Målet med regeringens omställningspaket, som börjar tillämpas från den 1 oktober, är att underlätta för arbetsgivare och arbetstagare att hantera strukturförändringar i samhällsekonomin. En reformerad arbetsrätt, ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt ett omställningsstudiestöd för yrkesverksamma ska skapa stabilitet och trygghet för både arbetsgivare och arbetstagare. Omställningspaketet passar väl in i den svenska modellen – som bygger på kompromisser mellan arbetsmarknadens parter – och kan därför ha goda förutsättningar att fungera.
Det handlar inte om att rädda jobben, utan om att rädda människorna
När det uppstår kriser och strukturella förändringar i ekonomin, är företagens ryggradsreaktion i regel att försöka minska utgifterna så mycket som möjligt, bland annat genom att sänka lönekostnaderna. I många europeiska länder vill man rädda arbetstillfällena till nästan varje pris, och därför accepteras lägre löner. Det är inte heller ovanligt att staten går in med stöd för att hjälpa gamla industrier att överleva eller erbjuder anställda en tidigare pension.
Den här typen av lösningar är inte samhällsekonomiskt effektiva och riskerar att leda till ett välfärdsekonomiskt misslyckande. Här har Sverige valt en annan väg, som skiljer sig från de flesta andra länder, berättar Ola Bergström, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
– I Sverige handlar det inte om att rädda jobben, utan om att rädda människorna. Förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter syftar till att man ska komma överens om löner som håller även när konjunkturen går ner. Arbetsgivare kan istället kompensera för ökade kostnader genom kollektiv uppsägning. Inom olika arbetsmarknadssektorer och yrkesområden finns omställningsorganisationer som hjälper de anställda som omfattas av ett kollektivavtal att snabbt hitta ett nytt arbete. Det här systemet omfattar ungefär 90% av arbetsmarknaden, och har visat sig fungera väl.
Det gäller att skapa incitament för kompetensutveckling
En av nyckelpunkterna i omställningsstödet är att den som blir uppsagd snabbt ska få hjälp och stöd att hitta ett nytt arbete. Fram till nu har det bara funnits ett begränsat stöd för kompetensutveckling, eftersom skälet till den här typen av uppsägningar inte är bristande kompetens. De anställdas kompetens har inte heller varit en faktor när uppsägningar sker, utan det har enbart handlat om anställningstiden: sist in, först ut.
– Från arbetsgivarnas sida har det länge riktats kritik mot att kompetensen inte tas med i beräkningen när kollektiva uppsägningar sker. Sverige är ett litet, högteknologiskt land, där näringslivet och arbetsmarknaden blir allt mer tjänsteorienterad. Det betyder att kompetensen i ett företag börjar bli avgörande för att verksamheten ska utvecklas och leva vidare. Därför är det viktigt att kompetensen hålls på en stabil nivå och att både företag och anställda har incitament att utveckla den. Det här tar regeringen hänsyn till i omställningspaketet, som inte vänder sig till dem som blivit uppsagda, utan till anställda som vill stärka sin yrkeskompetens.
Vad innehåller omställningspaketet?
Omställningspaketet består av tre delar: en reformerad arbetsrätt, ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd samt ett omställningsstudiestöd för yrkesverksamma.
Reformerna i arbetsrätten innebär bland annat att alla företag, oavsett storlek, kan undanta tre anställda från turordningsreglerna. Det här betyder att arbetsgivare i viss mån kan välja bort anställda som saknar den kompetens som efterfrågas. De som har kompetensen kan ges större möjlighet att stanna kvar, oavsett anställningstid. Därmed blir det också viktigare för arbetstagare att se till att kunskaperna är uppdaterade och motsvarar arbetsgivarens behov.
Omställningsstudiestödet vänder sig till alla yrkesverksamma mellan 27 och 62 år som har arbetat minst 8 av de senaste 14 åren. Det kan användas för studier som omfattar högst 44 veckors heltidsstudier. Om utbildningen bedrivs på deltid, blir perioden längre. Studiestödet består av ett bidrag på upp till 80% av lönen, upp till ett maxbelopp. 2022 är maxbeloppet 21 298 kronor per månad, före skatt. Bidraget kan kompletteras med ett frivilligt lån.
Den som ansöker om anställningsstudiestöd till en utbildning behöver ansöka om ett yttrande från en omställningsorganisation, som den i sin tur ska skicka till CSN. Yttrandet ska visa att utbildningen svarar mot arbetsmarknadens behov och bidrar till att stärka personens ställning på arbetsmarknaden.
