Ur nyhetsflödet vecka 16

Den franska skolans bristande digitala mognad ställer krav på förnyelse

Skola Hemma tar under våren en titt på hur några olika länders skolsystem hanterar de utmaningar som blir synliga under coronapandemin. Den här veckan är det dags för Frankrike

16 mars förra året stängde skolorna i Frankrike sina lokaler och landets 12 miljoner elever gick över till distansundervisning. Utbildningsdepartementet agerade snabbt för att underlätta övergången till undervisning över nätet och undvika uppehåll i undervisningen.

Alla skolor fick tillgång till Ma classe à la maison, en statligt utvecklad tjänst med undervisningsmiljöer som kan användas i grund- och gymnasieskolan. Det genomfördes också satsningar på bland annat kompetensutveckling, en ökad tillgång på digitala lärresurser och vetenskapligt grundat pedagogiskt stöd.  

Ansatsen var ambitiös och framåtblickande, men det saknas inte hinder på vägen. Cour des comptes, som är Frankrikes motsvarighet till Riksrevisionen, publicerade för en månad sedan en analys av hur distansundervisningen fungerade under 2020 och hur pass digitalt mogen skolan är. 

Skolans digitalisering har varit ett viktigt nationellt utbildningsmål sedan 2013, då en ny skollag infördes. Men det är fortfarande en lång väg kvar till målet, konstaterar Cour des comptes.  Skolorna gick snabbt över till att använda Ma classe à la maison, vilket ledde till att tjänsten kraschade och inte kunde användas under flera dagar. Många lärare och elever saknar också tillräcklig digital kompetens för att undervisning över nätet verkligen ska fungera. Dessutom har inte alla elever tillgång till dator och Internet hemma. Uppskattningsvis rör det sig om en halv miljon barn och ungdomar, alltså ungefär 4% av eleverna.

Det är nödvändigt att lägga en stabil grund för skolans digitalisering i hela landet för att kunna lösa de problem som visat sig under pandemin, menar Cour des comptes. Den digitala infrastrukturen måste stärkas och det krävs systematiska satsningar på kompetensutveckling för att få alla lärare på banan. 

Conseil économique, social et environnemental (CESE), en sammanslutning av fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och andra intresseorganisationer, pekar i samma riktning i en ny rapport. Skolan måste kunna möta det digitala samhällets villkor och förutsättningar och ge alla elever likvärdiga möjligheter till en god utbildning

De här resonemangen och slutsatserna kommer förstås inte som någon överraskning för det franska utbildningsdepartementet. I juni förra året bjöds allmänheten in till ett offentligt samtal om skolans digitalisering. Diskussionerna pågick under fem månader och kretsade kring fem teman: likvärdighet, nya pedagogiska möjligheter, synen på undervisning och lärande, innovation och kollegialt lärande, samt skolans krishanteringsförmåga. 

I november arrangerades en konferens i Poitiers, där man arbetade vidare med tankar och idéer från diskussionerna. Konferensen enades om fyrtio förslag på hur arbetet med skolans digitalisering bör bedrivas framöver. 

Ett par veckor innan konferensen  lanserade utbildningsdepartementet ett nytt offentligt samtal – Grenelle de l’Éducation – som delvis bygger vidare på diskussionerna om skolans digitalisering. Den här gången var anslaget bredare: Hur behöver det franska skolsystemet utvecklas framöver? Vad kommer att krävas av morgondagens lärare?

Samtalen skedde online i tio olika tematiskt organiserade workshops, alltifrån behovet av att “uppgradera skolan” i en mer digital riktning till skolans styrning och ledning, behovet av en ökad autonomi och lärares yrkes- och karriärutveckling. I februari publicerades sammanfattningar av diskussioner och förslag i respektive workshop.

Arbetet fortsätter nu på utbildningsdepartementet, och längre fram kommer det att läggas fram förslag i parlamentet. Men utvecklingen står inte stilla fram till dess. Som en del av regeringen återhämtningsplan, satsas 105 miljoner euro under 2021 för att säkerställa den franska skolans digitala utveckling

Hur ska kunskapstappet kompenseras?

Runt om i världen diskuteras vad skolstängningarna under pandemin innebär för eleverna och vad som bör göras för att kompensera för kunskapstappet.  Storbritannien är ett av de länder där frågan hör till de hetaste debattämnena just nu.

Den brittiska regeringen satsar 1.7 miljarder pund på olika kompenserande insatser, eller ungefär 250 pund per elev. Men frågan är om det är tillräckligt. I tisdags presenterade brittiska Education Policy Institute (EPI) en preliminär analys som visar att det krävs satsningar på 10-15 miljarder pund under tre år för att de elever i England som halkat efter ska kunna komma i fatt. För Skottlands del handlar det om 1-1.5 miljarder samt 600-900 miljoner och 350 miljoner pund för Wales respektive Nordirland.

