Hur ska Norrbottens kommuner lösa kompetensförsörjningen?

Norrbottens kommuner är en fristående intresseorganisation som ägs gemensamt av de fjorton kommunerna i Region Norrbotten. Organisationens syfte är att arbeta för en positiv och långsiktigt hållbar regional utveckling. Det gäller att kunna möta och hantera den stora samhällsomställning som pågår i norra Sverige. Att underlätta kompetensförsörjning och främja livslångt lärande är viktiga delar av det arbetet. Vad krävs för att lyckas med det?

Bilden av Norrbotten har vänts upp och ned

Just nu står Norr- och Västerbotten inför en spännande utveckling där det inte finns några färdiga lösningar. Det sker en mängd stora investeringar av företag som strävar efter att deras verksamhet ska vara klimatneutral. Nedläggningar har ersatts av nyetableringar, kris har bytts mot högkonjunktur och istället för utflyttningar handlar det om inflyttning, berättar Stina Karlsson, utvecklingsledare med ansvar för kompetensförsörjning på Norrbottens Kommuner. 

  – Den här omställningen avspeglar sig i princip i allt jag gör. Det finns sedan länge en beredskap från statligt håll när det gäller stora nedläggningar och andra kriser. När det gäller den här typen av positiva förändringar finns det inget facit, så vi får helt enkelt prova oss fram.

North Sweden Green Deal är ett projekt som syftar till att hjälpa regioner och kommuner att hantera de omfattande insatser som krävs inom en rad olika samhällsområden. Det drivs gemensamt av Region Norrbotten och Region Västerbotten, med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden, och Norrbottens kommuner är en av flera samverkanspartners. 

Kommunerna behöver både peka ut en gemensam färdriktning och stärka sin förmåga att möta de utmaningar de ställs inför inom en mängd olika samhällsområden när utvecklingen tar fart, alltifrån energi och infrastruktur till samhällsservice och kultur.  

  – Den stora utmaningen för oss är att underlätta för näringslivet att rekrytera den arbetskraft de behöver. Här gäller det att tänka i nya riktningar och det kräver att vi gör det tillsammans.

Ökad attraktivitet och en bättre kompetensförsörjning

Hur kan man till exempel öka intresset för att flytta till Norrland, så att nya och snabbt expanderande verksamheter kan fylla sitt kompetensbehov? Många mindre kommuner, som har haft en negativ befolkningstillväxt under flera decennier, har nu fått en injektion av kreativitet och har en stark vilja att visa upp sig som en attraktiv hemort.

  – Ett exempel är projektet Hej Hemby i Tornedalen, där inflyttade influencers visar och berättar hur deras tillvaro och livskvalitet har genomgått en positiv förändring sedan de flyttade. Men jag tror också att det behövs lite djupare samtal, bland annat om norrbottningars bild av Norrbotten och om hur resten av Sverige ser på regionen. Det finns en del nationella fördomar som kan vara svåra att radera. Kanske är det till och med enklare att intressera människor från andra delar av Europa att flytta hit?

Det krävs även satsningar på utbildning för att lösa kompetensförsörjningen. Idag är det alltför få som söker sig till bristyrkena och som går de utbildningar som leder dit. Samtidigt är det alldeles för många som går på utbildningar som inte alls matchar de behov som finns. Studie- och yrkesvägledning är ett sätt att komma tillrätta med det här. Regeringens förslag om att dimensioneringen av gymnasieutbildningarna i högre ska styras av behoven på arbetsmarknaden är ett annat. Men det gäller att stärka infrastrukturen, så att alla faktiskt kan utbilda sig, säger Stina Karlsson.

  – Inom ramen för North Sweden Green Deal tittar vi på hur kommunernas lärcentra kan fungera som noder eller nav för kompetensförsörjningen. Det pågår ett pilotförsök i Piteå där målet är att pröva olika innovativa lösningar inom det här området. Vi genomför också just nu ett utvecklingsprojekt för lärcentra i Norr- och Västerbotten, där samtliga kommuner i de båda regionerna deltar.

Smidigare övergångar mellan olika utbildningar och bättre system för validering

Arbetet med livslångt lärande och kompetensförsörjning kan beskrivas som ett gigantiskt kugghjul där alla delar hakar i varandra. Kuggarna är både privata och offentliga; några handlar om utbildning medan andra handlar om arbetslivet. De finns nästan överallt och berör i stort sett alla samhällsområden. 

  – Kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom vård, skola och omsorg är en stor del av pusslet. Men vi arbetar även mycket med att öka tillströmningen till komvux och yrkesvux. De allra flesta vuxna måste ligga på minst den här nivån för att kunna motsvara arbetsmarknadens behov. Att säkra kommunernas kompetensförsörjning inom samhällsbyggnad och teknisk förvaltning är också en viktig del av vårt uppdrag. Här finns ett starkt växande behov, men det är inte alls samma mängd människor som behövs.

Den allra viktigaste punkten på dagordningen handlar om att underlätta övergången mellan olika utbildningsformer. Det ska till exempel vara möjligt att kunna gå direkt från yrkeshögskolan till högskolan utan att det krävs kompletteringar. En bättre validering av kunskap och kompetens är också angeläget. Det gör det möjligt att förkorta tiden i utbildning och bidrar till att underlätta kompetensförsörjningen.

  – Kommunerna i Norrbotten ska bli riktigt bra på att validera mot betyg, intyg och branschens behov. Det är också väsentligt att säkerställa att elever på yrkesutbildningar kan genomföra den arbetsplatsförlagda delen av sin utbildning. Tyvärr är det här ofta en flaskhals idag, så vi måste hitta lösningar som underlättar för både elever och arbetsgivare. Pilotprojektet Kompetenspasset, som synliggör individens formella och informella kompetens, är intressant för oss. En stor del av de som är arbetslösa idag, står långt ifrån arbetsmarknaden. Om det blir lättare för dem att visa vad de faktiskt kan, tror jag att de lättare kan komma vidare.

Det finns inga färdiga recept – det gör det lättare att tänka nytt

Kompetensförsörjningen är ett stort problem inom många branscher och i stora delar av Sverige. Men det är väsentligt mycket större i Norrbotten. Ta kompetensbehovet i en valfri region och multiplicera med tjugo, så får du en bättre bild av hur det är här, säger Stina Karlsson.

  – Det är nästan ett panikartat tillstånd på många håll, men vi har faktiskt tid att landa och tid att prova. Det handlar om ett perspektiv som sträcker sig tio till femton år framåt i tiden, så vi måste inte lösa alla problem idag. Men ingen vet egentligen hur vi ska göra och det finns inga färdiga recept. Det ser jag som en möjlighet till innovation som vi annars inte skulle ha haft. Här tror jag att samarbetet i RISE testbädd Vigeo kan vidga våra perspektiv och komma till god nytta. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.