Spel i undervisningen, mobilen i klassrummet och två forskarintervjuer

Stefan Pålsson
Stefan Pålsson
8 minuters läsning

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Spel i undervisningen

Användningen av digitala och analoga spel i undervisningen börjar bli vanligare i skolan. Det handlar både om att använda lärspel, kommersiella spel, spelifiering och att låta eleverna utveckla egna spel. Men läraren är den avgörande faktorn för att det hela ska fungera. Det konstaterar de danska forskarna Thorkild Hanghøj och Andreas Lieberoth i en intervju i senaste numret av Magasinet Asterisk, som ges ut av Danmarks Pædagogiske universitet.

Först och främst behövs en allmän förståelse av hur och i vilka sammanhang spel och spelmekanismer kan användas didaktiskt. Läraren måste även vara väl insatt i hur det spel som ska användas fungerar och kunna koppla det till undervisningens mål. Det krävs en förståelse av spelets själva kärna för att kunna se hur de utmaningar som finns i spelet kan ge stöd åt elevernas lärande. Dessutom måste läraren förstå hur spelet ska iscensättas i undervisningen och hur ramarna ska se ut. Det gäller också att få eleverna att reflektera kritiskt kring spelet, så att det inte framstår som den enda sanningen.

Spel är en viktig del av barns och ungdomars vardag, deras kulturella och samhällsekonomiska betydelse växer, och de har även en central roll att spela i skolan. Förutom att utveckla ämneskunskaperna kan de till exempel användas för att utveckla kritiskt tänkande, samarbete, kommunikation och problemlösningsförmåga. Det här är förmågor som blir allt viktigare i samhället och i arbetslivet.

Thorkild Hanghøj leder sedan ett par år tillbaka forskningsprojektet Game-Based Learning in the 21st Century, som handlar om att lära lärare att utveckla de här förmågorna hos eleverna med hjälp av spelrelaterade aktiviteter i sin undervisning. Under nästa läsår kommer lärare och elever i årskurs 5 och 7 på 40 danska skolor att arbeta med spel, spelande och spelutveckling i danska, matematik och NO.

Mobilen i klassrummet

Mobilens vara eller icke-vara i klassrummet fortsätter att vara en het fråga i skoldebatten. I tisdags rapporterade DN om att 21 elever i en åttondeklass i Gränna hade haft sina mobiler igång under en lektion och räknat hur många notiser de fick. Den samlade summan blev mer än 2 000 meddelanden. Det resulterade direkt i krav på mobilförbud, eftersom det ansågs uppenbart att det här distraherar eleverna och stör ordningen i klassrummet.

Torbjörn Ott är gymnasielärare i Alingsås och forskare på Institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet. Han menar att förbud är en felaktig slutsats som inte kommer att leda till önskat resultat. Mobilen i klassrummet hanteras som en ordningsfråga, men det handlar egentligen inte alls om det, menar han, utan om studieteknik. Det är också en jämlikhetsfråga. Alla elever måste lära sig att använda mobilen, så att den blir ett hjälpmedel och inte en distraktion.

2017 disputerade Torbjörn Ott på en avhandling som beskriver och analyserar hur gymnasieelever använder mobilen i klassrummen och hur de och deras lärare ser på detta. Stora delar av användningen har inget med undervisningen att göra, men mobilen används också som ett hjälpmedel, till exempel för informationssökning och för snabba anteckningar. Eleverna pekar på att de ofta blir distraherade av mobilen, men de skulle hellre få hjälp med en mer strukturerad användning än att drabbas av ett rent förbud.

Det finns även annan forskning som går i samma riktning. Anita Grigic Magusson, Ylva Hård af Segerstad och Sylvana Sofkova Hashemi visar i en studie att högstadieelever upplever att mobilen både är ett verktyg och ett störande element. Därför efterfrågar de hjälp från lärarna med att använda den på sätt som gör att de har nytta av den i klassrummet. Anders D. Olofsson, Ola Lindberg och Göran Fransson pekar i en annan studie på att lärare ofta inte vet hur de ska integrera mobilen i sin undervisning, och att de då istället väljer att förbjuda.

Den brittiska forskaren Jocelyn Wishart menar att det är problematiskt att mobilförbud riktar in sig på tekniken, eftersom det hindrar eleverna från att utforska och dra nytta av de möjligheter som finns.  Nu när skolan digitaliseras är det avgörande att alla lär sig att använda mobilen på ett konstruktivt, ansvarsfullt och utvecklande sätt.

Forskarintervjuer från Learning Forum

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan även nås från Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Karin Ollinen är strategisk utvecklare i Helsingborgs stad och kommunlicentiand i forskarskolan Communicate Science in School. Hennes forskning är inriktad på hur NO-lärare använder it och digitala medier i sin undervisning. Hon vill ta reda på hur de digitala verktygen används, i vilket pedagogiskt sammanhang de tas i bruk, samt vilka syften som lärare har med detta.

Johan Lundin är professor i informatik med inriktning mot lärande på Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet. Han menar att skolforskningen länge har varit inriktad mot innovation, men nu behöver inriktningen förändras. Det finns ett stort och tydligt behov av beskrivande, kritiska studier av hur användningen av it och digitala medier faktiskt ser ut och vad det innebär.

Veckans tips

Är sociala medier ett allvarligt hinder för barns och ungas välmående? Borde de hellre hålla sig borta från skärmarna och ägna sig åt den fysiska verkligheten? Den oberoende danska tankesmedjan The Happiness Research Institute har på uppdrag av Nordiska Ministerrådet tagit fram en rapport där man analyserar frågan.

Barns välmående är en komplex fråga och beror naturligtvis på betydligt fler faktorer än deras användning av sociala medier, påpekas det i rapporten. Dessutom måste man förstå att ungas fysiska och digitala miljöer är oupplösligt förenade och inte utan vidare kan skiljas från varandra.

De allra flesta unga har inga större problem med sin användning av sociala medier, men det finns de som stöter på svårigheter som kan vara svåra att hantera på egen hand. Detta beror i sin tur på att de har andra problem, till exempel att de är ensamma eller saknar tillräckligt stöd från sina föräldrar. Här behövs en ökad förståelse och bättre insatser för att hjälpa unga som är olyckliga och som inte mår bra.

Dela den här artikeln