Vid sidan av studiestödet finns ett omställnings- och kompetensstöd från den omställningsorganisation som den enskilde är ansluten till genom kollektivavtalet. Det kan till exempel handla om studie- och yrkesvägledning eller hjälp med att validera befintliga kunskaper. Eftersom cirka 10 procent av de yrkesverksamma inte omfattas av ett kollektivavtal – det handlar främst om egenföretagare och anställda vid mindre företag – har det inrättats en offentlig omställningsorganisation vid Kammarkollegiet, som de ansluts till.
Sveriges trepartsmodell ger möjlighet att skapa ett smidigt system
Med omställningsstudiestödet kan yrkesverksamma välja att vidareutbilda sig utan att riskera att förlora alltför mycket pengar. Det är inte arbetsgivaren som i sista hand avgör vilken utbildning som blir aktuell, utan det kan den enskilde bestämma själv, under förutsättning att den anses relevant och kan stärka vederbörandes ställning på arbetsmarknaden. De nya kunskaperna kan sedan användas till att utveckla karriären hos den nuvarande arbetsgivaren eller till att söka sig någon annanstans.
Ola Bergström tror att den här lösningen kan vara en smidig väg att skapa ett system för kompetensutveckling som både löser finansieringen och tillfredställer alla intressen på ett rimligt sätt. För ett litet, exportberoende land som Sverige, är det viktigt att ha en rörlig arbetsmarknad och att se till att kompetensen finns där den behövs. Därför finns det ett generellt värde i att staten satsar, menar han. Men det gäller att hitta ett sätt som fungerar.
– I Frankrike har man infört en lag som gör det möjligt för anställda att spara ihop kompetensutvecklingsdagar när de arbetar. I Tyskland har alla anställda en generell rätt till kompetensutveckling. Inget av de här systemen har fått fart och gett någon egentlig effekt. Sveriges trepartsmodell, med involvering från arbetsmarknadens parter och indirekt stöd från staten, ger större möjligheter att få det hela att gå i lås.
Utvecklingen av systemet kommer att ta tid
Omställningsorganisationerna blir de formella beställarna av utbildningar. De ska också fungera som intermediärer och avgöra om en utbildning är relevant för den sökandes karriärutveckling. Hur ser efterfrågan ut? Vilka utbildningar behöver organiseras? Av vilka aktörer? Inom vilka områden? Hur långa ska utbildningarna vara? När ska utbildningarna bedrivas?
Utvecklingen av det här utbildningssystemet kommer att ske gradvis, och om knappt tio år är det sannolikt möjligt att skönja konturerna av resultatet, säger Ola Bergström.
– Det finns en viss risk att omställningspaketet visar sig vara ineffektivt, fast det ser jag som mindre sannolikt. Ingen kan utforma ett perfekt system från början, men det här är en kompromiss från arbetsmarknadens parter som jag tror kan fungera. Den största faran är nog att det finns anställda som inte ser någon anledning till kompetensutveckling, även om det skulle behövas. Men man kan bara leda en häst till vattnet, man kan inte tvinga den att dricka.
Det handlar inte om mer flexibilitet, utan om mer stabilitet
Omställningsstudiestödet bygger på att var och en först formulerar för sig själv vad hen vill lära sig och sedan får tillgång till de resurser som krävs för att det ska bli möjligt. Det handlar om att kartlägga vad man vill arbeta med framöver och att få hjälp och vägledning som leder framåt.
– Att engagera varje individ i den här processen är sannolikt nyckeln för att även kunna fånga upp dem som inte vill utveckla sig. Tidigare var den typen av stöd ojämnt fördelad, men snart kommer nästan alla anställda att ha den möjligheten.
Kompetensutveckling och livslångt lärande motiveras ofta med att det sker snabba förändringar i samhället som förutsätter flexibilitet och att digitaliseringen kräver helt andra kompetenser än tidigare. Men Ola Bergström har ett annat perspektiv.
– Vi ser visserligen dramatiska förändringar inom många områden, men det är inte det som är det avgörande här. Det är inte mer flexibilitet som behövs, utan istället blir det allt viktigare med mer stabilitet. Såväl arbetsgivare som arbetstagare behöver kunna försäkra sig om att de har den kompetens som behövs när det blir dags för kollektiva uppsägningar. Företaget vill säkerställa att de kan behålla anställda med rätt kompetens. De anställda vill känna sig trygga med att de har de kunskaper som krävs för att behålla jobbet.
