Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation. Varje delorganisation ansvarar för att identifiera och genomföra egna initiativ och åtgärder som pekar mot det gemensamma målet. NTI Gymnasiet ser RISE utbildning i att leda och organisera innovation i skolan som en central faktor i det avseendet. Förra våren deltog skolcheferna, och under hösten var det dags för rektorerna. Nu gäller det att engagera hela organisationen och att skapa en gemensam grund för den fortsatta utvecklingen.
Utbildning i innovationsledning för skolchefer och rektorer
Eftersom omvärlden och samhället befinner sig i ständig förändring och utveckling, är det nödvändigt att skolan, liksom alla andra organisationer, förstår och kan agera på de förändringar som påverkar verksamheten. Det förutsätter att ledningen har de kunskaper och förmågor som krävs för att kunna arbeta långsiktigt och systematiskt med förändring, förbättring och förnyelse. RISE har därför tagit fram en utbildning i att leda och organisera innovation för team av skolledare från sina skolpartners.
NTI Gymnasiets skolchefer var bland dem som var med i den första omgången. Det var ett viktigt steg framåt, berättar skolchefen Sarah Stridfeldt.
– Genom att delta i utbildningen fick vi en bättre bild av oss själva, var vi befinner oss och vad vi behöver göra för att komma vidare på vår resa. Nu ska vi ta fram en innovationsstrategi för NTI Gymnasiet. Vi måste få med oss rektorerna i det här arbetet för att kunna hamna rätt.
När RISE under förra hösten anordnade utbildningen för andra gången, deltog samtliga 28 rektorer från NTI Gymnasiets skolor. Det blev både ett sätt att lägga en gemensam grund för innovationsstrategin och en väg att att skapa delaktighet och konsensus inom hela organisationen.
– Det är avgörande att det finns en samsyn inom hela styrkedjan när vi börjar röra oss framåt. Varför är det här viktigt för oss? Hur ska förändringsarbetet gå till? När ska det genomföras? Vart ska det leda? Utbildningen gav både oss och våra rektorer nya perspektiv på vad vi behöver göra för att skapa större mening och värde för våra elever. Det har också stärkt vår förmåga att prioritera och att se vad som behöver göras för att öka delaktigheten.
ISO-standarder för innovationsledning fungerar som övergripande ramverk
Det pågår sedan flera år ett internationellt samarbete för att ta fram ett antal ISO-standarder för innovationsledning, och några har även publicerats. Två av dem beskriver och förklarar förutsättningarna för att kunna arbeta systematiskt med att leda förnyelsearbetet i en organisation. De fungerar som övergripande ramverk för utbildningen och stakar ut riktningen.
Det är viktigt att kunna arbeta med modeller och processer som är genomarbetade och väl beprövade när verksamheten ska förnyas, konstaterar skolchefen Ellen Lindqvist.
– En avgörande fördel är förstås att vi inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Det finns ett pussel som hjälper oss att navigera under processen. Vi kan upptäcka våra blinda fläckar, och det blir samtidigt lättare att hitta nya vägar som kan leda oss framåt.
Nulägesanalys och identifiering av adekvata åtgärder
Det första steget i utbildningen går ut på att varje team gör en nulägesanalys av innovationsklimatet i sin organisation. Nästa steg blir att arbeta vidare med de hinder och möjligheter som identifierats och att skapa bättre förutsättningar att tänka och agera på nya sätt.
Rektorerna var indelade i sex olika team, ett för varje region i NTI Gymnasiet. När man arbetar tillsammans i team, blir det möjligt att gå mer på djupet kring vad som behöver göras för att öka den egna verksamhetens förmåga till förnyelse.
– Det är utmanande, men samtidigt också avgörande, att få med hela styrkedjan och att säkerställa att alla är med på vad som behöver göras. Implementeringsfasen får en helt annan betydelse än när besluten fattas uppifrån. När skolchefer och rektorer har gått den här utbildningen, har vi fått ett gemensamt språk och ett delat perspektiv. Vi definierar innovation på samma sätt och har lärt oss hur vi ska tänka och agera. Det ger rektorerna en bättre sits under det fortsatta arbetet tillsammans med lärare och elever.