En undersökning som genomfördes under förra höstterminen, visar att alla elever i primary school presterade något sämre i alla ämnen jämfört med provresultat från tidigare. Det finns alltså ett generellt behov av kompenserande insatser. Skillnaden är dock särskilt stor bland elever som redan presterade dåligt och bland elever i socioekonomiskt svaga områden. Här krävs kostnadseffektiva, evidensbaserade insatser som kan ge de här eleverna det pedagogiska stöd som de behöver för att komma vidare, menar EPI. Utöver undervisningen är det också viktigt att satsa på elevernas psykiska hälsa och välmående, till exempel genom olika fritidsaktiviteter. 

EPI betonar att det inte enbart handlar om att kompensera för pandemins negativa effekter. Det finns mängder av data som visar på socioekonomiskt relaterade kunskapsklyftor redan innan pandemin. Därför behövs insatser som kan öka likvärdigheten på längre sikt. Inte minst krävs satsningar på lärares kompetensutveckling, så att de kan bygga vidare på aktuell forskning och kollegiala erfarenheter när de utformar sin undervisning. 

Den här typen av satsningar kräver mycket pengar, men att avstå kommer på sikt att leda till ännu större kostnader, betonar EPI. OECD kom fram till samma slutsats i rapporten The state of school education, som Spaningen tog upp för två veckor sedan

Assess@Learning – digital formativ bedömning

Assess@Learning är ett policyexperiment om digital formativ bedömning som pågår 2019-2023. Fem länders skolmyndigheter – Estland, Finland, Grekland, Portugal och Spanien – deltar i projektet, som samordnas av Europeiska skoldatanätet, med finansiering från Erasmus+. Fondazione Bruno Kessler, University of Glasgow och Queen’s University of Belfast är partners i projektet. 

Digital formativ bedömning innebär att lärplattformar eller annan mjukvara för att samla in data om varje elevers lärande och kunskapsutveckling. Det här gör det möjligt för läraren att direkt se vad eleverna har förstått, och kan anpassa den fortsatta undervisningen efter det.

Än så länge har digital formativ bedömning inte fått något bredare genomslag i Europa. För att det ska bli möjligt, måste alla nivåer i skolan vara med, från beslutsfattare och skolledare till lärare, elever och föräldrar, konstaterar medlemmarna i Assess@Learning. Alla som är delaktiga i skolans arbete måste vara med och bidra i förändringsarbetet. 

Inom projektet hoppas man att pandemin leder till att fler inom skolans värld börjar se fördelarna med digital formativ bedömning. Den kan vara ett bra sätt att möta elevernas lärandebehov och hjälpa dem att komma vidare när undervisningen sker på distans. 

Assess@Learning har tagit fram en verktygslåda som informerar de olika aktörerna om vad digital formativ bedömning är, varför det är viktigt samt vad de behöver göra för att allt ska fungera. Förra månaden började projektmedlemmarna testa verktygslådan. Mer än 400 slumpvis utvalda skolor i de fem länderna kommer att bjudas in till fälttest av verktygslådan, som ska pågå från oktober i år till och med april nästa år. 

Under projektets gång arrangerar Assess@Learning olika workshops för att uppmuntra till öppen dialog och kunskapsutbyte mellan beslutsfattare, skolledare, lärare, elever och föräldrar.

Självskattning och digital certifiering i Malmö

Grundskoleförvaltningen i Malmö stad arbetar sedan tre år tillbaka med självskattning och formativ analys av de åttio kommunala skolornas digitala mognad. Syftet är både att ge stöd åt skolorna att komma vidare och att driva på den fortsatta utvecklingen – på samma sätt som exempelvis LIKA och SELFIE.

Med utgångspunkt i den modell som tagits fram inom ramen för EU-projektet Digital Schools of Europe, som Malmö stad deltog i, har man gjort en egen variant som är anpassad efter lokala förutsättningar och behov. 

Självskattningen sker inom fem delområden:

  1. Ledarskap och planering
  2. Digitala verktyg i undervisningen
  3. Professionell fortbildning
  4. Kulturen kring skolans digitalisering
  5. Digitala resurser och infrastruktur

Inom varje delområde finns fyra mognadsnivåer: påbörjad, aktiverad, trygg och välutvecklad. När en skola har genomfört sin självskattning, gör den digitala enheten på grundskoleförvaltningen en formativ utvärdering av nuläget och ger förslag på vad som behöver göras för att komma vidare. 

Malmö stad har tagit fram handlingsplanen Varje elevs bästa skola – digital certifiering, vars mål är att alla skolor ska nå upp till nivån trygg. När en skola har nått dit, kan den ansöka om att genomgå en utvecklings- och certifieringsprocess som slutligen leder fram till utmärkelsen Digital skola. Den visar att skolan och dess lärare har nått en hög digital mognad inom de fem delområdena. Ingen skola har ännu nått dit, men flera skolor kan snart bli aktuella

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *