Ur nyhetsflödet vecka 21

En prognos från Finland om framtidens utbildning

Prognostiseringsforum för kunnande (PFK) arbetar sedan 2017 med att analysera hur förutsättningarna för utbildning och arbetsliv kan komma att utvecklas och förändras i Finland under de närmaste fem till femton åren. Syftet med verksamheten är att fungera som stöd för utvecklings- och planeringsarbetet på Undervisnings- och kulturministeriet samt på Utbildningsstyrelsen.

I slutet av förra veckan publicerade Utbildningsstyrelsen en rapport om framtidens utbildning, baserad på analyser från PFK. Förutom att peka på vart utvecklingen ser ut att vara på väg, argumenterar författaren Kari Nyyssölä för att prognosticering är avgörande för att kunna möta framtiden på ett adekvat sätt. Det handlar om att bygga upp en beredskap och att försöka agera proaktivt.

Utbildningens villkor och förutsättningar påverkas i hög grad av de förändringar som sker inom ett antal samhällsområden, alltifrån klimatförändring och demografiska förändringar till digitalisering och omställningar i arbetslivet. Det är också tydligt lärandet blir alltmer individualiserat och allt högre grad sker utanför det formella utbildningssystemet. Det betyder samtidigt att det börjar bli viktigt att kunna visa och dokumentera de olika kunskaper och förmågor man utvecklar, oavsett om det sker i skolan, i arbetet eller på fritiden. 

Digitaliseringen skapar en mängd möjligheter att förbättra och individanpassa undervisningen. AI gör det möjligt att analysera och följa upp varje persons lärande och lärare och klasskamrater kan ge löpande stöd och återkoppling i realtid. Det blir också enklare att studera oberoende av tid och rum. 

Det är viktigt att komma ihåg att den fysiska platsen och den direkta sociala interaktionen fortfarande har stor betydelse för lärandet, påpekar Kari Nyyssölä. Utvecklingen sker inte heller av sig självt. Det krävs att det finns en lärare som utnyttjar de tekniska möjligheterna i sitt pedagogiska arbete, och som uppmuntrar eleverna att vara kreativa, att tänka kritiskt, samarbeta och dra nytta av varandras kunskaper – och att utveckla ett empatiskt förhållningssätt.

Rapporten tar också upp att mer allmänna färdigheter, som problemlösning, självstyrning och förmågan att lära om och lära nytt, har en växande betydelse i arbetslivet. Olika specialiserade yrkeskunskaper och förmågor blir också mer värdefulla. Det är även uppenbart att liknande typer av kunnande är viktiga inom flera olika yrkesområden. Såväl maskinmontörer som hantverkare och metallarbetare behöver vara kunniga inom bland annat 3D-modellering och kvalitetssäkring. Det kan både påverka yrkesidentiteten och utformningen av utbildningar framöver.

KTH prövar nya vägar för vidareutbildning och livslångt lärande

Nya sätt att se på och bedriva högre utbildning är i många yrken en avgörande förutsättning för ett livslångt lärande. Det kräver bland annat ett mer dynamiskt system än idag, som gör det lättare att kombinera och växla mellan arbete och studier och mellan olika utbildningsaktörer. 

I måndags publicerade Spaningen en artikel där Anders Johansson, särskild utredare inom området livslångt lärande, berättar om hur KTH tänker och agerar för att hitta nya riktningar och arbetssätt. 

Den vanligaste formen av vidareutbildningar på KTH idag, är att företag köper kurser och är på plats rent fysiskt under några veckor. En sådan lösning är kostsam och tidskrävande för båda parter. Därför vill KTH försöka mer sociala, nätbaserade former av lärande som man kan erbjuda företag. Det handlar om att hitta sätt att få in lärande i medarbetarnas vardag, att bygga en lärandekultur och att skapa lärgemenskaper som uppmuntrar till ett kollaborativt, kollegialt lärande.  

Efter sommaren kommer KTH att genomföra två stora piloter, tillsammans med Scania, som prövar nya former för socialt, nätbaserat lärande. Tanken är att sänka trösklarna och att få in det kontinuerliga lärandet som en naturlig del i medarbetarnas vardag.

Hittills har KTH mest vänt sig till ingenjörer, men nu vill man även försöka möta behoven av teknikrelaterade kunskaper bland yrkesgrupper som exempelvis civilekonomer och jurister. Hur kan KTH bli en relevant aktör för dem och möta deras behov?

Competence arbetar för en fungerande kompetensförsörjning och ett bättre samhälle

Det krävs ett närmare och mer systematiskt samarbete mellan skola och arbetsliv för att klara den långsiktiga kompetensförsörjningen i Sverige. Här spelar Competence en viktig roll som intermediär, inspiratör och nationell partner i arbetsmarknadsfrågor, konstaterar verksamhetschefen Björn Nordén i en artikel Spaningen publicerade igår.

Competence är en politiskt obunden ekonomisk förening som startades år 2000 av arbetsgivare från offentlig sektor och det privata näringslivet. Det övergripande syftet är att underlätta kompetensförsörjningen i branscher där det är svårt att rekrytera kvalificerad personal, alltifrån teknik och it till vård och utbildning. Verksamheten har sina rötter i Västerås och Västmanland, men nu är den spridd över landet och bedrivs för närvarande i 130 kommuner. 

Det finns inte någon enskild aktör som äger frågan om kompetensförsörjning, utan näringslivet, utbildningssektorn och arbetsmarknadspolitiken delar på ansvaret. Ingen av dem mäts egentligen utifrån hur pass väl de hanterar det här. Därför är det lätt att kompetensförsörjningen hamnar mellan stolarna.  

