Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens

Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens är ett projekt som RISE driver tillsammans med Lidingö, Skellefteå och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Syftet är att utveckla en digital tjänst som gör det möjligt att analysera, mäta och följa upp de faktiska effekterna av lärares kompetensutveckling.

Det saknas metoder och verktyg

De snabba samhällsförändringarna, inte minst digitaliseringen, kräver att lärare utvecklar sin kompetens inom en rad olika områden. Många skolhuvudmän genomför därför satsningar för att möta behoven och för att kunna utveckla den dagliga undervisningen. Tyvärr har de små möjligheter att förvissa sig om att de önskade effekterna verkligen uppstår. Det här beror på att det saknas metoder och verktyg för att följa upp vad lärarna lär sig och hur det i sin tur påverkar undervisningen och vad eleverna lär sig. Lärares kompetens bedöms för det mesta med hjälp av självvärdering eller utifrån formella utbildningsmeriter, men inget av de här tillvägagångssätten visar egentligen det som skolhuvudmännen behöver veta.

Första steget

RISE, Lidingö och Skellefteå kommun och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet har tagit initiativ till projektet Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens för att ta fram en digital tjänst som kan råda bot på detta. I slutet av november inleds det första steget: att utveckla projektbeskrivningen och att ta fram en handlingsplan för själva genomförandet. I augusti nästa år beräknas det första steget vara genomfört. Då hoppas man kunna gå vidare med utveckling, implementering och spridning.

Utmaningsdriven innovation

Vinnova finansierar det första steget inom ramen för sin satsning Utmaningsdriven innovation. Här ger man stöd åt samverkansprojekt som arbetar långsiktigt med att lösa samhällsproblem som kan bidra till att uppfylla de sjutton globala målen i Agenda 2030, som antogs av FN:s generalförsamling 2015. Det övergripande målet för satsningen är således att verka för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling, både på nationell och global nivå.

Arbetet med att kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens möter det fjärde globala målet: säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. För att kunna ge alla en utbildning genom hela livet som är relevant och håller en hög kvalitet, är det nödvändigt att säkerställa att utbildnings- och fortbildningsinsatser för lärare ger de resultat som behövs och efterfrågas.

Effektkedjan och outcome mapping

Tjänsten ska kombinera interaktiva kompetenstester med två metoder som är beprövade och etablerade inom andra områden: effektkedjan (ibland även kallad verksamhetslogik) och outcome mapping. På det här sättet blir det möjligt att se att utbildningarna verkligen har fungerat som det var tänkt. Det gäller både att kunna bedöma att lärarna har utvecklat de önskade kompetenserna och att kunna försäkra sig om att hela verksamheten utvecklas i rätt riktning.

Effektkedjan, en modell som har sina rötter i utvärderingsteori, beskriver logiken bakom de val som görs i en verksamhet för att nå fram till det önskade resultatet. Logiken uttrycks som en sekvens av flera steg i en kedja, som efterhand leder fram till målet. Här gäller det att undvika steg som leder till att man fastnar i processen och inte rör sig framåt.

Effektkedjan används sedan länge av flera olika svenska myndigheter, bland annat Ekonomistyrningsverket. Skolverket pekar också på metoden som ett effektivt sätt för skolledningen att arbeta med de organisations- och beteendeförändringar som är nödvändiga när skolan digitaliseras.

Outcome mapping är en metod som ursprungligen tagits fram för att säkerställa att projekt i utvecklingsländer verkligen leder till långsiktig förändring. Det räcker inte att titta på de direkta resultaten av arbetet för att kunna konstatera det. Istället gäller det att undersöka om det sker beteendeförändringar i hela organisationen som kan möjliggöra det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet. Det är också viktigt att ta reda på om det finns hinder på vägen, så att de kan identifieras och tas bort.

Strukturella hinder som påverkar den enskildes arbetssituation är ett vanligt skäl till att kompetensutveckling inte ger den önskade förändringen i verksamheten. Det kan till exempel handla om att arbetsgivaren inte ger utrymme till att pröva nya arbetsformer eller att enbart några i personalen får delta i kompetensutvecklingen. Den typen av hinder blir lättare att upptäcka om en kombination av effektkedjan och outcome mapping används för att bevaka och utvärdera lärande och beteendeförändringar.

Tänkbara vinster

För att kunna möta och motverka lärarbristen, som är ett växande samhällsproblem, är det viktigt att kunna säkerställa att de satsningar som görs på lärares kompetensutveckling verkligen får effekt, både på den individuella nivån och i organisationen.

Att bedöma och kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens kan vara ett bra sätt att synliggöra den faktiska kompetensen och att höja statusen för ett yrke som blir alltmer kvinnodominerat. Om den insamlade datan avpersonaliseras, kan den också användas till att ge en mer jämställd bedömning av kompetensen när det är dags för rekrytering och lönesättning.

En sådan här tjänst gör det möjligt att använda resurserna på ett bättre och mer verkningsfullt sätt än idag. Det kan både öka likvärdigheten och höja den generella kvaliteten på utbildning, eftersom det blir möjligt att ta fram och genomföra kompetensutvecklingsinsatser som fungerar som det är tänkt. Samtidigt gynnas det livslånga lärandet.

Stora behov och väldiga möjligheter

Just nu är det lärares lärande som står i fokus, men på längre sikt skulle tjänsten kunna fungera i alla sammanhang där utbildning och lärande äger rum. Det öppnar naturligtvis för stora möjligheter, såväl i Sverige som internationellt. Globaliseringen och digitaliseringen innebär att hela världen står för liknande utmaningar som måste mötas och hanteras.

Än så länge finns det inte någon lösning som klarar detta. Det finns väldiga behov och det öppnar sig stora möjligheter om den planerade tjänsten verkligen kan kvalitetssäkra lärande och kompetens –  både för lärare och för alla andra som behöver lära, lära om och lära nytt.

2 kommentarer Lägg till din
  1. Hej Stefan !
    Bör inte dessa fina övergripande mål tydliggöras för lärarna med definiering av specifika delmål ? Lärarnas kreativitet får säkert en skjuts att våga söka medel att uppnå delmålen om dessa är tydliga både för beslutsfattare och användare.
    Tänker Peter Herbertsson i Malmö.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *