Yrkeshögskola i Danmark satsar på Utbildning 4.0
I tisdags sparkade den treåriga utvecklingssatsningen Program for Uddannelse 4.0 igång vid UCL Erhvervsakademi og Professionshøjskole i danska Odense. Namnet på satsningen anspelar på Industri 4.0 – omvandlingen till en digital, smart och uppkopplad industri.
Den digitala utvecklingen är på väg att förändra industrin – och hela samhället – i grunden. Hur kan nya tekniska lösningar och lärresurser användas för att förnya och förbättra undervisning och utbildning på yrkeshögskolan? Det ska UCL undersöka med hjälp av konkreta projekt inom olika områden.
Tanken är att skapa “en systematiskt organiserad lekplats” där lärare kan testa nya sätt att arbeta och undervisa. Projekten kommer att följas av forskare vid Læremiddel.dk.
Utvecklingsprogrammet består av följande spår:
- De studerandes autonomi
- Lärarens nya roll
- Nya undervisningsformat
- Utbildningar och livslångt lärande
- Digitala ekosystem och dataetik
Efter en smygstart i mars, har tänkbara utvecklingsidéer bland personalen samlats in under våren. Utvecklingsprogrammet är en strategisk satsning som initierats av ledningen, men innehåll och idéer ska skapas av medarbetarna.
De fem första pilotidérna är nu utvalda och det praktiska arbetet sätter igång inom kort. En av idéerna är en ny lärplattform med kurspaket i mikroformat. Två av projekten kommer att se närmare på nya möjligheter med VR. Kan VR stärka upplevelsen av närvaro vid onlinemöten? Hur kan VR användas i anatomiundervisningen på utbildningen till fysioterapeut?
Ambitionen är att hitta en balans mellan att optimera dagens verksamhet och att hitta nya vägar framåt.
Norges regering ska kartlägga arbetsmarknadens kompetensbehov
Norge står liksom Sverige inför stora kompetensförsörjningsproblem som måste lösas för att dagens och morgondagens utmaningar ska kunna hanteras. Därför startar nu en kartläggning som ska ge en överblick av samhällets och arbetsmarknadens kompetensbehov. Målet är att få syn på var skon klämmer, så att man kan vidta rätt åtgärder och samtidigt underlätta den gröna omställningen.
En annan viktig del av kartläggningen är att undersöka hur utbildningssystemet kan förändras för att motsvara arbetsmarknadens behov. En ökad decentralisering av utbildningarna och en större flexibilitet är nödvändig för att skapa större möjligheter för alla att få en relevant utbildning. Det gäller också att se till att låg utbildning och dålig hälsa inte lägger oöverstigliga hinder i vägen.
Samtidigt som det råder stor brist på kvalificerad arbetskraft inom många områden, är det många i Norge som står helt utanför arbetsmarknaden. Såväl ur ett samhällsperspektiv som ur den enskildes perspektiv, är det nödvändigt att hitta lösningar som både möter arbetsmarknadens behov och ger alla möjlighet att få en relevant utbildning. Ett sektorsöverskridande samarbete mellan NAV – en myndighet som bildades när försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten slogs samman 2006 – och utbildningssystemet kommer därför sannolikt att vara viktigt framöver.
Resultatet av kartläggningen kommer att presenteras för stortinget under våren 2023.
Kvalitetsdialoger och regionalisering underlättar nationell skolutveckling
Fram till 2024 ska Skolverket inrätta tio regionala kontor i olika delar av landet, från norr till söder. Regionaliseringen är en del av ett större regeringsuppdrag till Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet, som gavs i slutet av förra året. Detta tar Spaningen upp i en artikel som publicerades i onsdags.
Regeringens avsikt är att skapa enighet om vad som krävs för att förbättra den svenska skolan. Skolverket tar i samråd med övriga skolmyndigheter fram nationella målsättningar, delmål och indikatorer som ska vägleda arbetet. De ställer också samman framgångsfaktorer, som enligt forskning och beprövad erfarenhet är avgörande för att genomföra en effektiv skolutveckling.
Från och med i höst kommer Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten att erbjuda kvalitetsdialoger till varje skolhuvudman. Med hjälp av ett analysunderlag, som bland annat innehåller ett självskattningsverktyg, kan skolhuvudmännen förbereda sig inför de här samtalen.
Det behövs tydliga, riktade insatser från statens sida och ett mindre avstånd mellan skolmyndigheterna och skolhuvudmännen för att utvecklingen ska gå åt rätt håll i hela landet. Det konstaterade OECD när de granskade den svenska skolan 2015 och både Skolkommissionen och utredningen för en mer likvärdig skola pekade i samma riktning. Skolverkets regionala kontor och en målmedveten satsning på ömsesidig dialog är tänkt att göra det möjligt.
Skolverket kommer att erbjuda kvalitetsdialoger till samtliga cirka 2 800 skolhuvudmän från och med i höst. Inledningsvis kommer var och en att ges möjlighet till en kvalitetsdialog vart tredje år, men från och med 2025 blir det istället en tvåårscykel.
Systemet med kvalitetsdialoger kommer att utvecklas kontinuerligt, och Skolverket bedömer att form och innehåll kommer att stabiliseras under andra halvåret 2023. Under 2025 ska Skolverket och de andra tre myndigheterna redovisa för regeringen hur arbetet har fortlöpt. Därefter blir kvalitetsdialoger en integrerad del av det reguljära nationella och lokala skolutvecklingsarbetet.
En samlad mediemyndighet är på väg
För ett knappt halvår sedan tillsattes en utredning för att klargöra konsekvenserna av en eventuell sammanslagning av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv. Tankarna har väckts av den snabba utvecklingen inom medieområdet, liksom av ett starkt ökat fokus på behovet av att främja medie- och informationskunnigheten hos hela befolkningen.
I tisdags överlämnades utredningen till Kulturdepartementet. Den bekräftar att behoven och myndighetsuppdragen högst sannolikt kommer att öka under de kommande åren. En sammanslagning av myndigheterna skulle ge bättre förutsättningar att hantera det här. Det gäller särskilt för Statens medieråds uppdrag att samordna det nationella arbetet inom medie- och informationskunnighet. Förutom en bredare kompetens och en större kapacitet, skulle en samlad myndighet även ge administrativa samordningsvinster.
Utredningen är alltså positiv till en sammanslagning. Den har nu skickats på remiss, och samtidigt har regeringen inlett arbetet med att skapa en samlad mediemyndighet. Vad den nya myndigheten ska heta återstår ännu att se.
Datatilsynet håller fast vid sitt beslut
För en vecka sedan tog Spaningen upp danska Datatilsynets beslut i juli om att förbjuda Helsingörs kommuns grundskolor att använda Chromebook och Google Workspace. Igår meddelade myndigheten att man står fast vid sitt beslut, trots att det ger problem för skolornas dagliga arbete.
Helsingörs kommun har inte säkerställt att elevernas personliga data inte används till annat än till grundskolans ändamål. Eftersom Google fortfarande kan använda dem till kommersiella syften, profilering och produktutveckling, som innebär risker för elevers personliga integritet, kan förbudet därför inte hävas. Google är alltså inte, som Helsingörs kommun hävdar, enbart en databehandlare, konstaterar Datatilsynet.
Vad blir nästa steg? Datatilsynet föreslår ett möte med kommunen snarast, så att problemet kan lösas. Det är viktigt att lärare och elever kan återvända till sin normala vardag så snart som möjligt.
Datatilsynets beslut berör sannolikt även de andra danska kommuner – sammanlagt ett fyrtiotal – som använder Chromebook och Google Workspace på sina skolor. Det allra enklaste sättet att hantera detta, är enligt Datatilsynet, att kommunerna går samman för att hitta en lösning. Eventuellt kan exempelvis Kommunernes Landsforening, som är Danmarks motsvarighet till SKR, medverka i arbetet. Datatilsynet tillägger också att man har varit i kontakt med Google, och uppmanat dem att delta i arbetet med att lösa problemet.
