betonade Sara Willermark
Beprövade ramverk kan underlätta digital skolutveckling
Vad krävs för att en skolorganisation ska kunna genomföra ett långsiktigt pedagogiskt utvecklings- och förändringsarbete kopplat till skolans digitalisering? 23 april arrangerade RISE ett webbinarium kring detta för de skolhuvudmän som ingår i RISE partnerskap Digitalisering och lärande. Igår publicerade Spaningen en sammanfattning av webbinariet.
Under den första hälften av webbinariet presenterade Annika Agélii Genlott sin avhandling i informatik – Designing for Transformational Change in School – som hon disputerade på i december. Den andra hälften ägnades åt diskussioner om vad som behöver göras för att förändringsarbetet ska omfatta hela organisationen och föra den pedagogiska utvecklingen vidare.
Den övergripande frågeställningen handlar om vad en skolhuvudman kan göra för att främja och sprida en teknikstödd undervisning, som bygger på vetenskaplig grund och som förbättrar elevernas lärande. Den empiriska undersökningen och analysen fokuserar på skolans organisation och vad som behöver göras för att en framgångsrik förändring ska komma igång, skalas upp och leva vidare på längre sikt.
Första steget i avhandlingen var att ta fram och testa en teknikstödd pedagogisk modell, baserad på aktuell forskning, som kan fungera som motor i utvecklingsarbetet. Annika Agélii Genlott valde att använda Skriva sig till lärande (STL), som används av en rad skolhuvudmän sedan flera år tillbaka.
Det andra och avslutande steget bestod av två delar. Den första delen handlade om att ta fram ett ramverk på vetenskaplig grund, som tar hänsyn till de varierande förutsättningarna i skolans organisation och hjälper skolledare att driva utvecklingsarbetet vidare på längre sikt. Del två gick ut på att utveckla en fortbildning som inspirerar lärare att använda STL i sin undervisning.
Avhandlingen visar att långsiktig pedagogisk utveckling förutsätter att skolhuvudmannen planerar, leder och driver arbetet. Det behövs ett tydligt och målinriktat ledarskap som tar hänsyn till olika förutsättningar och behov på alla nivåer. Här kan ett ramverk och en tydlig metodik fungera som ett värdefullt stöd. Skolan kan ha stor nytta av att arbeta lika systematiskt som inom vetenskapen när man utvecklar och förändrar sin verksamhet.
Maria Hurtig, digitaliseringsstrateg i Skellefteå kommun, pekade under diskussionerna på att valfriheten i skolan leder till att utveckling och förändring försvåras. Alla måste gå åt samma håll för att skolan ska kunna få fart på digitaliseringen. Det behövs mer central styrning och här kan nog ett ramverk hjälpa till.
En annan viktig fråga är hur en skolhuvudman ska tänka och agera för att bevara förändringsviljan i en organisation som redan har varit igång under flera år. Sara Penje, utvecklingschef i Lidingö stad, berättade att kommunen nu har påbörjat det femte året med STL i undervisningen. Vad behöver göras för att utvecklingsarbetet fortfarande ska ses som relevant och inte bara som en ruta som ska bockas av? Här finns det ingen given väg.
Swedish Edtech Industry har släppt årets branschrapport
I måndags släppte Swedish Edtech Industry sin andra årliga branschrapport sedan starten. Den visar tydligt att pandemin har vänt upp och ned på skolans vardag och skapat en större efterfrågan på produkter och tjänster från de svenska edtechföretagen. Innovationstakten har också ökat rejält, eftersom kundernas nya behov har skapat ett starkt förändringstryck. Omställningen är genomgripande, och har lett till att vart tredje medlemsföretag har förändrat sin affärsmodell och arbetat om sin långsiktiga strategi för produktutveckling.
Tillväxten i den svenska edtechbranschen var stark redan före pandemin, och den starka framtidsoptimism som medlemsföretagen gav uttryck för i förra årets branschrapport har fortsatt att öka. Rapporten konstaterar att Sverige ligger väl framme i den digitala samhällsutvecklingen, och har alla förutsättningar att skapa goda förutsättningar för en konkurrenskraftig edtechbransch.
Det finns också utmaningar som måste hanteras för att Sverige som kunskapsnation verkligen ska kunna dra nytta av de tekniska möjligheterna – och för att edtechföretagen ska kunna ge ett fullvärdigt bidrag.
Rapporten lyfter fram fyra områden som Swedish Edtech Industry ser som avgörande för den fortsatta utvecklingen:
- Det behövs konkreta och ambitiösa nationella utbildningsstrategier för kompetensförsörjning och livslångt lärande.
- En kraftfull satsning på teknisk förnyelse och en modern digital infrastruktur för det livslånga lärandet är nödvändig.
- Den digitala klyftan mellan olika huvudmän och skolor måste överbryggas för att alla elever ska kunna få tillgång till en likvärdig utbildning.
- En större strategisk digital kompetens på skol- och huvudmannanivå är avgörande för att kunna göra inköp som utvecklar verksamheten. En förbättrad beställarkompetens är även en nyckel till rättvisare konkurrens och en mer innovativ marknad.
Tio principer för en resilient och likvärdig skola efter corona
OECD och Education International (Lärarnas yrkesinternational) har tillsammans tagit fram tio principer för skolans nystart efter coronapandemin.
Syftet är att hjälpa världens beslutsfattare inom skolområdet att stärka skolsystemets förmåga att hantera pandemier och andra kriser på ett effektivt och likvärdigt sätt. De hoppas också att de här principerna kan bidra till att skapa ett ramverk som underlättar internationellt samarbete inom det här området.