Skolans verksamhet – från målstyrning till målsökning
Samtidigt gäller det att vara medveten om att förändring består av komplexa processer och att det väcker motstånd att bryta med invanda handlingsmönster och synsätt i skolan. Några av rektorerna reflekterade kring varför det är på det sättet. Deras slutsats var att skolan normalt sett är en målstyrd organisation, där medarbetarna ska sträva mot att uppfylla fördefinierade mål. När det istället handlar om att bli målsökande, att gemensamt komma fram till vilka mål som ska uppfyllas och hur det ska gå till, blir det en rejäl utmaning för de allra flesta.
– Flera av rektorerna efterlyste tydligare riktlinjer, men utbildningen gick ut på att lära dem att tänka tvärtom. Därför skavde det lite på en del håll innan de kom förbi hindren. Det här kommer naturligtvis att fortsätta vara en prövning för alla som vill förändra och förnya skolans verksamhet. När vi utgår från styrdokumenten finns det möjlighet för oss att medvetet välja fokus och särskilt betona det som vi ser behövs för att bättre möta den pågående samhällsutvecklingen.
Skolan utbildar eleverna för en odefinierad framtid
Trots de påtagliga svårigheterna är det förstås i högsta grad relevant att tänka och att resonera kring framtiden och de krav som digitalisering och sociala processer ställer på skolan. Gymnasieskolans uppgift är att utbilda morgondagens medborgare och arbetskraft. Det måste man göra utifrån de kunskaper och förmågor som definieras i dagens styrdokument, betonar Sarah Stridfeldt.
– En stor del av dem kan förstås kopplas till de förändringar som vi ser idag. Det handlar bland annat om förmågor som kreativitet, att kunna lösa problem, att kunna se saker ur olika synvinklar, och så vidare. Vår uppgift är att försöka se vad samtiden och morgondagen efterfrågar, och att göra vårt yttersta för att rusta eleverna.
När skolan utbildar eleverna för en odefinierad framtid, är främjandet av deras undran och nyfikenhet en avgörande uppgift. Eleverna ska naturligtvis utveckla de kunskaper, förmågor och förhållningssätt som står i styrdokumenten. Men det räcker inte att kunna lösa problem som andra har definierat. Det är minst lika viktigt att kunna identifiera nya problem som behöver hanteras och lösas, påpekar Elin Lindqvist.
– Eleverna kommer inte att ha ett yrke som följer dem under hela liven, utan de måste vara beredda på ett livslångt lärande. De kommer ständigt att möta nya vägskäl som ställer krav på att ändra riktning. Det här är förstås en tankeväckande utmaning som vi bär med oss i arbetet med att ta fram en innovationsstrategi. Vad behöver vi göra för att stärka elevernas vilja och förmåga att ständigt ställa om och lära nytt?
Remiss och implementering av innovationsstrategin
Strax före jul avslutade rektorerna sin utbildning i innovationsledning. Vid det allra sista tillfället gjordes en gemensam utvärdering och de olika teamen delade med sig av sina förslag på åtgärder för att utveckla och förändra verksamheten. Därefter valde man tillsammans ut vilka som är viktigast och som därför bör inkluderas i NTI Gymnasiets färdplan för innovation.
Ett utkast av den kommande innovationsstrategin är snart färdigt, och under februari månad kommer den att gå ut på remiss till alla rektorer. Efter sommaren kommer det att finnas en plan som beskriver hur NTI Gymnasiets skolor ska arbeta under de kommande tre åren, avslutar Ellen Lindqvist.
– Vi kommer att bygga vidare på de indikatorer som tas upp i de publicerade ISO-standarderna: Vad krävs för att vår organisation ska bli målsökande? Har vi ett verksamhetsklimat som främjar innovation? Är vi på rätt väg? Men naturligtvis kommer inget att vara hugget i sten. Det handlar om att skapa en agil strategi som kan anpassas efter hur verkligheten förändras. Utveckling tar tid och det gäller att arbeta långsiktigt och iterativt för att komma framåt.