Competence för samman frågor från de tre områdena och arbetar tillsammans med aktörerna för att hitta fungerande lösningar. Det gäller både att intressera unga för utbildningar som leder till jobb och att ta fram utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov. 

Den 1 september startar dittyrke.se, en webbaserad tjänst som ska göra det lättare för lärare, SYV, arbetsförmedlare och föräldrar att föra samtal med unga om tänkbara studie- och yrkesval. Just nu pågår också arbetet med den kompletterande tjänsten yrkesinfo.se, där verksamma i olika branscher ska informera om sina yrken och sin vardag. Syftet med de båda tjänsterna är att ge unga en bättre bild och förståelse av olika yrken, så att de lättare kan se vad som passar för dem och för deras framtid.

Skolor och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken

Anna-Lena Godhe, docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, driver sedan förra året forskningsprojektet Skolor och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och genomförs i samverkan med de tre skolförvaltningarna i Malmö stad. Under projektet är Anna-Lena Godhe anställd på Pedagogisk inspiration, som ansvarar för arbetet med forskningsbaserad utveckling av den kommunala skolverksamheten i Malmö.

Syftet med projektet är att skapa en tydligare bild av vad styrdokumentens skrivningar om att stärka elevers digitala kompetens har inneburit i praktiken på Malmös kommunala skolor. Förutom att undersöka hur undervisningen bedrivs, analyseras hur förvaltning, skolledning och lärare kan samverka för att driva arbetet med skolans digitalisering framåt. 

Under läsåret 2021/22 genomförs parallella fallstudier på två förskoleområden, två grundskolor och två gymnasieskolor/vuxenutbildningsenheter. Tanken med fallstudierna är att ta reda på hur undervisningen bedrivs och att fästa blicken på olika specifika aspekter av digitalisering och digital kompetens. Det handlar bland annat om att titta närmare på hur lärare och elever använder Google-miljön och att försöka se hur ämnena påverkas av nya arbetssätt och av införandet av digitala verktyg i undervisningen. 

Förutom fallstudierna genomförs intervjuer med nyckelpersoner i förvaltningarna samt med skolledare och lärare. Anna-Lena Godhe har också kartlagt de insatser som gjorts och görs för att digitalisera verksamheten, från förskolan till och med gymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen.

Resultaten av intervjuer och fallstudier redovisas löpande på Pedagog Malmö. Hittills har det publicerats artiklar och filmer om digitala verktyg i svenskundervisningen, lärares definition av digital kompetens och deras syn på relationen mellan digital kompetens och likvärdighet och ökad måluppfyllelse samt lärares arbete med att utveckla elevers digitala kompetens i SO-ämnena

En skola för projektbaserat lärande och utveckling av framtidens kompetenser

I november förra året invigdes Læringshuset, en kommunal grundskola i köpenhamnsförorten Høje Taastrup, som är Danmarks första skola med inriktning mot projektbaserat lärande och naturvetenskap. Undervisningen bedrivs i form av längre projekt som antingen är kopplad till elevernas vardag eller till problemställningar som är relevanta för företag eller föreningar i kommunen. 

Læringshuset är en öppen skola, som samverkar aktivt med samhället utanför skolan. Man har en rad partners som bidrar till utveckla verksamheten. LEGO Education, Apple och LIFE Fonden är några exempel. 

Visionen för Læringshuset har tagit fram i bred samverkan med barn, föräldrar, lärare, forskare och företag. Ett av de övergripande målen är att stärka elevers intresse för naturvetenskap genom att arbeta med verklighetsbaserade frågeställningar som väcker intresse och nyfikenhet. Det gäller också att ge eleverna möjlighet att utveckla kompetenser som blir allt viktigare i samhället: att kunna kommunicera, att kunna samverka och att kunna lösa problem på kreativa och nyskapande sätt.

Byggnaden är specialdesignad för att underlätta och främja projektbaserat lärande. Några rum är anpassade för individuellt lärande och andra är till för grupparbete. Det finns laboratorier och verkstäder som gör det möjligt för eleverna att arbeta undersökande och skapande. Förutom grundskolan finns det även en förskola för barn mellan 0 och 6 år, och efter skoltid bedrivs det fritidsverksamhet med en skapande och projektbaserad inriktning.

Læringshuset har redan väckt stor uppmärksamhet både i och utanför Danmark. Andreas Schleicher, utbildningschef på OECD, var nyligen på besök för att få en inblick i skolans arbete. Projektbaserat lärande ligger väl i linje med OECD Future of Education and Skills 2030 och Learning Compass 2030, och Schleicher lyfte också fram värdet med att arbeta projektbaserat, kollaborativt och skapande – förmågor som blir allt viktigare i samhället och i arbetslivet.  

Ny svensk forskning om vuxnas lärande

Det senaste nyhetsbrevet från Encell – Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande – vid Högskolan i Jönköping tar bland annat upp de båda forskarskolor om vuxnas lärande som startade i februari, under ledning av Linköpings universitet. 

Nio doktorander är knutna till Forskarskolan i vuxnas lärande, med inriktning mot komvux,  och på Forskarskolan för folkhögskolans lärare handlar det om tolv licentiander.  

Forskarskolan i vuxnas lärande syftar till att stärka den forskningsbaserade kunskapen om vuxnas lärande på lärarutbildningarna. Målet med Forskarskolan för folkhögskolans lärare är att med hjälp av praktiknära forskning utveckla den vetenskapliga grunden för undervisning på landets folkhögskolor. 

Nyhetsbrevet innehåller också en intervju med Johan Söderman, professor i pedagogik vid Göreborgs universitet. Han leder tillsammans med sin kollega Jonas Linderoth den nya forskningsgruppen Bildningspraktiker i utbildning och samhälle, som riktar blicken mot vuxnas lärande och bildning i såväl formella som informella sammanhang.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.